21300000004654http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004654Bebyggelse - anläggningUmeå kn, SÄVAR 54:2 SÄVAR KYRKASÄVARS KYRKAHISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Sävars gamla kyrka, från 1836, brann ned 1932. Den nya kyrkan har stora likheter med denna. Kyrkan är byggd av trä av byggmästare Valdemar Karlsson från Sävar efter Kjell Wretlings ritningar. Den har rektangulär plan, kopparklätt sadeltak och ett västtorn. Sakristian är utbyggd på den norra korväggen. Fasaderna är klädda med ljusgul stående träpanel, fönstren är rundbågade. Tornets lanternin kröns av en takhuv med svängda takfall. Innertaket, som är klätt med blågrå, målad träpanel, är tunnvälvt över mittparti och kor. De genom pelare avskilda sidopartierna har fått ett lägre, plant tak. Fasta bänkar är placerade i två, öppna bänkkvarter. Golvet är av trä. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997. Kompletterad 2003. HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Sävar gamla kyrka, från 1836, brann ned 1932. Den nya kyrkan har stora likheter med denna. Kyrkan är byggd i trä. Den har en rektangulär plan, kopparklätt sadeltak och ett västtorn. Sakristian är utbyggd på den norra korväggen. Fasaderna är klädda med ljusgul stående träpanel, fönstren är rundbågade. Tornets lanternin kröns av en takhuv med svängda takfall. Väggarna är invändigt klädda med masonit och målade i en gulgrå nyans. Taket, som är klätt med blågrå, målad träpanel, är tunnvälvt över mittparti och kor. De genom pelare avskilda sidopartierna har fått ett lägre, plant tak. Fasta bänkar är placerade i två, öppna bänkkvarter. Golvet är av trä. Altarskåpet är gjort av Kjell och David Wretling. Stig Wretling har utfört korväggens dekorationsmålningar. KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998. Samhället Sävar ligger ca 20 km nordost om Umeå, och delas i en östlig och en västlig del av Sävarån som rinner rakt genom samhället i nordsydlig riktning. Redan på 1500-talet var Sävar en stor jordbruksby, en av de största i den vidsträckta Umeå socken. Bebyggelsen var då grupperad som radby på den östra sidan av ån. År 1787 anlade bröderna Per och Erik Forssell ett sågverk i Sävarån och 1804 kompletterades verksamheten med ett järnbruk. Ett brukssamhälle växte fram i anslutning till de båda industrierna, med en bruksgata som anlades på åsen väster om Sävarån. Stora delar av brukets byggnader förstördes i samband med slaget i Sävar 1809, men byggdes sedan upp igen. Bebyggelsen förlades med inspektorbostad i söder och kyrka i norr, samt arbetarbostäder däremellan. Brukskyrkan uppfördes 18121822, delvis bekostad av familjen Forssell, och brukspatronen drev frågan att Sävar skulle brytas ur dåvarande Umeå landsförsamling och bilda egen socken, vilket blev verklighet 1834. Pers son Olof Forssell blev delägare efter faderns död 1809 och ensam ägare efter farbroderns död 1832. Handelshuset Olof Forssell & söner hade även skeppsvarv och byggde lastfartyg vid den närbelägna lastageplatsen i Skeppsvik. Det blev ett av de rikaste handelshusen i länet innan det slutligen gick i konkurs och såldes 1862. Sävars starka historiska koppling till bruket är fortfarande avläsbar på den s.k. Bruksbacken, dvs. höjdplatån längs Sävaråns västra sida, även om det har tillkommit ny bebyggelse där. Under de senaste decennierna har Sävar även haft en tillväxt av småhusbebyggelse både i öster och väster, tack vare närheten till Umeå.Län: Västerbotten, Kommun: Umeåhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004654http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004654http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004654RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23