<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004559</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004559</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Norrtälje                      kn, VÄTÖ PRÄSTGÅRD 4:1 VÄTÖ KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>VÄTÖ KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Vätö kyrka är vackert belägen i en sluttning vid Vätösundet. I västra bogårdsmuren finns ett gravkapell från 1786, och på en backe öster om kyrkan står en klockstapel, uppförd senast 1632. Den vitputsade kyrkan är huvudsakligen uppförd av natursten, och består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhus och vapenhus har spåntäckta sadeltak, över sakristian ett tälttak. Ingång till kyrkorummet sker från väster samt via vapenhuset. Kyrkan med ursprunglig sakristia uppfördes troligen under 1300- talets förra hälft. I slutet av 1400-talet slogs valv i kyrkorummet, och i slutet av medeltiden eller på 1500-talet byggdes vapenhuset i söder. Kyrkans exteriör har fortfarande medeltida prägel. Fönsteröppningarnas nuvarande form härrör främst från 17- och 1800- talet. Sakristian - numera täckt av ett tälttak - hade fram till 1865 ett högt sadeltak. Interiören präglas framför allt av de senmedeltida kalkmålningarna, utförda av någon av Albertus Pictors efterföljare, som togs fram och kompletterades vid en restaurering 1904. Målningarna restaurerades på nytt 1952-53, då övermålningen från 1904 togs bort. Vid restaureringen, som leddes av arkitekten Erik Fant, skedde bl.a. omläggning av golvet. Vidare återfick vapenhuset sitt sadeltak, efter att under lång tid haft pulpettak.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996
Vätö kyrka är medeltida men bestämda uppgifter om när kyrkan uppfördes finns inte. De historiska dokumenten ger emellertid en del hänvisningar. Vätö finns omnämnt för första gången i bevarade källor från år 1337 då Vätö kyrka och kyrkoherde testamenterades pengar av kyrkoherden i Frötuna. En bortre tidsgräns för kyrkans tillkomst kan dras vid 1310-talet då Vätö socken saknas bland de lokala ärkebiskoparnas visitationer. 

Vätö kyrka har en rektangulär plan med långhus och jämnbrett kor. Sakristian i norr är medeltida, möjligen samtida med kyrkan. Kyrkans vapenhus tillkom troligen i slutet på 1400-talet. Kyrkan har sedan början av 1900-talet genomgått fyra restaureringar, varav den på 1950-talet innebar störst förändringar.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Stockholm, Kommun: Norrtälje</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004559</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004559</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004559</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>