21300000006290http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000006290Bebyggelse - anläggningLeksand kn, DJURA 58:1 DJURA KYRKADJURA KYRKAKapellförsamling utbruten ur Leksand 1640, annexförsamling 1923. Den timrade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i öster samt ett klocktorn av stapelkonstruktion vid västgaveln. I: Det första kapellet på platsen uppfördes 1648 i liggtimmer. Det bestod av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Vid den västra gaveln fanns ett torn eller en stapel, som antingen var samtida med kyrkan i övrigt eller tillbyggd omkring år 1700. Rivet i samband med den nuvarande kyrkans uppförande. Den med långhusets västgavel sammanbyggda spånklädda och rödtjärade klockstapeln kvarstår möjligen från det ursprungliga kapellet (jfr Sv. K., vol. 6, 1916 och Ahlberg, 1996). II: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1780. Ett nytt vapenhus uppfördes 1954 efter ritningar av K. M. Westerberg, vilket dock ersatte ett äldre på samma plats. Kapellet har vitmålade träpanelfasader som pryds av lisener och uppbryts av rektangulära spröjsfönster. Långhuset täcks av ett brutet tak, valmat i öster. Sakristian har valmat tak, medan vapenhuset täcks av ett sadeltak. Ingång sker genom vapenhuset i söder. Kyrkorummet täcks invändigt av ett trätunnvalv. Predikstolen, kyrkans tredje, är utförd 1788 med Gagnefs kyrkas predikstol som förebild. Altaruppsatsen är från 1781, och altartavlan är målad av Anders Richman i Falun 1833. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.Djura kyrka ligger ett par mil söder om moderkyrkan i Leksand, i Österdalälvens dalgång. Jord- och skogsbruk är ännu de dominerande näringarna i bygden. Bybebyggelsen är ovanligt omfattande, med många inslag av äldre byggnader. Byn består av en klungby förenad med en radby, där kyrkan utgör kärnan i klungbyn. Fram till 1600-talet förblev bygden utan kyrka. Länge var stigarna till Leksand så svårfram-komliga att man som regel föredrog att ro uppför älven, förbi Åls kyrka, över Insjön och vida-re mot den avlägsna sockenkyrkan vid Siljan. När byborna istället började söka sig till grann-kyrkan i Gagnef insåg man nödvändigheten av att tillåta ett kapellbygge i Djura. År 1640 bil-dade byarna Rälta, Gråda, Lindor, Fors, Hedby och Djura en kapellförsamling och några år senare uppfördes den första kapellbyggnaden. Det skulle dock dröja till 1924 innan Djura kunde bilda egen församling. Det första kapellets långhus uppfördes 1648 av liggtimmer och var till sin storlek nära lik da-gens byggnad. Troligen samtidigt byggdes en klockstapel mot långhusets västra gavel, kyrkans äldsta klocka bär årtalet 1648. Byggnaden renoverades, spånkläddes och rödfärgades helt 1703. Redan 1780 ansågs dock kapellbyggnaden vara så nedsliten att man beslutade att riva den för att uppföra en ny byggnad. Den spånklädda klockstapeln i stolpkonstruktion bevara-des. Det nya långhuset följde i stort sett den ursprungliga grundplanen, det förlängdes dock mot öster med en smalare tillbyggnad avsedd som sakristia medan ett vapenhus restes mot södra långväggen. Vid uppförandet av den nya byggnaden användes delvis det gamla timret. Invändigt fick den ett för nyklassicismen tidstypiskt tunnvalv. Även om en del äldre inred-ningar och inventarier övertogs från gamla kapellet förnyades betydande delar av inredningen, som därför präglas av periodens stilideal. För mer historik rörande kyrkans historia se kyrkan/kyrkobyggnadenLän: Dalarna, Kommun: Leksandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000006290http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000006290http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000006290RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23