21300000004551http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004551Bebyggelse - anläggningKinda kn, PROSTEN 1 M.FL. KISA GAMLA KYRKOGÅRDKISA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - KISA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2219, 1900: 3440, 1995: 4557 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i ett trångt sprickdalslandskap i Kisa samhälle omgiven av församlingsbyggnader, bl. a. Prästgården. Miljön kring Kisa kyrka har i dag urban karaktär. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Av den medeltida kyrkan, troligen uppförd under äldre medeltid med smalare, rakslutet kor och sakristia i norr, återstår långhuset samt en del av den södra sakristiemuren. En romansk portal finns bevarad i den södra långhusmuren. År 1754 förlängdes kyrkan åt öster och ett nytt korparti av samma bredd som långhuset byggdes. Även sakristian härrör från denna tid (den gamla sakristieväggen ingår i den nya sakristian som en innervägg). Tornet tillkom 1772-74, uppfört av Olof murmästare. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans fasader är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönster. Det valmade sadeltaket är kopparklätt, sakristian täcks av ett pulpettak. Tornet kröns av en karnissvängd huv med lanternin. Exteriörens nuvarande karaktär härrör i huvudsak från ombyggnaden på 1750-talet. Fönstren fick dock troligen sin nuvarande form något senare. Ingång till kyrkorummet sker via tornets bottenvåning. Även interiören präglas av ombyggnaden 1754, då det nuvarande tunnvalvet av trä slogs. Den öppna bänkinredningen, ritad av arkitekten Fredrik Falkenberg, tillkom vid en genomgripande renovering 1908. Den senaste renoveringen av kyrkan genomfördes 1975. Altartavlan, med klassicerande inramning i form av tempelgavel, anskaffades 1820. Den målades 1814 av Per Hörberg för Skärstads kyrka i Småland. Predikstolen, utförd 1762 av Jonas Berggren, fick sin nuvarande placering och trappa 1908. Färgsättningen är av senare datum. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Tre av kyrkans takmålningar från 1715 finns sedan 1975 uppsatta under orgelläktaren. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Den äldre kyrkogården upplevs som uppdelad i tre delar. Den äldsta delen är lokaliserad söder och öster om kyrkan. Den har med stor sannolikhet vuxit fram sedan medeltiden och tittar man på en storskifteskarta från 1781 är det tydligt att kyrkogården var av ringa storlek. Under åren har kyrkogården utvidgats och grävts om otaliga gånger. Den norra delen av kyrkogården ordnades 1821 men togs inte i bruk förrän 1825. Väster om detta område skedde 1905 ytterligare en utvidgning. Av äldre fotografier att döma innehöll denna del många träkors. Häradsekonomiska kartan från 1868-77 visar en utvidgning i nordväst och uppgiften om en ny del år 1905, som är hämtad från en tidningsartikel, är därför osäker. Det kan också vara så att området fanns reserverat för kyrkogårdsändamål redan när häradsekonomiska kartan framställdes men inte togs i bruk förrän 1905. Enligt en tidningsartikel från 1937, som skrevs dagarna innan invigningen av den nya nedre kyrkogården öster om kyrkan, skedde även på 1830-talet en utvidgning av den gamla kyrkogården. I samband med denna skall den ha omgärdats med en stenmur. Dessförinnan bestod omgärdningen sannolikt av en balk av timmerstockar täckta med bräder. I samma artikel finns en uppgift om att den forna stenmuren utmed bygdevägen var ersatt av en hagtornshäck. Fram till 1773, innan tornet byggdes, hängde kyrkklockan i en klockstapel av trä invid kyrkan. De ovan nämnda grindstolparna vid södra ingången uppfördes på 1780-talet. Likadana grindstolpar finns även placerade vid den västra huvudingången. I äldre tider var det vanligt att djur betade på kyrkogården, men 1822 blev detta förbjudet och lås sattes på grindarna. Sedermera anbringades färister mellan ingångarnas grindstolpar. Färisternas järngaller låg fortfarande kvar på 1930-talet men groparna var igenfyllda. På ett foto från 1959 av den södra ingången kan man se att den idag borttagna järngrinden var kvar. Dessutom visar fotot att det åtminstone väster om grinden inte fanns någon kyrkogårdsmur, utan endast häck. År 1978 fattades åter ett beslut om ytterligare en utvidgning i anslutning till den östra nedre kyrkogården och denna invigdes 1980. På grund av platsbrist gjordes 1985-86 en omläggning av området norr om kyrkan. Förutom direkta markarbeten byggdes stödmurar, och buskar och träd planterades. Många gamla gravar togs bort. Nordväst om kyrkan uppfördes ett gravkapell 1901 och 1952-53 skedde en ombyggnad och restaurering av detta. Under 1980-talet decimerades antalet träd inne på kyrkogården och 1986 fanns endast två träd i anslutning till kyrkans huvudingång samt ett mindre antal nyplanterade rönnar.Nya Kyrkogårdens historik Enligt en artikel i Östgöta Correspondenten den 8 februari 1929 planerades en utvidgning av kyrkogården i Kisa. Stadsarkitekt Olof Lundgren i Linköping upprättade ett förslag som bl a innebar att entrén till det nya området skulle vara från platsen söder om kyrkan. Eftersom området delvis sluttar skulle det byggas i terrasser med de olika terrasserna utbildade såsom gravgårdar. I kyrkans axel föreslås en ceremoniplats, avsedd för jordfästningar i det fira, och i samband med denna är plats reserverad för ett mindre kapell. Själva gravarna skulle huvudsakligen orienteras mot öster. Områdets övre del skulle hägnas med bogårdsmur och den nedre delen med häck och staket. Relativt stora träd skulle planteras utefter västra gränsen och skugga den övre terrassen. Entrégången skulle markeras med en poppelallé och terrasser och murar av jordsten krönas smed låga häckar. Grusgångarna skulle skiljas från gravfälten av smala remsor gräsmatta. Mark inköptes av f. häradsdomare Gustaf Larsson, Gammalgård, och arbetet med planering m m bedrevs i församlingens egen regi under ledning av vägbyggmästare J A Rydell, Kisa. Terrasserna omgavs med granitmurar med krön av kalkstensplattor och de mindre terrasserna markerades med ligusterhäckar. 1937 stod den nya kyrkogården färdig till en kostad av ca 56 000 kr och invigningen förrättades av biskop Tor Andrae. Redan från slutet av 1960-talet diskuterades ytterligare en ny kyrkogård och ett föreslaget läge var på Hargs marker nära Brostorp nordväst om samhället. Några år senare förordades en utvidgning mot norr av den befintliga nedre kyrkogården och det var också det alternativet som slutligen valdes. Invigning skedde 1980 och den nya delen hade kostad 1,1 milj kronor. Förutom kistplatser innehöll den en urnlund och en minneslund. 55 lövträd, 280 barrbuskar och drygt 900 andra slags plantor hade planterats. I slutet av 1980-talet planerades för en minneslund på den s k ceremoniplatsen på kyrkogårdens västra del.Län: Östergötland, Kommun: Kindahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004551http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004551http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004551RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23