21300000005336http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000005336Bebyggelse - anläggningHärnösand kn, STIGSJÖ PRÄSTBOL 1:2 STIGSJÖ KYRKASTIGSJÖ KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den medeltida kyrkan i Stigsjö ombyggdes och förlängdes åren 1684-85. Ny utvidgning diskuterades 1771, då Daniel Hagman framlade två ritningsförslag, dels till tillbyggnad, dels till nybyggnad. Den tvist som uppstod kring förslagen bland byamännen bilades i ett kungligt brev 1781. Resultatet blev nybyggnad på gamla kyrkans plats med delvis bevarande av dess murar i norr och öster. Kyrkan byggdes efter ritning 1782 av Pehr Hagmansson, som efterträtt fadern. Gudstjänst förrättades första gången den 16 okt 1785, invigningen skedde 1786. Kyrkan ligger utanför det nuvarande samhället. Till kyrkogården leder två smidda grindar från 1849 och 1878 med kraftiga murade grindstolpar. Som förebild till de vackert smidda överstycket har grindpartiet i Säbrå stått. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, sakristia på norra sidan och torn i väster. Ingång i väster samt i norr och söder (ursprungligen endast i söder). Byggd i gråsten och tegel. Fasaderna vitputsade, sockeln klädd med skiffer. Kopparplåt på taken, ursprungligen spån. EXTERIÖR - Hagmanssons ritning har följts, utom att lanternin tillkommit. På längdfasaderna markeras hörn och ingångar av lisener. Fönsterna har de för Hagmansson typiska blindsmygarna ovanför dageröppningarna (saknas på ritning). Tornet bär en huv med tornur åt fyra håll, med vitmålad liten lanternin med glasade fönster (eventuellt tillkommen 1825). Sadeltak valmat åt öster. Originalportar i trä. INTERIÖR - Ursprungligen var kyrkorummet välvt med ett tunnvalv av tegel. 1860 ersattes den övre delen med ett brädvalv, som 1916 blev putsat och försett med gördelbågar som utgår från väggarnas kopplade pilastrar. Altaruppställningen och predikstolen kom troligen till kyrkan först omkring 1803-05, men var utförda av Jonas Edler innan han dog 1797, eventuellt slutfördes arbetena av någon av hans medhjälpare. Även byggmästaren Simon Geting var delaktig i arbetet med altaruppställningen. Altaruppställningen består av parvis ställda kolonner, som bär en båge krönt av en strålsol. I fältet under bågen är skenarkitektur målad sannolikt av Johan Wagenius. Framför fältet är ställt ett kors med törnekrona och svepeduk. Vid korsets fot står en kvinnogestalt, som håller Hoppets ankare. Två reliefer med framställning av evangelisterna vid altarbordets sidor skall vara utförda av Jon Göransson Westman 1794. Göransson Westman dog dock redan 1780, antingen är de äldre och överflyttade eller också (troligare) är de utförda av sonen Pehr Westman.De två änglarna, som nu är ställda på läktarorgeln, hade tidigare sin placering på var sida om altaret. och även de tillskrivs Göransson Westman, vilket är mer sannolikt. Predikstolstrappans barriär är dekorerad med fält och vegetativ dekorlist. Predikstolen och trappans utformning är i princip identiska med de i Särbrå, snidade av Johan Edler d.ä.. Pyramiderna i koret utförda av Måns Graan 1732, insatta i den nuvarande kyrkan först i senare tid. Ursprunglig sluten bänkinredning med moderniserade sittbänkar. Läktaren är från byggnadstiden utförd av snickare Björling, som även tillverkade barriären till predikstolen. Såväl altarring, bänkinredning och läktarbarriären är prydda med snidad dekor troligen utförda av samme mästare. Orgelfasaden är ritad av L W Sifwert(z) 1819. Ursprungligen var klaviaturen på baksidan av fasaden varför mittpartiet hölls delvis öppet för att organisten skulle ha kontakt med kyrkorummet. Orgelfasaden tillhörde en äldre orgel byggd av Per Z Strand 1820. Över det ursprungligen stora orgelskåpet var till en början en övre läktare placerad. Det nuvarande orgelverket är byggt 1916. Kororgel från 1980. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997. FÖRSAMLING 1995 - STIGSJÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 914, år 1900: 1964, år 1995: 1270 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Västanå 1751. Fram till 1808 pastorat med Säbrå, sedan 1808 med Viksjö. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i skogsbygden i landskapets sydöstra del på gränsen till Hälsingland. Kyrkan ligger för sig på en höjd ovanför ett näs i Brunnesjön med skogsmark i söder och jordbruksbygden på motsatta sidan av sjön. Norr om kyrkan ligger prästgården och intill kyrkan finns kyrkstallar. RASERAD KYRKA / RUIN - I: År 1559 brann en kyrka ner, det finns inga uppgifter om mått eller material men eftersom en anteckning från brandåret nämner att kyrkan brann ”neder i grundh”, har det antagits att kyrkan var av trä. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den befintliga kyrkan är byggd i gråsten och har rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i nordost och västtorn. II: En stenkyrka byggdes 1560, dvs. året efter träkyrkan brunnit. Utseendet på den nyuppförda stenkyrkan är okänt men 1684-85 byggdes den om och förlängdes. Den blev då drygt 18 meter lång och nära 7 meter bred. Måns Gran utförde 1729 en nu försvunnen predikstol för kyrkan. III: Den utbyggda kyrkan blev till sist alltför liten och efter diskussion beslöt man att bygga en ny kyrka, men med den gamla kyrkans murar delvis bevarade i öster och norr. Vid en renovering 1946-47 påträffades dessa samt ett altare från kyrkan. Mellan 1782 och 1785 uppfördes byggnaden efter ritningar av Pehr Hagmansson som också var byggmästare. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader och fönster med blindsmygar ovanför dageröppningarna, en detalj typisk för Hagmansson. Västtornets lanternin tillkom eventuellt 1825. Ingång i väster, norr och söder. Det ursprungliga tunnvalvet ersattes 1860 i sin övre del av ett brädvalv försett med gördelbågar som börjar i väggarnas kopplade pilastrar. Predikstol och altaruppställning med kors, pinoredskap och vid sidan en kvinnogestalt, utfördes runt 1803-05 av Jonas Edler. Orgelfasaden är från 1820. Kyrkan genomgick 1916 en interiör renovering under ledning av Albert Thurdin och Fredrik Falkenberg, bland annat putsades trävalvet och försågs med gördelbågar i stuck. Då målades även inredningen om i blågröna toner. Vid en renovering 1946-47 under ledning av arkitekt Åke Seeberg fick korets fönster nytt glas, samt pyramider från den äldre kyrkan placerades i koret. En läktarunderbyggnad tillkom 1972. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.Kyrkan byggdes efter ritning 1782-1786 av Pehr Hagmansson, som efterträtt fadern Daniel Hagman, vilken 1771 framlagt två ritningsförslag. Hagmanssons ritning har följts, utom att en lanternin tillkommit. Se även tidigare inventeringar.Län: Västernorrland, Kommun: Härnösandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000005336http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000005336http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000005336RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23