21300000004504http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004504Bebyggelse - anläggningVärnamo kn, BREDARYD 45:2 BREDARYDS KYRKABREDARYDS KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan grundlades 1860 och byggdes 1863, på församlingens önskan med Voxtorps kyrka som förebild, på platsen intill den tidigare medeltida kyrkan, som revs samma år. Murmästare var Elias Pettersson, Sandhult, snickarmästare Bengt Andersson, Villstad. Invigning förrättades av biskop Henrik Hultman 1865. Exteriören välbevarad, interiören förändrad främst beträffande färgsättningen. PLAN OCH MATERIAL - byggd efter 1851 års ritning, en kopia av Voxtorp, men med längre långhus med sex fönster istället för fyra per långsida. Det halvrunda korpartiet har fyra fönster. Torn i väster, sakristia i norr. Byggd i sten, spritputsad med slätputs i omfattningarna, avfärgad i vitt. Diagonallagd svart skiffer på långhus och sakristia, fjällskiffer på kor och torn, koppar på lanternintaket. Lanterninen vitmålad. Ursprunglig takbeklädnad spån eller brädtak. EXTERIÖR - Långhus med västtorn med lanternin, från början öppen, nu inglasad. Väst- och sydingångar likformigt prydda, med inramande pilastrar som bär överliggare med båge kring lunettfönster. Rikt profilerad taklist med tandsnittsfris. Fast handikappramp vid västentrén. INTERIÖR - Brett och rymligt kyrkorum, välbelyst genom de stora rundbågiga fönstren med klart, blåst glas i långhuset, antikglas i koret. Den ursprungliga färgsättningen i vitt och guld förändrades 1979: väggar ljusgula, valvet blekt grått med taklist i rödbrunt och gult. Altaruppställningen har svarta (tidigare gulmarmorerade) kolonner, som omger altartavla av Ludvig Frid 1894, "Kristi Himmelsfärd". Den ersatte ett gulmålat träkors med törnekrona, som stod på altarbordet, vilket liksom altarringen med balusterdockor är ursprungligt. Nummertavlor med förgyllda lyror. Korbänk. Predikstol tillverkad av Erik Nyman, Kållerstad, med balusterdockor och ansvällning på korgens nedre del, praktfullt ljudtak med lambrequin, färgsatt i rött, blått, grått och guld (den s k Mjöbäckstypen). Fyra slutna bänkkvarter med bänkfasader målade i två nyanser blått med guldlister kring spegelfälten, gråmålade invändigt. Orgelläktare med bröstning målad i grå nyanser, med genombrutet galler upptill. Orgel från 1875 av orgelbyggare Johannes Andersson, Långaryd, med nygotisk fasad. Underbyggnad till halva läktardjupet med svängda, vävklädda väggar. Äldre inventarier uppställda i kyrkorummet. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Kyrkogården torde ha medeltida ursprung och vara samtida med den äldsta kyrkan på platsen. Dess utsträckning inskränkte sig sannolikt då till det krönläge där kyrkan står. Senast 1812 hade kyrkogården utvidgats åt söder och omgärdats med en stenmur. Troligen är det till stor del den ännu befintliga. I och med detta fick det som idag benämns avdelning A sin nuvarande utsträckning. Troligen blev kyrkogården dock i samband med kyrkans uppförande på 1860-talet något justerad i form så den fi ck räta vinklar. En trädkrans av lönn torde planterats vid samma tid. Kyrkogårdens södra sida kom att ordnas med raka grusgångar mellan gravraderna. Flera av gravarna var grustäckta, vilket ännu kan ses på ett fl ygfotografi från 1950. 1919 anlades en ny kyrkogård vid den gamlas norra sida. Även på denna var det brukligt med grusgravar. I stor utsträckning tycks gravsättningarna ha skett kronologiskt, på linje. 1950 utarbetades av kyrkogårdsarkitekt G V Walberg, Malmö, ett förslag till en omfattande kyrkogårdsutvidgning. Denna skulle helt komma att omsluta den gamla kyrkogården och avsågs att utföras i etapper. 1957 invigdes den första delen, avdelning C, norr om 1919 års kyrkogård. Dess norra sida kom att gränsa till församlingshemmet från 1928, idag rivet och dess tomt sammanlänkad med kyrkogården. Walberg hade utarbetat detaljerade riktlinjer för avdelningens ordnande, vilket även infattade utformning av gravvårdarna på dess olika delar. Arkitekten ritade själv förslag på gravvårdstyper. Gravarna lades till skillnad från på gamla kyrkogården helt i gräsmatta. Häckar planterades i rumsskapande syfte. Alla vårdar skulle huggas i ljusa stenarter utan råa, grovhuggna eller polerade ytor. Ritning på gravvård från enskild skulle först godkännas av kyrkogårdsnämnden. I övrigt avsattes sluttningen längs kyrkogårdens östra sida samt mark i söder och väster för nya gravkvarter. 1960 färdigställdes ett bårhus efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. 1961 fullföljdes arbetet med en mur runt kyrkogårdens nya utsträckning med nya entréer i söder, väster och norr. Arbetet leddes av Bertil Carlsson, Åsunden. Avdelningarna G och H väster om gamla kyrkogården fi ck dock ej nyttjas som gravplatser för att de låg för nära bebyggelse. Mellan dessa anlades en allé av pyramidalmar fram till kyrkan. Denna kom även att kantas av lyktstolpar. I anslut- ning till dessa ordnades två parkeringsytor, en större vid infarten och en mindre vid kyrkan. 1969 ordnades de nya gravområdena i öster och söder efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson, Jönköping. I stora drag följdes Walbergs ursprungliga förslag, men av en tänkt trappa från landsvägen i öster blev det dock inget. Södra avdelningen blev urngravsområde, dock med en annan utformning än de friliggande gravar Walberg förespråkat. Under 1900-talets andra hälft har gruset helt borttagits från gångar och gravar inom kvarteren på A och B. 1995 djupgrävdes ytan norr om kyrkan på gamla kyrkogården och kunde tagas i anspråk för kistbegravningar. 2004 utökades förråd och parkering vid församlingshemmet efter förslag av Kenth Henriksson, LMK. 2007 uppsattes av arbetsmiljöskäl ett staket ovanpå gamla kyrkogårdens stödmurar.Län: Jönköping, Kommun: Värnamohttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004504http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004504http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004504RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23