21300000004426http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004426Bebyggelse - anläggningMjölby kn, HOGSTAD 21:4 HOGSTADS KYRKAHOGSTADS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - HOGSTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 746, 1900: 827, 1995: 558 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid ett vägskäl 5 k väster om Mjölby i den fornlämningsrika övergångsbygden i anslutning till Hogstads moderna villasamhälle. På kyrkogården finns ett gravkapell. Församlingshemmet ligger strax utanför kyrkogården. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare absidförsett kor, sakristia i norr och torn i väster. Den äldsta romanska 1100-talskyrkan, som alltjämt utgör kärnan i anlägg-ningen, bestod ursprungligen av långhusets östli-gaste två travéer samt det nuvarande koret. Sannolikt har långhuset förlängts i väster under 1300-talets första hälft (dendrokronologisk undersökning 2002). Sakristian tillkom på 1400-talet. År 1787 uppfördes tornet. I samband med tornets tillkomst förlades ingången i väster, det medeltida vapenhuset i söder raserades och sydportalen igenmurades. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är vitputsade med rundbågiga fönster. Absiden är artikulerad med lisener och en bågfris längs takfoten. Samtliga yttertak - med undantag av absi-dens kontak - utgörs av sadeltak. Tornet kröns av en huv med lanternin. Kyrkans ingång är sedan 1787 belägen i väster. Kyrkorummet har genomgått åtskilliga förändringar, men an-pass-ningarna till en senare tids behov och smak har gjorts successivt, utan att den romanska karak-tä-ren i de ursprungliga delarna helt gått förlorad. Fragment av figurativa målningar, troligen från 1200-talets förra hälft, har påträffats på långhusväggarna. De finns avtecknade, men inte framtagna. I samband med ombyggnaden 1785 ersattes de medeltida, murade valven med brädvalv, korbågen vidga-des och väggpilastrarna revs, fönstren vidgades och nya togs upp. 1780-talets tunnvalv ersattes 1875 med det nuvarande. Interiören restaurerades 1966 under ledning av arkitekten Kurt von Schmalensee. Ett senmedeltida altarskåp utgör altarprydnad. Den nuvarande predikstolen skänktes till kyrkan 1717 av rusthållaren Måns Jöns-son i Bocketorp. Predikstolen återställdes till ursprungligt skick 1966 efter att då sedan 1875 varit utan sina skulpturer. Bänkinredningen förnyades också 1875. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har kvar sitt medeltida murade altare. Bland de medeltida inventarierna finner vi en romansk dopfunt och flera medeltida trä-skulpturer. En ursprungligen romansk madonna anses ha gjorts om till en Anna-själv-tredje på 1400-talet. I kyrkan finns även en senmede-ltida tronande madonna. Även Jakob d.ä. finns skulpterad och han åberopas dessutom i en 1400-talsinskription på ena av kyrkans båda medel-tida kyrkklockor, vilket gör det sannolikt att han var kyrkans viktigaste titelhelgon. Ett 1300-tals-kru-ci-fix hänger ovan ingången till sakristian. Kyrkans äldsta predikstol från 1500-talets mitt är samtidigt landets äldsta bevarade och förvaras numera i Statens historiska museum, Stockholm. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003; rev. 2004. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården växt fram under den första kristna tiden, som en gårdskyrka till en av gårdarna i Hogstad. Dendrokronologiska (årsringsdatering) prover tagna i samband med restaureringen 2002 visar att sannolikt återanvänt timmer från en äldre kyrka ingår i den nuvarande kyrkans konstruktion och att dessa delar till och med är från slutet av 1000-talet (Rapport Feldt i manuskript). Vid samma tillfälle genomfördes arkeologiska undersökningar dels under delar av kyrkans golv och dels ute på kyrkogården. Ansvarig för undersökningarna var Ann- Charlott Feldt, Östergötlands länsmuseum (Feldt, muntlig uppgift och rapport i manuskript). Inne i kyrkan påträffades gravar i två fall. I koret påträffades dels de övre delarna av en gravkammare som byggts i tegel, den undersöktes inte på djupet. I långhusets förlängning åt väster undersöktes en grav med väggar av tunna kalkstenshällar. I graven fanns lämningarna efter