21300000004472http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004472Bebyggelse - anläggningMjölby kn, VIBY 9:8 M.FL. VIBY KYRKAVIBY KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VIBY BEFOLKNINGSTAL - 1805: 659, 1900: 961, 1995: 1959 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i en fornlämningsrik trakt i Viby by 10 km nordost om Mjölby där gamla riksvägen från Linköping grenar sig mot Skänninge respektive Mjölby. På kyrkplatsen har påträffats fragment av en tidig gravvård av s.k. Eskilstunatyp, vilket indikerar att en kyrka funnits här redan under 1000-talet. Mitt emot kyrkan ligger Bosgården och f.d. skolan. På kyrkogården finns en bod från senmedeltiden. Viby är en av de få välbevarade kyrkbyarna i Östergötland, tidigare centrum i Vifolka härad. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett smalare, polygonalt korparti i öster samt ett indraget torn i väster, flankerat av två smärre rum, nu inrymmande sakristia och vigselkammare. I: Vid grävningar 1934 och 1962 blottades grundmurarna till den äldsta stenkyrkan. Denna uppfördes under 1100-talet eller 1200-talets början och bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Ett torn, det nuvarande, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Under senmedeltiden revs absidkoret och ersattes med ett korparti av långhusets bredd, vilket möjligen förlängdes i ytterligare byggnadsetapper under 1500- eller 1600-talet. En sakristia fanns i norr, sannolikt av medeltida datum. Senare, obekant när, erhöll kyrkan magasinstillbyggnader i norr. Ett vapenhus fanns i söder, möjligen även detta medeltida. Intill vapenhusets östmur tillbyggdes en korsarm, vilket även fungerade som gravkor åt kommendören Johan Alexander Götherhielm (1688-1764) till Uljeberg. Vid grävningarna påträffades fynd av ribbtegel som visar att valv slogs i kyrkorummet under medeltidens senare del. Kyrkan revs, förutom tornet och tillbyggnadernas yttermurar, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1776-77 under ledning av mur- och byggmästarna Måns Månsson, Petter Östberg och Petter Andersson, med återbruk av det romanska tornet och delar av tillbyggnadernas ytterväggar. Ritning har ej påträffats. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan inkorporerar i väster det romanska västtornet med hög, spånslagen spira, men har i övrigt sin prägel av 1770-talets radikala ombyggnad. Långhuset täcks av ett högt, brutet sadeltak, valmat över den mångvinkliga östmuren. Huvudingång i väster. Kyrkorummet har ett trätunnvalv med profilerad taklist, vilket övergår i ett hjälmvalv över korpartiet. Även inredningen är i allt väsentligt från 1700-talets senare hälft. Pehr Hörberg målade altartavlan 1796, medan predikstolen tillkom 1785. Av den slutna bänkinredningen från 1786 återstår endast dörrarna. Pyramiderna tillkom 1935. Orgelfasaden är från 1783, det nuvarande verket härrör dock från 1950. Större invändiga restaureringar leddes av Kurt von Schmalensee 1935-36 och 1962, med förändringar i koret och i färgsättningen. Därefter har huvudsakligen underhållsåtgärder utförts. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i kalksten är från 1659, tillskriven Hackes verkstad. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik I olika sockenbeskrivningar från 1760 och framåt talas det om en eller två runstenar på kyrkogården eller i kyrkmuren. År 1806 gjorde Johan Fredrik Kock en teckning av Viby kyrka från nordost. Kyrkogården inhägnas här av en stenmur från vilken det utgår gärdesgårdar som inramar åkermark. På kyrkogården syns enbart enstaka träd, varav ett tydligt är hamlat. År 1847 uppsattes nya portar till kyrkogården tillverkade av Boxholm bruk. I samband med en grundförstärkning av kyrkan år 1954 gjordes en arkeologisk undersökning. Vid kyrkans södra mur, ca 12,30 m från kyrkans sydvästra hörn påträffades rester av gravkistor av kalksten. Kistorna låg på ett djup av 0,75 1,40 m och var fragmentariska. Fyndplatsen verkade vara genomgrävd vid tidigare tillfällen. Av den ena kistan fanns en del av bottenhällen och den norra väggen kvar. Spår av murbruk antydde att fogarna varit tätade med bruk. Hällarnas tjocklek var 10 14 cm. Den andra kistan låg närmare kyrkans vägg och av den återstod en del av bottenhällen, den norra sidohällen och lockhällen. De skadade kistorna fick ligga kvar och man fick tillstånd att gjuta med cement mot grunden. Vid en ledningsdragning från dagens församlingshem till kyrkan år 1963 påträffades något som verkade vara en massgrav nära kyrkans västra ingång. Den ligger på 80 cm djup och storleken uppgavs till troligen 2 x 3 m. Graven innehöll ben och benrester som låg i oordning. I oktober 1932 invigdes det nya kyrkogårdsområdet norr om den äldre kyrkogården. Två år tidigare hade kyrkostämman beslutat om utvidgning av kyrkogården. Marken köptes in från Viby Norget. Trädgårdskonsulenten Werner Bergström i Linköping upprättade ett förslag som dock inte godkändes av länsstyrelsen. Motiveringen var bl a att ritning till stängsel och grind saknades och att den s k vändplatsen och entrén var olycklig. Man vände sig då till stadsarkitekten i Linköping, Erik Lundgren, vars förslag godkändes av länsstyrelsen. Förslagsritningen visar en byggnad utmed gamla delens västra mur, i nordvästra hörnet. Eventuellt rör det sig om kyrkstallet, som senare revs. I samband med en yttre renovering av kyrkan 1957, ställde man i ordning kyrkogårdarna för omkring 60 000 konor och det gamla kyrkstallet revs. 1962 upprättade ingenjör Ture Jangvik ritningar till ett bisättningshus, som ligger på nya delens östra sida.Län: Östergötland, Kommun: Mjölbyhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004472http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004472http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004472RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23