21300000005655http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000005655Bebyggelse - anläggningSollefteå kn, ÖDSGÅRD 14:7 EDSELE KYRKAEDSELE KYRKAI Edsele fanns enligt inventeringsprotokoll 1691 en liten träkyrka med femton bänkar. En ny klockstapel restes 1728. Efter beslut om att bygga en ny kyrka uppgjorde Pål Pehrsson i Stugun ritningar 1797, vilka reviderades något vid ÖIÄ och fastställdes 1799. Persson byggde kyrkan 1798-99. Framför kyrkan en vackert snidad stigport i trä, med genombrutet dekorativt galler i plåt. PLAN OCH MATERIAL - Liten rektangulär kyrkobyggnad med kor och sakristia i öster, torn i väster. 1799 års ritning följdes i stort sett. Ingång genom tornet. Ingång till sakristian upp-tagen 1984. Byggd i trä i skiftesverk med utvändig panel, från början stående och gulmålad, nu liggande och vitmålad. Takbeläggning svartmålad plåt, ursprungligen spån. EXTERIÖR - Hörn och panelskarvar täckta med smala lisener. Långhu-sets fönster, tre på var sida, har tresidig avslutning upptill. Sadeltak över långhuset, lägre sakristia. Tornkroppens tak svagt karnissvängt liksom lanterninhuven. INTERIÖR - Väggarna klädda med liggande panel, målad ljusgrå (ursprungligen blå) liksom trävalvet. De första åren tjänade som altarprydnad en målning på väv utförd 1777 av Jöns Byman för den gamla kyrkan (nu i Länsmuseets samlingar). Den ersattes i början på 1800-talet av ett direkt på väggen målat landskap med ett kors, inramat av draperimålning, allt utfört av Olof Hägglund, som även stod för övrig målning i den nya kyrkan. Den nuvarande altarväggsdekoren med bred tredelad skärm med mittfronton ritades av Agi Lindegren 1900 och har som altartavla en kopia efter Carl Blochs "Kristus consolator", utförd av W Perzén 1904. Samtidigt utfördes dekormålningen på väggarna. Predikstolen från 1600-talets slut är överförd från den gamla kyrkan. Bänkinredningen är ursprunglig, sluten i två kvarter utan sidogångar. Pyramiderna vid de främsta bänkarna kommer från den gamla kyrkan. Kyrkan fick en första mindre orgel 1874; den nuvarande tillkom 1892. KÄNDA VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR OCH ÅTGÄRDER 1874 (klockare O A Lundstedt). Renovering. Kyrkan vitmålad exteriört. Läktaren tillbyggd, liten orgel anskaffad, troligen byggd av J Ek. Nytt staket och snidad träport till kyrkogården. 1892 Orgel byggd av A C A Schuster. 1905 (ark Agi Lindegren). Ny altarprydnad och altartavla, ommålning med väggfält och schablonmålade mönster. 1923 (ark E Lundquist). Exteriör renovering, sockeln repareras. Interiört: förändring av altarring och bänkar, ny innerpanel, innanfönster. Elekrisk uppvärmning och belys-ning. 1930 Ny uppvärmningsanordning. 1948 Orgelverket ombyggt av Setterqvist och Son. 1967-68 (ark G Rollén, Östersund, och konservator A Hedman). Konservering av äldre inventarier och predikstol. Ommålning i olika nyanser blått. VVS och el förnyat, isolering, dränering och konsolidering av grunden. Toa-lett och förråd i vapenhuset. 1984 Ny ingång i sakristian. ÄLDRE RITNINGAR - 1797 nybyggnad (Pål Pehrsson i Stugun, akt ÖIÄ, brev till K Maj:t 1799); 1799 nybyggnad (osign, ÖIÄ, I I:son Engeström?); 1900 förslag till altarväggsut-smyckning, på församlingens önskan kopia efter den i Långsele fr 1850-talet (A Lindegren); 1904 altarväggsutsmyckning, utförd (A Lindegren). KÄLLOR, LITTERATUR, ÄLDRE AVBILDNINGAR - Sjödin, A, Edsele kyrka genom tiderna. Örnsköldsvik 1983; Telhammer, I, Ådalens kyrkor. Bjästa 1982; Ohlsson, O, teckning 1828 av exteriören; äldre foton 1897 (ext.), 1904 (int.), 1912, 