en vuxen individ (kvinna). Denna lämnades in situ med undantag för att kraniet togs upp för fotografering samt att en tand togs för 14C-analys. Provet visade att graven var medeltida och dateringen låg på ca 1150 e.Kr1. Graven har återställts och fyllts igen. Stora utrymmen under kyrkans golv är inte undersökta och kan rymma fler medeltida gravar. Schaktet på kyrkogården löpte från koret och ut genom östra porten. Schaktningsdjupet var 0,6 m och berörde endast fyllningsmassor. Sannolikt beror detta på att kyrkogården i samband med att muren uppfördes 1859 också fylldes ut så att kyrkogården kom att ligga ca 0,5-1,0 m över omgivningen. Detta innebär att en stor del av den äldre kyrkogården kan ligga kvar orörd under detta djup. De äldsta bevarade gravvårdarna består av en grupp äldre kalkstensmonument, dels förvarade i vapenhuset i tornets bottenvåning, dels uppställda utmed muren på nya kyrkogården. Flertalet är dokumenterade och avritade av Sune Ljungstedt (se bilaga till denna rapport). Äldst är en smal hög vård som står uppställd mot väggen i vapenhuset. Denna är inte daterad, men hör stilmässigt ihop med den allra äldsta gruppen kalkstensvårdar, troligen 1500-tal eller tidigt 1600-tal. För detta talar bland annat yrkessigillet (grep, för bonde) och stavkorset på vårdens baksida (Ljungstedt, Hogstad 1). Den andra vården i vapenhuset är rest över Arfve Anderson i Mjärdevi, död 1668. I vapenhusets golv ligger också 4 fragmentariska gravvårdar av vilka två ingår i Ljungstedts inventering. Mönsterskrivaren . (oläsligt), död 1698 och comministern Nils Lindberg död 1751. Ytterligare två hällar med text ligger intill men är helt oläsliga på grund av slitage. Av de tre som flyttats till nya kyrkogården är två från 1649 respektive 1700, medan en tredje är oläslig. Från nästan samma tid är två begravningsvapen inne i kyrkan, det ena över landshövdingen mm Udde Ödla, död 1668 och det andra över ryttmästaren Andreas Blomenschiöld stupad 1708 under svenskarnas hopplösa försök att försvara Baltikum mot ryssarna. Åtta vårdar från 1800-talat finns bevarade på ursprunglig plats på kyrkogården, samtliga i kyrkogårdens utkant. De flesta är från den allra sista delen av århundradet men två stycken är från dess mitt. Dels en mycket svårläst liggande häll på vilken det står Forsberg? och årtalet 1846. Den andra en vård med helt modernt utseende (ersatt ?)rest över lantbrukaren C A Pettersson i Lilla Ljuna 1853. En teckning av Simonsson från 1877 visar Hogstads kyrka söderifrån. På bilden syns också södra kyrkogårdsmuren och södra porten. Teckningen är så pass detaljerad att det framgår att det är samma mur som idag. På muren växer en relativt hög häck och inne på kyrkogården ett antal unga träd. Flygfoton över kyrkogården är tagna vid två tillfällen. På fotot från 1935 döljs hela anläggningen av en hög trädkrans och inga slutsatser kan dras av bilden. På bilden från 1954 däremot är större delen av kyrkogården synlig. Här syns också att träden i den dåvarande trädkransen är relativt unga, så en föryngring bör ha skett ganska snart efter det att flygfotot togs 1935. Bilden från 1954 visar att ett stort antal grusade gravar då fanns både väster, öster och söder om kyrkan och att området nordväst om kyrkan bestod av en gräsmatta utan häckar. Utanför kyrkogården i nordväst syns också ett uthus, på den plats där parkeringen utanför nya kyrkogården finns idag. Gravkapellet tillkom på 1950-talet efter ett par donationer och invigdes 1954 av kyrkoherde Harding. En omläggning av den gamla kyrkogården genomfördes 1984. Då försvann större delen av grusgravarna och den gamla allmänna linjen. Den nya kyrkogården invigdes den 1 juni 1987 av biskop Martin Lönnebo. Stenmuren kring denna är till stora delar lagd med sten tagen från den före detta skolan. Samtidigt anlades urnelund och minneslund. I kullen där minneslunden finns har äldre gravstenar bevarats.Län: Östergötland, Kommun: Mjölbyhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004426http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004426http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004426RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23