21300000007453http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000007453Bebyggelse - anläggningLessebo kn, LJUDERS PRÄSTGÅRD 1:13 LJUDERS KYRKALJUDERS KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Slutligt beslut om nybygge togs på sockenstämman 1839 och kyrkan uppfördes åren 1842-44 av byggmästaren Peter Olsson, Uråsa efter ritningar från 1842 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Den äldre kyrkan, en medeltida träkyrka belägen nordväst om den nuvarande kyrkan, revs 1849. Kyrkan invigdes den 23 augusti 1846 av prosten Peter Pontén i Linneryd. Till den gamla kyrkomiljön hör de bevarade kyrkstallarna, uppförda under 1800-talets första hälft. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakristian från söder. Planen överensstämmer med 1842 års ritning förutom att ingången till sakristian har tillkommit. Uppförd av sten, spritputsad och avfärgad i gulbrunt med vit slätputs i omfattningar kring portaler och fönster. Lanterninen av trä målad i rosa och vitt. Taken täckta med kopparplåt. EXTERIÖR - Tidstypisk exteriör som avviker från 1842 års ritning endast i vissa detaljer i fråga om sydportalen, tornets fönster och lanterninen, som avslutas med ett enkelt kors i stället för med en stjärnkrönt obelisk. INTERIÖR - Interiören är välbevarad och enhetlig frånsett att en läktarunderbyggnad skett på 1970-talet. Altaruppställningen och predikstolen återgår på Blom Carlssons ritning från 1842, där dock ett målat bibelcitat kring lunettfönstret ingår. Altartavlan, en kopia efter Fredric Westins "Kristi uppståndelse", är utförd av Sven Gustaf Lindblom 1845. Målningsarbeten i kyrkan skedde 1844-45 och väggmålningarna i grisaille är troligen tillkomna vid denna tid och utförda av Carl Strömberg liksom altarets målade dekor. Målningarna "förbättrades" sannolikt vid renoveringen 1884. Bänkinredningen och läktaren är delvis ursprungliga medan orgelfasaden härstammar från 1859 års orgel. Den nuvarande färgsättningen av inredningen i grått, mörkare och ljusare gråblått och med förgyllda detaljer tilllkom vid den senaste renoveringen. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Kyrkogården sträcker sig främst i en väst-östlig riktning med förvaltningsbyggnad och bårhus i norr. Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur med ingångar i väster och söder, utmed utsidan av muren löper en trädkrans med lindar. Mellan den västra ingången och tornet förekommer även blodbokar. Kyrkogårdens gångsystem är symmetriskt anlagd där huvudgångarna numera är belagda med plattor medan de mindre fortfarande är grusade. Den senaste utvidgningen skedde åt öster 1960, där ett större område togs i anspråk. Då höjdskillnaden här är ansenlig avgränsas kyrkogården av en hög mur mot Ljuderssjön. Ett urngravsområde är iordningställt intill långhusets sydvästra sida. En asklund tillkom 2005 strax nordväst om tornet med damm och rinnande vatten. Inom kort avses en minneslund inrättas i anslutning till asklunden. Ett kors uppsattes 1997 intill nuvarande asklund som minne över den gamla kyrkan. Strax norr om denna placerades en lodrät stock tillhörande den gamla klockstapeln vilken markerar stapelns ursprungliga plats. I ena kyrkstallet ligger övriga stockar efter klockstapeln förvarade. Den nya delen av kyrkogården invigdes 1960, men redan 1956 påbörjades anläggningsarbetet. På denna yta påfördes så mycket jord att grundvattennivån kom att befinna sig minst 2 meter under markytan. Dränering mot sjön gjordes också. Biskopen som invigde kyrkogården fann platsen mycket väl vald och tycket att densamma smälte väl samman med kyrkan och den äldre kyrkogården. Kyrkogårdens utvidgning åt öster var behövlig och glädjande. Gravkapellet (Bårhuset) vid Ljuders kyrka invigdes 1951 och ritades av länsarkitekt Lindén, under medverkan av ingenjör Gösta Andersson. Byggnaden uppfördes av byggmästare Folke Ottosson från Skruv. Bårhuset som är beläget i närheten av kyrkans nordvästra hörn, är byggt i medeltida stil med högrest gavel, krönt med ett kors av järn. Portalen är bred och rundbågig med massiva dörrar av ek. Murytorna är kalkputsade, där teglets struktur syns igenom. Norr om gravkapellet finns ekonomibyggnadenLän: Kronoberg, Kommun: Lessebohttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000007453http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000007453http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000007453RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23