<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000007775</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000007775</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Linköping                      kn, VIKINGSTADS KYRKA 1:1 VIKINGSTAD KYRKOGÅRD</pres:idLabel><pres:itemLabel>VIKINGSTADS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING 1995 - VIKINGSTAD 

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1007, 1900: 1238, 1995: 2056

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Rakered införlivat 1786. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en mindre höjd i det fornlämningsrika övergångslandskapet ett par km söder om Vikingstads samhälle utefter gamla riksvägen mellan Linköping och Mjölby. På kyrkogården finns en bisättningsbyggnad med en bod på övervåningen. Vid kyrkan ligger en f.d. skola samt en f.d. vaktmästarbostad jämte ett församlingshem från 1960-talet. Där ligger också gården Bo och Bostomten. Vid Rekared finns en ruinkulle och ödekyrkogård efter Rekareds kyrka - församlingen införlivades 1786. Prästgård vid Berga.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, av osäker utformning. Enligt beskrivning av Rhyzelius erinrade den om Lillkyrka och Björkeberg. Kyrkan var välvd, förmodligen under medeltiden. Ett torn anbringades 1745 över kyrkans västra del, byggt av Gabriel Bragner. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill. Även Rakereds medeltidskyrka som låg 9 km öster om den nya kyrkan, revs.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes av byggmästare Anders Hansson i Kärna 1765-68. Efter ett uppehåll i byggandet slutfördes kyrkan och invigdes 1785. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Ett mindre vapenhus har tillfogats 1885 i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i gustaviansk stil och har vitputsade fasader och stickbågiga fönsteröppningar. Långhuset har mansardtak, sakristian valmat sadeltak och tornet en huv med lanternin krönt av en svängd huv. Ingång genom tornets bottenvåning i väster och genom sydsidans vapenhus. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, som vilar på en profilerad taklist. Väggarna är vitputsade. Kyrkan restaurerades 1851-52, 1885, 1923-25 och 1964. Altartavlan tillkom 1783 och är målad av målarmästare Adam Falk i Askersund, som även dekorerade interiören. Predikstolen tillverkades 1785. Stora orgeln är av Pehr Schiörlin 1785, kororgeln av H R Kohlus i Vadstena. Även den slutna bänkinredningen utfördes på 1780-talet. Läktaren från 1766 sänktes 1785. Den gustavianska predikstolen med baldakin är från uppförandetiden. Kyrkan är välbevarad, frånsett att fönster i östväggen igensattes och vindfång vid långväggens ingång tillkom vid en restaurering 1924-25 (Erik Fant), samt att interiören fick delvis ny färgsättning vid restaurering 1963-64 (Ture Jangvik).

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är gjord av Henrik Werner och Petter Holms verkstad i Mathem i Östra Tollstad under 1600-talets andra hälft. Ena kyrkklockan är senmedeltida.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. En
geometrisk karta 1696 över bl a Vikingstad prästgård visar även Wickensta kyrka
med kyrkogård. Inga öppningar är markerade i kyrkogårdens omgärdning. Norr om
kyrkogården ligger en klåckarestuga.

Ett flygfoto från 1935 visar kyrkogården med häckomgärdade grusgravar. De
häckomgärdade grusgravarna finns även på ett flygfoto från 1950 då man även ser den
sydöstra delen av nya kyrkogården. Det verkar som om denna del av den nya
kyrkogården planerades först. Ett flygfoto från 1959 visar enbart enstaka grusgravar på
gamla kyrkogården. Troligen har kyrkogården lagts om mellan 1950 och 1959. Man ser
rygghäckar söder om kyrkan i den utsträckning som häckarna har på gällande gravkarta.
På nya kyrkogården syns nu även rundeln på kyrkogårdens centrala del.

Troligen anlades den nya kyrkogården på 1920-talet, då de äldsta bevarade
gravvårdarna är från den tiden. Dessutom hade man enligt uppgift en
trädgårdsintresserad kantor i församlingen då, och han kan ha arbetat för anläggandet av
denna nya kyrkogård. År 1960 lämnades ett ceremonikors av ek i gåva av lantbrukare
Nils Larsson, Gustad Aspegård, till den nya kyrkogården.
I samband med schaktningar 1982 för takvattenavlopp utfördes en antikvarisk kontroll.
Schaktningen gick utmed kyrkans sydmur och sydöst om sydportalen påträffades
murrester av fint huggen granit.
Länsstyrelsen lämnade tillstånd till anläggande av minneslund 1989. Minneslunden
ligger nordöst om kyrkan.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Östergötland, Kommun: Linköping</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000007775</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000007775</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000007775</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>