21300000005273http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000005273Bebyggelse - anläggningGotland kn, VÄSTERHEJDE KYRKOGÅRDEN 1:1 VÄSTERHEJDE KYRKAVÄSTERHEJDE KYRKAVästerhejde kyrka är uppförd av sten under medeltiden. Planen består av långhus med absidkor och västtorn, samt sakristia på korets nordsida. Kor och långhus byggdes vid 1200-talets början, medan tornet tillkom omkring mitten av 1200-talet. Sakristian är från 1884. Tornets karakteristiska trappgavelkrön är ett sentida inslag ritat av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander 1856. Från 1800-talets mitt härstammar även kyrkans stora rundbågiga fönsteröppningar. Inga fönster finns på den norra sidan. Två romanska rundbågsportaler finns bevarade, på långhusets syd- respektive nordsida; korportalen borttogs i samband med fönsterupptagningarna. Koret täcks av ett romerskt kryssvalv med horisontella hjässlinjer, medan ringkammarens dito har stigande hjässlinjer; absiden har ett hjälmvalv. Som nämnts har kyrkan genomgått en hel del förändringar genom åren, och triumfbågens elliptiska form samt långhusets plana gipsinnertak utgör resultat av dessa. Takstolarna är dock ursprungliga i kor och långhus. 1936 genomgick kyrkan en restaurering under ledning av arkitekten Erik Fant. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 Västerhejde kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är koret med absiden och långhuset, vilka tillkom i början av 1200-talet. Tornet är kyrkans yngsta byggnadsdel, det fogades till kyrkan vid mitten av nämnda århundrade. Sakristian byggdes 1884 efter ritningar av den kring sekelskiftet 1900 kände och flitigt anlitade stockholmsarkitekten Ferdinand Boberg. Sedan byggnadstiden har relativt stora ändringar gjorts på kyrkans exteriör, även om merparten av murarna är intakta. Yttertaken belades med tegel 1706, och under en period från slutet av 1800-talet till 1930-talet (?) täcktes taken av korrugerad plåt för att därefter ånyo beläggas med tegel. I början av 1800-talet byggdes delar av koret om pga. att det hotade att rasa, och 1856 ersattes den gamla, traditionellt utformade tornhuven av det nuvarande tegeltaket mellan uppmurade trappgavlar. De stora fönstren i södra fasaden togs upp på 1860-talet, och samtidigt avlägsnades korportalen och den norra långhusportalen murades till invändigt. Sannolikt förstorades triumfbågen vid denna tidpunkt och gavs sin parabelform. Ytterdörren på sakristian togs upp så sent som 1986.Län: Gotland, Kommun: Gotlandhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000005273http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000005273http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000005273RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23