<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004688</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004688</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Vilhelmina                     kn, FATMOMAKKE 1:1 FATMOMAKKE KAPELL</pres:idLabel><pres:itemLabel>FATMOMAKKE KAPELL</pres:itemLabel><pres:description>Fatmomakke kapell i Vilhelmina socken är naturskönt beläget vid kultsjön i en samisk kyrkstad med många byggnader. Kapellet är det fjärde på platsen. Tidigare s.k. kyrkokåtor eller kapell uppfördes på 1730-talet, omkring 1790 samt på 1830-talet. Nuvarande kapellet uppfördes av trä 1881-1884 i nyklassisk stil med torn i väster samt en sakristia i avbalkning bakom koret. 1927-1931 utfördes en genomgripande renovering med bl a ny altartavla, målad av Gerda Höglund. Vid en restaurering 1978 under Bengt Lidström förstärktes stommen och interiören återfick utformningen före 1927. Altartavlan av J Meurk (Meurek?) från kapellets byggnadstid monterades åter. Den skulpterade predikstolen och  dörren till kyrkorummet från vapenhuset härrör från Åsele gamla kyrka.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1992-1999
Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång historia som samisk mötesplats. Till denna plats vid Kultsjöns strand, mitt bland lappskattelanden, kunde de flesta sydsamer i trakten ta sig relativt lätt. Under 1700-talet fanns här två kyrkkåtor. De ersattes av ett timrat kapell 1790, som i sin tur ersattes av ett något större kapell 1834. Sedan den sistnämnda byggnaden både börjat förfalla och blivit för trång uppfördes den nuvarande kyrkan 1884. Från sitt ursprung som samisk mötesplats och sedermera kyrkplats utvecklades Fatmomakke även till en mötesplats mellan samer och nybyggare, handelsmän och kunder, ortsbor och turister samt kvinnor och män. Vår- och hösthelgen i Fatmomakke var viktiga händelser under året, då många träffade sin livskamrat. I Fatmomakke möttes även överhet och vanligt folk. Nere vid sjön ligger länsmansstugan med anor från 1700-talet och en bit ovanför den tjänstemannabostaden från 1927, där ämbetsmän som exempelvis lappfogde och doktor bodde under sina tjänsteresor till Fatmomakke. Terrängen sluttar relativt brant mot Kultsjön, med en betagande utsikt mot Marsfjällets bergstoppar på andra sidan sjön. Kyrkan är högt belägen på denna norrsluttning. Den glest skogbeväxta kyrkstaden med sydsamiska kåtor, bodar och mindre hus är huvudsakligen belägen nedanför och öster om kyrkan. Begravnings-platsen ligger ca 150 m västerut. Man närmar sig området gående längs en bred stig från parkeringen ca 500 m västerut.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Västerbotten, Kommun: Vilhelmina</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004688</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004688</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004688</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>