21300000004731http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004731Bebyggelse - anläggningHallstahammar kn, SÄBY PRÄSTGÅRD 3:1 SÄBY KYRKASÄBY KYRKAText saknasPlatsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten. Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Inventering av Säby kyrka och dess tillhörigheter 1829 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Säby församlingsarkiv (SF): HKS F 1 a: 2; Säby kyrka 1977-1999 SF O I a: 2: Restaureringsprogram, skrivet i mars 1931 av arkitekt Ärland Noréen SF O I a: 2, anbud inför yttre renovering 1952-05-20, 1952-08-08 SF O I a: 2, handlingar om 1962 års nyinredning av sakristian SF O I a: 3, redovisning av C A Ekholm 13/12 1889 SF O I a: 3, ritningar till innerfönster, daterade 1935 SF O I b: 1, Ritningar för kyrkogårdsutvidgning och bårhus, Ärland Noréen 1946-51 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Prästgårdsinventeringen 1976 Rapport om Säby kyrkstallar 1998-11-27, dnr 98:351-310 Västerås stifts arkiv (VS): Västerås domkapitel E IV a; 84a, inventering den 12/2 1687 Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 25/1 1737 Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 1744 Västerås domkapitel E IV a; 84b, inventering 1810 Västerås domkapitel E IV a; 84b, specialvisitation 26/10 1819 Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 1855 Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 Västerås domkapitel E IV b; 110, inventarium den 8/7 1872 Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1925 Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 31/8-1/9 1937 Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1623 Västerås domkapitel F III a; 6, visitation 1634 Västerås domkapitel F III a; 10, generalvisitation 3/11 1672 Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 25/10 1885 Västerås domkapitel F III a; 38, visitation 11-12/7 1892 Västerås domkapitel F III a; 40, visitation 20-21/8 1904 Litteratur Alström, Ulf: Säby kyrka en schaktning för åskledare och dagvattenledning/Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A, 2004: A6/ Bergström, Lars-Erik: 1600-talets träsnidarkonst i västmanländska kyrkor/Julbok för Västerås stift 1930, s 26-50/ Berthelson, Bertil: Ur tre nyrestaurerade västmanländska kyrkors historia/Västmanlands fornminneförenings årsskrift XXI, 1933, s 13-22/ Redelius, Gunnar: Säby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1994 Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten. Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Inventering av Säby kyrka och dess tillhörigheter 1829 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Säby församlingsarkiv (SF): HKS F 1 a: 2; Säby kyrka 1977-1999 SF O I a: 2: Restaureringsprogram, skrivet i mars 1931 av arkitekt Ärland Noréen SF O I a: 2, anbud inför yttre renovering 1952-05-20, 1952-08-08 SF O I a: 2, handlingar om 1962 års nyinredning av sakristian SF O I a: 3, redovisning av C A Ekholm 13/12 1889 SF O I a: 3, ritningar till innerfönster, daterade 1935 SF O I b: 1, Ritningar för kyrkogårdsutvidgning och bårhus, Ärland Noréen 1946-51 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Prästgårdsinventeringen 1976 Rapport om Säby kyrkstallar 1998-11-27, dnr 98:351-310 Västerås stifts arkiv (VS): Västerås domkapitel E IV a; 84a, inventering den 12/2 1687 Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 25/1 1737 Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 1744 Västerås domkapitel E IV a; 84b, inventering 1810 Västerås domkapitel E IV a; 84b, specialvisitation 26/10 1819 Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 1855 Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 Västerås domkapitel E IV b; 110, inventarium den 8/7 1872 Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1925 Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 31/8-1/9 1937 Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1623 Västerås domkapitel F III a; 6, visitation 1634 Västerås domkapitel F III a; 10, generalvisitation 3/11 1672 Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 25/10 1885 Västerås domkapitel F III a; 38, visitation 11-12/7 1892 Västerås domkapitel F III a; 40, visitation 20-21/8 1904 Litteratur Alström, Ulf: Säby kyrka en schaktning för åskledare och dagvattenledning/Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A, 2004: A6/ Bergström, Lars-Erik: 1600-talets träsnidarkonst i västmanländska kyrkor/Julbok för Västerås stift 1930, s 26-50/ Berthelson, Bertil: Ur tre nyrestaurerade västmanländska kyrkors historia/Västmanlands fornminneförenings årsskrift XXI, 1933, s 13-22/ Redelius, Gunnar: Säby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1994 Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten. Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Inventering av Säby kyrka och dess tillhörigheter 1829 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Säby församlingsarkiv (SF): HKS F 1 a: 2; Säby kyrka 1977-1999 SF O I a: 2: Restaureringsprogram, skrivet i mars 1931 av arkitekt Ärland Noréen SF O I a: 2, anbud inför yttre renovering 1952-05-20, 1952-08-08 SF O I a: 2, handlingar om 1962 års nyinredning av sakristian SF O I a: 3, redovisning av C A Ekholm 13/12 1889 SF O I a: 3, ritningar till innerfönster, daterade 1935 SF O I b: 1, Ritningar för kyrkogårdsutvidgning och bårhus, Ärland Noréen 1946-51 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Prästgårdsinventeringen 1976 Rapport om Säby kyrkstallar 1998-11-27, dnr 98:351-310 Västerås stifts arkiv (VS): Västerås domkapitel E IV a; 84a, inventering den 12/2 1687 Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 25/1 1737 Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 1744 Västerås domkapitel E IV a; 84b, inventering 1810 Västerås domkapitel E IV a; 84b, specialvisitation 26/10 1819 Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 1855 Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 Västerås domkapitel E IV b; 110, inventarium den 8/7 1872 Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1925 Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 31/8-1/9 1937 Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1623 Västerås domkapitel F III a; 6, visitation 1634 Västerås domkapitel F III a; 10, generalvisitation 3/11 1672 Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 25/10 1885 Västerås domkapitel F III a; 38, visitation 11-12/7 1892 Västerås domkapitel F III a; 40, visitation 20-21/8 1904 Litteratur Alström, Ulf: Säby kyrka en schaktning för åskledare och dagvattenledning/Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A, 2004: A6/ Bergström, Lars-Erik: 1600-talets träsnidarkonst i västmanländska kyrkor/Julbok för Västerås stift 1930, s 26-50/ Berthelson, Bertil: Ur tre nyrestaurerade västmanländska kyrkors historia/Västmanlands fornminneförenings årsskrift XXI, 1933, s 13-22/ Redelius, Gunnar: Säby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1994Län: Västmanland, Kommun: Hallstahammarhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004731http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004731http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004731RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23