21300000004459http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004459Bebyggelse - anläggningMjölby kn, SKEPPSÅS 4:1 SKEPPSÅS KYRKASKEPPSÅS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - SKEPPSÅS BEFOLKNINGSTAL - 1805: 356, 1900: 498, 1995: 171 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydost om Mjölby vid ett vägskäl på en höjd högt i landskapet med vid utblick och väl synlig. Invid kyrkan finns en f d skola, nu bygdegård, församlingshem samt prästgård. På kyrkogården finns en vitmålad klockstapel som också fungerar som bisättningsrum. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rymlig korsarm på den södra sidan samt ett smalare och rakavslutat kor med sakristia i norr. Kyrkans kärna med långhus och smalare kor härrör troligen från 1100-talet (korets ursprungliga utformning i öster är inte säkert känd). Genom en ombyggnad senare under medeltiden erhöll koret sin befintliga, påfallande långsträckta form. Den västra delen av långhuset har något tjockare murar och har ursprungligen fungerat som bottenvåning i ett torn. När det uppfördes är dock osäkert. Det revs vid en likaledes okänd tidpunkt. De befintliga tillbyggnaderna härrör bägge från 1700-talet, korsarmen från 1757, medan sakristians uppförandetid inte är närmare känd. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De vitputsade murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Byggnadskropparna täcks av skilda, spåntäckta sadeltak, valmat över korsarmens sydgavel. En likaså spånklädd takryttare, åttkantig och med spetsig spira, rider över långhusets västra del. Strävpelare i hörnen stöder korets östparti. Ingång i väster samt på den södra korsarmsgaveln; en i senare tid igenmurad portal är synlig i den södra kormuren. Långhusets medeltida valv revs på 1700-talet och ersattes av trä-tak, medan korets två ribbvalv alltjämt finns kvar. Altarets orientering har växlat. Ursprungligen låg det i öster för att sedan placeras i norr då kors-armen tillkom. Vid en restaurering 1862-63 återfördes altaret till sin plats i det medeltida koret. Kyrkan har kvar sitt altarskåp från 1400-talet. Ett 1200-talskrucifix hänger i den spetsvälvda öppningen mellan långhus och kor. Predikstolen liksom den bänkinredningen torde härröra från 1800-talets senare hälft. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av kyrkans romanska dopfunt återstår cuppan. Nuvarande dopfunt är gjord av C G Wisell på 1800-talet (möjligen förvärvad i anslutning till restaureringen 1862-63). Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt kyrkan. En tidigmedeltida gravhäll med runinskrift fanns på Broocmans och Widegrens tid i kyrkan. Denna är nu försvunnen. Stenen har legat som lock till en tidigmedeltida gravkista och tillhör den allra första kristna tiden. Stenen har få motsvarigheter, närmast jämförbara monument är en fragmentariskt bevarad gravhäll från grannkyrkan i Fornåsa. Texten har tolkats av både Broocman själv (som också ritade av den) och av Brate och Wessén: ehr:liggr:brutta:a:inastadnum:ok:giloh:bidum:vara:batr:noter:diera:sahl:til:ro:ok:tillada: allum:kristnam:shalum enl Brate och Wessén översatt med Här ligger Brodde till Himstad och Gillög, Bedjom vårt fader vår för deras själ till ro och hugnad för alla kristna själar Himstad i detta fall borde kunna identifieras med byn Rimstad i Skeppsås socken. På kyrkogården står tre mycket välbevarade gravvårdar från 1600- talet uppställda. En av dessa är av den för Östergötlands typiska kölbågetypen. I början av 1900-talet ansågs den befintliga klockstapeln, som var placerad i kyrkogårdens sydöstra hörn, vara i mycket dåligt skick. Tanken var att en kyrkobod skulle byggas om till klockbod och gravkapell och att klockorna skulle flyttas dit från klockstapeln. Boden kan eventuellt ha haft ett medeltida ursprung och haft funktionen som tiondebod. Efter 1781 har den använts som sockenmagasin. Den gamla kyrkobodens väggar visade sig vid närmare undersökning 1911 vara i mycket dålig kondition. De revs och nya murar uppfördes av betonggjutning med hälften cementbruk och hälften kalkbruk jämte singel och procentsten. Byggnaden försågs med spåntak, efter påläggningen struken med trätjära, blandad med kimrök. Från socknen finns en karta visande den uppdelning av underhållet av kyrkmuren som var tilldelat de olika gårdarna i socknen under 1700-talet. Av kartan framgår att kyrkogården hade ett delvis annorlunda utseende än idag. Det nordvästra hörnet av den är infällt och på platsen står en byggnad, sannolikt ett gravkapell eller en tiondebod. Kyrkogården hade också fler ingångar, bland annat i öster och väster. Medan den nuvarande öppningen i nordöst saknades. I övrigt finns inte mycket information om äldre förhållanden på kyrkogården går att få tag på i källorna. Av äldre bilder finns bara det ovan återgivna flygfotot från 1935. 1949 gjordes dock en omfattande dokumentation av kyrkogården, som fotograferades ur alla upptänkliga vinklar. Materialet ligger i länsmuseets arkiv. Av fotona kan ses att inga dramatiska förändringar ägt rum. Av det stora antal björkar som finns på bilderna som en slags inre trädkrans finns dock bara ett fåtal kvar. Likaså har en del av det mycket stora antalet grusgravar försvunnit. Den gällande gravkartan är från 1952 och fortfarande giltig med undantag för någon enstaka detalj.Län: Östergötland, Kommun: Mjölbyhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004459http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004459http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004459RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23