21300000004467http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004467Bebyggelse - anläggningMjölby kn, VALLERSTAD 15:1 VALLERSTADS KYRKAVALLERSTADS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VALLERSTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 600, 1900: 794, 1995: 245 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen vid ett vägskäl en knapp mil norr om Mjölby på en svag höjd ute på slätten med vida utblickar. På kyrkogården finns ett bårhus. I anslutning till kyrkan ligger några jordbruksfastigheter och villor. I närheten återfinns den iögonenfallande, fornlämningstäta Lunds backe. Prästgården vid Olstorp. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en halvrund sakristia i öster samt västtorn. I: De äldsta partierna i den befintliga kyrkan härrör från äldre medeltid. Kyrkans ursprungliga planform är inte känd. Ett torn, varav delar bevarats i den befintliga, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Riven, förutom den nedre delen av tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes i tegel 1832-33 efter ritningar 1828 av byggmästare Abraham Nyström i Kristberg, intill den äldre kyrkans kvarstående torn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad, nyklassicistisk exteriör med rusticerade hörnkedjor och rundvälvda muröppningar. Långhuset har av ett plåttäckt sadeltak, den rundade sakristian ett kontak. Västtornet kröns av en kraftig kransgesims samt en flack huv med fyrsidig öppen trälanternin. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet med sitt trätunnvalv har likaså bevarat sin nyklassicistiska prägel från byggnadstiden, även om vissa ingrepp skett vid restaurering 1950 efter förslag av arkitekt Erik Fant. Altaruppställningen, som tillkom vid Fants restaurering, är inställd i en grund nisch i korväggen. Altartavlan är målad av Mårten Eskil Winge och förvärvades 1890. För Nyström typisk dekor i terracotta på altarring, läktarbarriär och dörrar. Den runda predikstolen, läktaren och den slutna bänkinredningen härrör möjligen från tiden för kyrkans uppförande. Orgeln byggdes 1841. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården under medeltiden på vanligt sätt växt fram kring kyrkan. Mycket lite av medeltid återstår i dagens kyrkomiljö. Vid rivningen av den gamla kyrkan togs en del inventarier tillvara och förvaras i den nya kyrkan. Av äldre gravstenar finns inte mycket kvar. Broocman redogör för fragment av en runsten. Texten är av den vanliga typen: hulfi:iarthi:kuml:tusi:aftiR:ia fatbur:bruthur:sinuk:iftir... uttolkat som Rolf eller Rolva gjorde detta minnesmärke efter Jarl? sin farbroder och efter Av äldre gravstenar från kyrkogården har endast en, tillhörig Måns Abrahamsson, bevarats. Stenen restes vid hustruns död 1698. Övriga personer som fått sina namn på stenen har inte fått sina dödsår ifyllda. (text se bilaga) Broocman och Widegren som skriver 1760 respektive 1817 kommenterar ett par gravstenar på kyrkogården. Båda uppmärksammar en sten över smeden Anders Nilson som är märkvärdig, därav att han varit stamfader till Linderothfamiljen i Varv. Widegren uppmärksammar dessutom gravvården över kyrkoherden Olaus Haqvini Scheningiensis död 1625. Ingen av dessa gravstenar är i behåll idag. Kyrkoherde Lindmarks grav i SÖ kvarteret. Lindmark var den kyrkoherde som ansvarade för bygget av den nya kyrkan 183033. (Grav 292). Från det tidiga 1800-talet och perioden strax efter den nya kyrkans uppförande finns en grav kvar. Det är gravvården över den vid kyrkbygget tjänstgörande kyrkoherden Lindmark. Den ingår i en serie med inte mindre än 6 kyrkoherdar, döda under 1800- talet och begravda på rad vid västra kyrkogårdsmuren. Förutom kyrkoherdarna finns ett tiotal ytterligare gravvårdar, främst i SV kvarteret, som alla rests under 1800-talet. De flesta under århundradets sista årtionden. Den äldsta kartan från 1642 visar kyrkan och kyrkogården omgiven av en mur. Kyrkogårdens form och sannolikt också dess storlek är densamma som idag, förutom den utbyggda norra delen. Äldre laga skifteskartan från 1835 visar en mur kring kyrkogården. I samband med utbyggnadsplanerna 1934 diskuterades en eventuell lösning med häckar mm, för det fall man inte skulle ha råd att uppföra mur i den nya delen. 1934 beslöts att kyrkogården skulle utvidgas till dubbla storleken genom att utvidga över åkern i norr. Utvidgningen hade inte skett ännu 1935 när ett flygfoto togs över Vallerstads kyrka och kyrkogård. De äldsta gravarna i denna del av kyrkogården är från 1936. Den nya kyrkogården började tas i bruk i slutet av 1930-talet. Den äldsta bevarade graven är från 1936. Den tillhör den nya allmänna linje som etablerades i det nya NÖ kvarteret. Den ännu gällande gravkartan tillkom 1944. 1945 restes en kopia av Gottfrid Larssons skulptur såningsmannen på den nya kyrkogården mitt för huvudingången och som blickfång från denna längst i norr. Utbyggnaden av kyrkogården har gjort att det varit gott om plats på kyrkogården sedan dess. Detta har i sin tur inneburit att många av de äldre gravvårdarna i södra delen kunnat stå kvar eftersom de inte hindrat nybegravningar. På den norra kyrkogårdshalvan finns fortfarande gott om utrymme.Län: Östergötland, Kommun: Mjölbyhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004467http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004467http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004467RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23