21300000004599http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004599Bebyggelse - anläggningBoxholm kn, ÅSBO KYRKA 2:1 ÅSBO KYRKAÅSBO KYRKAFÖRSAMLING 1995 - ÅSBO BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1457, 1900: 2586, 1995: 776 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt och naturskönt 10 km söder om Mjölby med vid utblick över Åsbyåns dalgång - en del av Svartåns övre vattensystem. På kyrkogården finns ett gravkapell. Invid kyrkan återfinns klockargården (alltjämt i kyrkans ägo), Åsbo skola med ett unikt utformat gymnastikhus samt några villor varav den s k Åsbygården förr var ålderdomshem och senare konvalescenthem. Här finns också kyrkstallar. Prästgården och församlingshemmet ligger ca 500 m öster om kyrkan. Miljön kring Åsbo är riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en rymlig korsarm i norr, en långsmal sakristia mellan korparti och korsarm samt torn i väster. Kyrkan är till sin kärna medeltida, men dess ålder och ursprungliga utformning kan inte preciseras. Sannolikt är dess nuvarande salformade plan ett resultat av en ombyggnad under medeltiden. Rester av en medeltida sakristia återfinns i den nuvarande sakristians södra del (denna kan möjligen vara äldre än den befintliga salkyrkan). Enligt Elias Brenner avbildning fanns omkring 1670 ett timrat vapenhus i söder, sedermera rivet. Kyrkan tillbyggdes med korsarm 1749-52, då också sakristian utvidgades. Västtornet tillkom 1774-75. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade fasader uppbryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhus och korsarmar täcks av koppartäckta sadeltak. Tornet kröns av en karnissvängd spånklädd huv med åttkantig lanternin, krönt av en likaledes svängd huv. Ingång sker i väster genom tornet. Det medeltida kyrkorummet var välvt, sannolikt under senmedeltiden. Valven bröts ner i samband med omgestaltningen 1749-52. Kyrkorummet täcks i dag av ett plant trätak försett med hålkäl. Väggarna är vitputsade. Vid en restaurering 1936-38, under ledning av arkitekt Johannes Dahl, övermålades de karakteristiska perspektivmålningar som flankerade altartavlan, korfönstret igensattes och altartavlan från 1700-talet rekonstruerades. Predikstolen från 1764 fick ny färgsättning 1938. Den slutna bänkinredningen tillkom 1757. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Triumfkrucifixet från 1400-talet hänger numera på norra korväggen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Åsbo kyrka Åsbo är en medeltida socken och kyrkan tillkom under äldre medeltid, möjligen 1200- talet. Under 1400-talet utökades kyrkan med ett större, jämnbrett kor, en sakristia i norr, och i kor och långhus slogs kryssvalv. En dopfunt från 1200-talet och medeltida träskulpturer har förmodligen hört till kyrkans äldsta inredning. Med ekonomiskt stöd av kyrkans patronus utfördes en omfattande ombyggnad under 1750-talet då kyrkan utökades mot norr med en stor korsarm samt sakristia, murarna höjdes, valven borttogs och ersattes av trätunnvalv. Även stora delar av inredningen tillkom vid denna tid, bl a den slutna bänkinredningen, predikstolen, läktarna, altarringen och en av altartavlorna. År 1775 försågs kyrkan med ett torn av sten i väster. Idag karaktäriseras kyrkan av de vita spritputsade fasaderna, de branta sadeltaken och den spånklädda tornhuven. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. År 1923 gjorde arkitekt Harald Wadsjö ett förslag till utvidgning av kyrkogården. Harald Wadsjö var en av sin tids stora auktoriteter på kyrkogårdar och var bl a redaktör för två böcker om gravkonst och kyrkogårdskonst. Den nya kyrkogården fick en tydlig mittaxel fram till gravkapellet. I dag är gången delvis igenlagd. I kvarteren förlades de större familjegravarna i ytterkanterna och invid muren i norr och enkelgravarna, troligen de s k linjegravarna lades i kvarterens mitt och fritt i väster och öster. I sydväst utnyttjades den befintliga kallkällan. Söder om gamla kyrkogården föreslås en naturmark som finns kvar även idag men som inte längre har den tilltänkta kopplingen till nya kyrkogården genom en gångstig. Den nya kyrkogården togs i bruk 1929. Grindarna som ledde in till kyrkogården från norr är numera borttagna. År 1972 invigdes ytterligare en ny del av kyrkogården. 1963 hade platsen setts ut och året efter inköptes 7 308 kvm, varav hälften var skogsmark. 1968 kom ett första förslag till den nya kyrkogården och 1969 lämnades ett nytt förslag som godkändes av bl a Riksantikvarieämbetet. Förslaget var upprättat av ingenjör Erik Persson i Tranås och trädgårdsarkitekt Sven Hermelin. I slutet av 1980-talet lades kvarter G om. 1993 byggdes en ny redskapsbod strax väster om den äldre som revs. Vid södra ingången till Åsbo kyrka står en enkel gravsten, rest av tacksamma sockenbor, med inskriften: Här vilar i Heranom fordom Asbo församlings redlige lärare kommunistern och vice pastorn Gabriel Atterbom Gabriel Atterbom var far till skalden Per Daniel Amadeus Atterbom. Enligt uppgift lär det ha funnits ett benhus öster om den gamla kyrkogården.Socknen är medeltida och finns omnämnd 1357 som Asbo sokn. Socknen är belägen söder om Mjölby och utgör ett varierat landskap med uppodlade dalgångar, rullstensåsar och stora skogsområden. Vid en sockenreglering 1927 överfördes ett område av Boxholms samhälle och trakten öster därom från Åsbo till Ekeby. Åsbosänkan är en naturskön dalgång utmed Åsboån, känd som skalden Per Daniel Amadeus Atterboms födelsebygd, och av riksintresse för kulturmiljövården. Dalgången är rik på fornlämningar, bl a gravfältet Hermannekulle som sannolikt stammar från vikingatid och som även hyser en av socknens två runstenar, samt flera små gravfält från bronsålder och äldre järnålder kring byn Friggestorp. Här finns också två herrgårdar, Grönlunds säteri med en huvudbyggnad vars karaktär tillhör 1800-talets första del och Strålsnäs säteri vars huvudbyggnad har en arkitektur tidstypisk för 1910-talet. Ägarna till Strålsnäs tilldelades patronatsrätt 1734, dvs rätt att tillsätta präst och komminister. Någon industri har inte funnits i socknen, däremot har det under 1800-talet funnits tegelbruk vid Grönlund, Staffansbo och Kvarnkulla samt garveri i Bötingsfors. Socknen trafikeras av Östra stambanan som tidigare hade en station i Strålsnäs samhälle. Samhället uppkom i samband med järnvägsbyggandet på 1870-talet och domineras av villabebyggelse från 1900-talet.Län: Östergötland, Kommun: Boxholmhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004599http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004599http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004599RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23