<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004452</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004452</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Mjölby                         kn, JÄRSTAD 9:1 JÄRSTAD KYRKOGÅRD</pres:idLabel><pres:itemLabel>JÄRSTADS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING - JÄRSTAD 

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 334, 1900: 414, 1995: 121 

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca en mil norr om Mjölby invid ett vägskäl, väl synlig på en moränhöjd med vid utblick nära Svartån. Runt kyrkan ligger villor och jordbruksfastigheter, en f.d. skola och lärarbostad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan uppfördes troligen under 1200-talet och är en av ytterligt få medeltida landskyrkor i Östergötland som murats av tegel. Sannolikt under 1300-talet förlängdes kyrkan i väster med gråsten. Samtidigt eller under medeltidens senare hälft slogs ribbförstärkta valv i långhus och kor. Framför långhusets ingång i söder finns ett vapenhus, av allt att döma också av medeltida datum. Enligt ritning av Elias Brenner från 1669-70 hade kyrkan en sakristia på korets norra sida, troligtvis medeltida. Den befintliga sakristian på korets norra sida härrör från 1896, men ersatte då en äldre. Enligt uppgift från inventeringen 1829 (ATA) tillbyggdes koret 1685 (oklart vad som avses). Tornet, takryttaren, uppfördes 1740 som ersättning för klockstapeln som 1737 blåste omkull och skadade kyrktaket.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan vitkalkades 1817, från att dessförinnan haft blottat tegelmurverk eller varit målad i tegelfärg. Fasaderna pryds av hörnlisener och en rundbågsfris. Långhuset, koret och vapenhuset täcks av spånklädda sadeltak. En takryttare med lanternin och spira är påbyggd ovanpå långhusets västra del. Delar av en rundbågsfris är synlig på de romanska murarna från vapenhusets vind. Fönstren, som är stickbågiga, förstorades 1756. De medeltida ribbvalvens kalkmålningar, som överkalkats under 1700-talet, framtogs och konserverades 1990. Den låga och smala triumfbågen är spetsbågeformad. En rundbågeformad öppning i triumfbågsmuren leder till predikstolen, som tillkom 1763, ombyggd 1832. Altartavlan är målad av Nathanael Werwing Helsing år 1700. Kyrkan har slutna bänkkvarter.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkans senmedeltida altarskåp skänktes till Vitterhetsakademien 1847, som deponerat det i Statens historiska museum.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antagas att kyrkogården vuxit fram kring kyrkan under medeltiden. Få rester
efter denna kyrkogård finns bevarade. I samband med restaureringen av kyrkan på
1930-talet gjordes dock ett par intressanta observationer. En ej underskriven
arkivhandling daterad 2/11 1934 låter meddela att man påträffat fem skelett under
golvet till sakristian. Samtliga skelett var skadade och relativt omkringrörda. Författaren
menar ändå att det kan konstateras att de döda begravts på kyrkogården innan sakristian
uppförts, vilket skulle innebära att de är äldre än 1400-tal. Skeletten återbegravdes och
är därför inte längre tillgängliga för forskning. Samtidigt gjordes en observation av den
ursprungliga västmuren under kyrkans västligaste valvbåge. Författaren konstaterade
därvid att några spår efter en västingång helt saknades.

På gräsmattan framför kyrkan står en unik
gravsten rest över Sigrid och Kersti
Nilsdöttrar 1603. Stenen är märklig dels
för att den är så tidig, dels för att den är av
sandsten och inte som normalt av kalksten.
Också det vapen som visas i stenens
överdel, två korsade skyttlar, är värt att
notera. En artikel om Sigrid Nilsdotter och
hennes gravsten var införd av David
Abrahamsson i Östgöta Correspondenten
den 13/4 1960. Han identifierar henne som
en dotter till Nils Persson i Ullevi och
menar att skyttlarna i vapnet ska ses som
ett bevis på att hon arbetat med vävarbeten
till Vadstena slott och att hennes gravsten
förfärdigats av stenhuggare därifrån.
Texten är inte helt lättolkad idag, Med
undertecknads läsning står där:
N:P KID
HÄR HVILAS
I HERRANOM
SALIGE SIGER
I NILZDOTER
KESSTI.
NILZDOTT
ER
ANNO 1603
En bevarad kalkstensvård från 1645 står också invid vapenhusets västra vägg. Fragment
av liknande stenar finns också i kyrkogårdsmuren.
Från slutet av 1600-talet stammar också tre gravhällar som nu är lagda i kyrkogårdens
nordöstra hörn. De flyttades dit i slutet av 1950-talet efter en del turer och bråk som
lämnat avtryck i arkivet. En av hällarna knäcktes vid flyttningen. Hällarna är av en typ
som ursprungligen måste ha legat i kyrkgolvet. Före flyttningen hade de legat i slänten
på insidan av östra kyrkomuren. Två av hällarna är märkligt nog över samma person,
häradsdomaren Olof Jönsson i Ullevi med hustru och barn. Antalet barn varierar dock
mellan de två hällarna. Olof Jönssons son Jöns Uhlbom var som tidigare nämnt ansvarig
för utbyggnaden av kyrkan på 1730-talet.
Om kyrkogårdens utseende finns inga besked i källorna förrän ca 1930 då delar av den
fotograferades (se bilder i denna rapport).

En serie foton från 1932 visar samma del av kyrkogården. Här syns en förändring
jämfört med idag på det sättet att grusgravarna 1932 gick ända ut till kyrkogårdsmuren
på södra sidan av kyrkogården, samt att den kringgående grusgången saknas på den
nordöstra delen av kyrkogården invid koret.
Samma förhållande syns på den äldre odaterade gravkarta som finns i arkivet. Tyvärr
finns bara halva kyrkogården återgiven. Kartan redovisar i detalj för alla grus- och
häckgravar som finns i södra delen av kyrkogården liksom för gångsystemens utseende
i den norra halvan, före det att en kringgående grusgång anlagts.
Dessutom redovisas för den på bilderna synliga trädkransen som förutom vid östra
muren också stod på den norra och södra.
Den nya gravkartan är betydligt mindre detaljerad och dessutom inte daterad. Av stilen
att döma härrör den från 1960-70-talet.
Utanför kyrkan vid södra långväggen finns en runsten. Inskriften lyder enligt Brate:
"Orökja reste denna sten efter systern Amma".</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Östergötland, Kommun: Mjölby</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004452</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004452</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004452</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>