21300000006306http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000006306Bebyggelse - anläggningLudvika kn, LUDVIKA 3:11 LOVISA ULRIKA KYRKALOVISA ULRIKA KYRKAKapellag utbrutet under Grangärde omkring 1652 (eget pastorat 1863). Det första kapellet vid Ludvika bruk uppfördes på Hammarbacken 1652. Idag är det endast namnet "Kapellhagen" som erinrar om det gamla kapellets plats. Ny kyrka påbörjades 1752, söder om Ludvika ström. Den befintliga kyrkogården anlades 1782 1784, men har senare utvidgats i omgångar. Öster om kyrkan finns två gravkullar för familjerna Reuterskiöld och Boethius och ett litet gravkapell från 1700 talet, byggt som gravkapell för baron Cedercreutz, men numera använt som bårhus. Klockstapeln är byggd 1908-09 efter ritningar av Gustaf Améen. I: Träkapell byggt 1652. Riven i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på ny plats. II: Den nuvarande kyrkan byggdes 1749 1752 efter ritningar av konstmäster Gustaf Adolf Wiman. Sedan invigningen kallad LOVISA ULRIKA. Kyrkan är byggd av timmer med korsformig centralplan och rakt avslutat korparti i öster, sakristia i vinkeln mellan den norra och östra korsarmen. Mot korets sydsida fanns tidigare en mindre utbyggnad med separat ingång. Den inrymde bänkarna för brukets herrskap. Utbyggnaden revs 1908, men finns dokumenterad i äldre avbildningar. Fasaderna är spånklädda under valmade säteritak. Över korsmitten ett centraltorn. Fönstren är höga och rundbågiga. Entréer finns i norra, västra och södra korsarmarna, samt genom sakristian. Kyrkorummet täcks av trätunnvalv. Interiören har moderniserats flera gånger. Åren 1871 72 förstorades fönstren och fick sin nuvarande rundbågiga form; 1908 09 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekt Gustaf Améen, då bl.a. bänkarna ombyggdes; 1953 54 sattes de två fönstren på var sida om altaret igen. Altartavlan är målad av Carl Wilhelm Nordgren 1830 med altartavlan i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm som förebild. Även en äldre altartavla från 1750 finns i kyrkan. Dopfunten från 1954 är gjord av Erik Sand i Strängnäs. Predikstolen, liksom altaret, är från tiden omkring 1830. Ett galler från 1954, utfört av Nils Aron Berge finns i norra korsarmen. Orgelfasaden är byggd av orgelbyggaren Per Zacharias Sand 1828 1829. Begravningsvapen över ätten Cedercreutz från 1722 hänger i kyrkan. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.Malmbrytning och järnframställning var de traditionella verksamheterna som tidigt kom att prägla Ludvika bygden, som de flesta andra platser inom Bergslagen. Själva byn var länge oansenlig men kring mitten av 1500-talet anlade Gustav Vasa ett kronobruk på platsen, vid strömmen. Därefter följde en rask expansion av verksamheter som drog nytta av strömmens fall och dammar. Sin första kyrkobyggnad fick Ludvika 1652 då ett kapell uppfördes på den så kallade Hammarbacken, norr om Ludvika Ström. Kapellet var uppfört av timmer och brädfodrat under spåntak. Det ombyggdes och förbättrades på 1690-talet. Hundra år efter sin invigning övergavs dock den nedslitna kyrkobyggnaden för nuvarande kyrka som invigdes 1752. Det nya kapellet uppfördes söder om strömfåran. Tomten var donerad av Carl Gustaf Cedercreutz som drev Ludvika kronobruk, och kyrkobyggnaden placerades mitt emot och i axel med bruksherrgården. År 1752 kunde det nya kapellet, som döptes till Ludvika Ulrika efter drottningen Lovisa Ulrica, invigas. För byggnadens utformning svarade konstmästare Gustaf Adolf Wiman och för takryttaren Erik Paul Lillia. Samtidigt som kapellet uppfördes även en klockstapel, sydväst om kyrkobyggnaden. Ludvika förblev kapellförsamling under Grangärde fram till 1863. För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnad samt bifogad PDF.Län: Dalarna, Kommun: Ludvikahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000006306http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000006306http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000006306RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23