21300000005411http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000005411Bebyggelse - anläggningSundsvall kn, TUNA PRÄSTBORD 1:9 TUNA KYRKATUNA KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som medeltidskyrkan. Ritning och kostnadsförslag upprättades av Daniel Hagman redan 1772. I brev 1777 meddelade Överintendentsämbetet dock att de inte godkände Hagmans ritning utan menade, att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes även om tornet tillkom först år 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades av Hagman, vid dennes frånfälle 1777 övertogs ledningen av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Murad port till kyrkogården. En klockstapel av trä på en höjd öster om kyrkan är byggd 1746 av klockaren Alexander Thun. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i nordöstra hörnet samt torn i väster. Huvudingång mitt på sydsidan samt genom tornfoten i väster. Materialet är gråsten med valv, fönster- och dörromfattningar av tegel. Grundmurar från den gamla medeltidskyrkan ingår i söder och öster. Vitputsade fasader och gråmålad sockel. Skiffer på kyrkans tak och kopparplåt på tornhuven, ursprungligen troligen spån.. EXTERIÖR - Exteriörens utformning följer O Tempelmans ritning, även om tornet byggdes 160 år senare. Hagman med Attmars kyrka som förebild hade avsett en tornlös kyrka med avvalmat tak i två avsatser och rusticerade kolonner som skulle pryda fasaderna. Förutom tornets tillkomst har kyrkan vid 1928 års renovering fått en markerad omfattning av kalksten vid sydportalen, för övrigt syns kyrkan vara oförändrad sedan byggnadstiden. INTERIÖR - Välbevarat kyrkorum med ett åttdelat stjärnvalv över mitten samt smala kryssvalv i öster och väster. Även sakristian är försedd med kryssvalv. Mellan korväggens två fönster står altaruppställningen av trä, marmorerad och rikt dekorerad med förgyllda ornament. Johan Edler d.ä. och eventuellt även Olof Berggren svarade 1793 för utförandet av såväl altaruppställning som predikstol efter ritning från ÖIÄ. Bägge har omarbetats av Johan Edler d.y. år 1881. Då tillkom troligen kopian av Thorvaldsens Kristusstaty, som står i nischen. Ursprungligen stod där ett bronserat kors med därunder inskriften "Salige är de som tro". Den slutna bänkinredningen, i tre kvarter, är delvis ursprunglig, tillverkad av sockensnickaren Nils Pärsson. Mot koret är den konkavt ursparad och prydd med ett par pyramider, som sannolikt härstammar från 1708. 1828 års inventering omtalar att de då stod under läktaren, på deras nuvarande plats stod då ett par höghalsade eldsurnor. Läktaren troligen från kyrkans byggnadstid. Den gamla kyrkans läktarbröstning är i senare tid flyttad till kyrkvärdsbänkens framsida. På västväggen under läktaren på var sida om ingångsdörren målningar med skenarkitektur, arkader med urnor i nischer, utförda 1794 av Jonas Wagenius. Orgelfasaden delvis ritad och senare byggd av Lars Fredrik Hammardahl 1796-1800.Orgelverket byggt 1979. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997FÖRSAMLING 1995 - TUNA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1088, år 1900: 3577, år 1995: 6056 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken omnämnd 1314 med Attmar som annex. Från ca 1400 till 1858 pastorat med Attmar och Stöde, 1858-1892 med Attmar. Eget pastorat 1892. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Ljungans dalgång i kuperad terräng. Kyrkan ligger på en höjd ovanför en udde i sjön Marmen. Odlingsmarken ligger som ett band utmed sjön och i nordöst höjer sig terrängen kraftigt mot skogklädda höjder. Kyrkan ligger för sig mellan odlade områden med gårdar. Läget är detsamma sedan medeltiden. Söder om kyrkan ligger prästgården från 1600-talet men senare ombyggd, och i sydväst församlingshemmet. Några yngre kyrkstallar står söder om kyrkan. I den branta sluttningen norr om kyrkan ligger kyrkskolan. Intill skolan ligger Tunabacken, ett större område med gravfält och husgrundsterrasser, troligen från äldre järnålder. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Medeltidskyrka i sten med långhus och smalare rakslutet kor, enligt en anteckning 21 1/4 aln lång och 17 1/12 aln bred, koret mätte 9 1/12 aln i längd och 10 3/4 i bredd. 1666 omnämns en sakristia och 1668 ett vapenhus. Kyrkans östra och södra murar ingår i den nuvarande kyrkan som byggdes mellan 1776 och 1778. Från den medeltida kyrkan härrör ett dopfuntslock, ett av de få bevarade i Sverige från medeltiden. II: 1776 - 1778 byggdes en kyrka där delar av medeltidskyrkan ingår. Arbetet påbörjades av Daniel Hagman som också hade inkommit med ritningar, vilka dock inte godkändes av ÖIÄ. Man bifogade i stället ritningar av Olof Tempelman. Vid Hagmans död 1777 övertog sonen Pehr Hagmansson ledningen. Tempelmans torn på ritningen uppfördes först i sin helhet 1937. Rektangulär byggnad i sten med sakristia i nordost och i väster ett torn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har mjukt svängd huv. Vit fasadputs, skiffertak och kopparplåt i tornhuven. Ingångar i söder och i väster. Över kyrkorummet höjer sig tre valv, det mittersta ett stjärnvalv, omgivet av två kryssvalv. Exteriören är knappast typisk för Hagman, men det är däremot valvformerna. (Jfr Attmar). Altaruppsättning och predikstol av Johan Edler d.ä. från 1793, omarbetade av Johan Edler d.y. 1881. Orgelfasaden är från 1796-1800. En omfattande restaurering skedde 1928, efter förslag av arkitekt Erik Högström, bl.a. tillkom då ny bänkinredning (med återbruk av äldre bänkdörrar) och interiören med fast inredning ommålades. Läktarunderbyggnad från 1978-79. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999; rev. 2008.Kvarteret Tuna prästbord 1:1 i Sundsvalls kommun. Härnösands stift. Tuna församling bildade under 1800-talet Tuna pastorat tillsammans med Attmar. Bebyggelsen koncentrerades kring Ljungan. Landskapet och bygden uppvisar flertalet fornminnen, som gravhögar och runstenar, vilket vittnar om bosättningar sedan lång tid tillbaka. Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som den gamla medeltida kyrkan, rester av de medeltida kyrkomurarna finns kvar i nuvarande kyrkas östra och södra del. Ritning och kostnadsförslag upprättades av stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman redan 1772. I ett brev 1777 meddelade dock Överintendentsämbetet att de inte godkände Hagmans ritning, man menade att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes, dock tillkom tornet först 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades och leddes av Hagman, men övertogs 1777 av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Tuna kyrkas interiör överensstämmer med flera andra av Daniels Hagmans kyrkointeriörer.Län: Västernorrland, Kommun: Sundsvallhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000005411http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000005411http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000005411RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23