1923, 1930, ATA. FÖRSAMLING 1995 - EDSELE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 358, år 1900: 1667, år 1995: 697 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1535 (Styffe). LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Faxälvens dalgång och omfattar mark på båda sidor om älven. Enligt en tradition stod den första kyrkan på Hammaren, en åker mellan Carl Janssons gård och Ramnaån i Ramneå by i socknens norra del (Sjödin 1983). Kyrkan ligger avskilt på den östra sidan av älven på en höjd ovanför den djupt nedskurna Faxälven. Stegport i trä med dekorativt plåtgaller, utförd 1877 av O A Lundstedt. Odlingsmarken och bebyggelsen ligger högre än kyrkan och sträcker sig upp till skogen som höjer sig ovanför. Tätorten ligger väster om kyrkan, på andra sidan älven. Närmast kyrkan i norr ligger församlingshemmet. Väster om vägen mot Edsele ligger prästgården. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka av trä har sannolikt funnits här under medeltiden. En liten träkyrka har föregått den nuvarande kyrkan enligt visitationsprotokoll från 1691. Den hade tunnvalv och i söder ett fönster med glasmålningar samt var försedd med sakristia och vapenhus. Träkyrkan stod troligen något söder om den nuvarande kyrkan men på samma kyrkogård. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Träkyrka från 1799, ritad och uppförd av Pål Pehrsson i Stugun. Kyrkan, som är uppförd i skiftesverk med utvändig panel har kor och sakristia i öster och torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaden är vitmålad. Tornhuven är svagt karnisformad liksom lanterninhuven. Fönstren har tresidig övre avslutning. Ingången ligger i väster. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Vid en restaurering av Agi Lindegren 1905 målades interiören med väggfält och schablondekor. Altarring och bänkar förändrades vid Edvard Lundquists restaurering 1923. Åren 1967-69 ommålades interiören och predikstolen konserverades. Den slutna bänkinredningen är från kyrkans byggnadstid men har framtill pyramider från den gamla kyrkan. Predikstolen från 1600-talets slut kommer från den äldre kyrkan och har ett ljudtak från 1930. Orgelläktaren byggdes 1804 och bemålades med girlander 1807. Orgelfasaden härrör troligen från 1892 (orgelinv). Altartavlan är en kopia efter Carl Blochs "Kristus consolator" från 1905, utförd av Johan Wilhelm Perzén och infattas av ett ramverk ritat av Agi Lindegren. Kyrkans äldsta föremål är en fragmentarisk Kristusbild från ett processionskrucifix eller triumfkrucifix som kan dateras till 1100-talet samt ett romanskt processionskrucifix av emalj (Telhammer). På Länsmuseet Murberget förvaras ett altarskåp från 1500-talets början. Tre skulpturer i corpus, nämligen Maria, Laurentius och ett kvinnligt helgon stals i september 2000. Kvar finns ett sakramentsskåp (vägledningen) samt en madonnabild från 1400-talet (Telhammer). Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.Kyrkobyggnaden är uppförd i timmer/resvirke med utvändig liggande bred panel 1799, ritad och uppförd av Pål Pehrsson i Stugun. Den idag vitmålade kyrkan har kor och sakristia i öster och torn i väster. Intill sakristian i NÖ finns en källarnedgång till pannrummet. För mer historik se tidigare inventeringar.Län: Västernorrland, Kommun: Sollefteåhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000005655http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000005655http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000005655RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23