21300000004917http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004917Bebyggelse - anläggningVästerås kn, SKERIKESBY 4:10 SKERIKE KYRKASKERIKE KYRKAText saknas för närvarandeDå Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnad samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Byggnadsinventeringar Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316 Västerås stifts arkiv (VS): Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684 Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690 Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719 Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804 Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61 Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867 Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885 Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904 Tryckta källor Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20 Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22 Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06. Litteratur Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/ Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985 Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnad samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Byggnadsinventeringar Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316 Västerås stifts arkiv (VS): Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684 Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690 Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719 Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804 Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61 Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867 Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885 Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904 Tryckta källor Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20 Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22 Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06. Litteratur Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/ Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985 Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnad samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Byggnadsinventeringar Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316 Västerås stifts arkiv (VS): Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684 Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690 Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719 Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804 Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61 Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867 Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885 Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904 Tryckta källor Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20 Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22 Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06. Litteratur Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/ Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985 Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952Län: Västmanland, Kommun: Västeråshttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004917http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004917http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004917RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23