21300000004497http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004497Bebyggelse - anläggningVetlanda kn, TJUSTKULLE 1:3 VETLANDA KYRKAVETLANDA KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Stadskyrkan i Vetlanda uppfördes 1796-1798. Tornet skadades av ett blixtnedslag år 1800 och reparerades samma år. Den stora kyrkan byggdes av stadsbyggmästare Georg Salvin och stadsmurmästare Peter Ryberg, Jönköping, på samma plats som den äldre kyrkan från 1724, vilken revs 1797, sedan den nya kyrkans grund lagts utanför. Efter en serie genomgripande förändringar återstår idag föga av den ursprungliga kyrkan. Tornspiran tillkom 1871. Kyrkorummet ombyggdes till basilika 1903-04 och fick omfattande dekorativ utsmyckning. Rummet omgestaltades även vid renoveringar 1925 och 1954. Ingen annan kyrka från perioden i länet har genomgått så drastiska omvandlingar och kyrkan är därigenom ett intressant restaureringshistoriskt dokument. PLAN OCH MATERIAL - Kyrkan byggdes ursprungligen efter en 1795 approberad ritning, signerad av Per Wilhelm Palmroth vid ÖIÄ: Ritningen visar ett rektangulärt kyrkorum med torn i väster och kvadratisk sakristia i öster bakom den raka korväggen. På församlingens önskan 1797 flyttades sakristian till nordsidan, eftersom grunden var svag i öster. 1903 revs denna sakristia, och arkiv och sakristia inrymdes i två nya utrymmen på ömse sidor om altarpartiet. Kyrkan gjordes samtidigt om till treskeppig basilika. Uppförd i sten, senare ombyggda partier dock i tegel. Spritputsade fasader, avfärgade i vitt. Takmaterialet utgörs av svart plåt. Samma material på tornets spira. EXTERIÖR - Från början byggd enligt 1795 års ritning men något förenklad. Tornets nedre murparti kvar från 1700-talskyrkan. Fyra rundbågade fönster per långsida, två på korväggen. Valmat sadeltak. Ny tornspira 1871 med gavelrösten, tornur och kopplade bågöppningar för klockorna. Långhuset ombyggt till basilika 1903-04 med rundbågiga klerestoriefönster över lägre sidoskepp. INTERIÖR - Den ursprungliga kyrkorummet var ljust och rymligt med trätunnvalv och rakslutet kor med stora fönster på vardera sidan om altaret. Då församlingen skuldsatt sig genom bygget kunde inga nya prydnader eller inventarier anskaffas de första åren. Altartavlan var målad 1816 av Johan Gustaf Sandberg, "Jesus i Getsemane", och omgavs av ramverk med pilastrar och rakt entablement, utfört delvis efter ritning av Samuel Enander. Predikstolen tillkom 1815, utförd också den efter ritning av Enander, med ljudtak och draperimålning. Ursprungligen fyra slutna bänkkvarter samt sido- och korbänkar, 1815 dokumenterade som målade i ljusblått. Orgel var byggd av Nils Ahlstrand med fasad efter ritning 1825 av Carl Gustaf Blom Dundercarlsson. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Om dess tidiga historia är föga känt. Kyrkogården är avritad och beskriven på en geometrisk avmätning över kyrkbyn från 1693. Kyrkogården har där en sexkantig form med kyrkan i mitten. Ingångar fi nns i norr, öster och söder. Den södra och norra ingången utgjordes åtminstone på 1700-talet av timrade stigluckor. Väster om kyrkan står på kartan en troligen timrad bod som tjänade som sädesmagasin, denna syns även på en storskifteskarta från 1798. I kyrkogårdens nordvästra hörn står en klockstapel. Öster om korgaveln ligger tre runstenar. Vid kyrkogårdens norra sida är husgrunder markerade, vilka tillika med ett källarvalv anges som rester av ett kloster. Enligt beskrivningen skall stenmaterial från dessa murar ha använts till reparation av kyrkan (troligen 1673) och anläggande av kyrkogårdsmur. Kyrkogården har till synes samma utsträckning 1798. 1845 beslutades att riva sädesmagasinet och använda materialet till byggandet av en sockenstuga. 1821 fattades beslut om att ersätta stigluckorna med grindar. 1854 infördes en bestämmelse om gravsättning i linje på kyrkogården för att få större ordning. 1857 utvidgades kyrkogården mot norr och öster. 1859 lades en ny kyrkogårdsmur kring den utökade kyrkogården. Trägrindarna från 1821 ersattes av smidesgrindar. 1868 beslutades att jorden längs kyrkogårdsmurarna skulle upplåtas åt enskilda, s.k. köpegravar. 1888 utvidgades kyrkogården åt öster och söder så den fi ck nuvarande utsträckning, som syns på 1888 års stadsplan. Vid denna tid planterades dagens trädkrans av alm och lönn och kyrkogårdsmuren kompletterades. Kyrkogården ordnades med grusgångar och grustäckta familjegravar (med stenram eller ligusterhäck) samt allmän linje. Resta gravvårdar i form av brädor med snidat krön, s.k. stavar präglade fram till dess kyrkogården. Denna gravtyp var vanlig bygden och har lyfts fram som ett specifi kt östsvenskt drag. Idag kvarstår bara enstaka dylika vårdar, oftast inställda i klockstaplar som exempelvis i Näshult. De sista av dessa stavar försvann omkring 1930 vid en omplanering av kyrkogården. Ännu vid snabbinventeringen 1927 stod fem träkors kvar öster om kyrkan, ett likaså i dag försvunnet gravskick. 1949 skall två av korsen ännu stått kvar. Samma år uppgavs vidare att allmänna linjen inte längre fanns kvar på kyrkogården utan endast på den 1914 anlagda nya kyrkogården, sedermera benämnd Kapellkyrkogården. Under 1900-talets senare del har en del grusgångar och fl era grusbäddar försvunnit från kyrkogården, till förmån för sammanhängande gräsmattor, främst norr och öster om kyrkan.Län: Jönköping, Kommun: Vetlandahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004497http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004497http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004497RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23