<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004423</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004423</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Tranås                         kn, LINDERÅS 10:1 LINDERÅS KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>LINDERÅS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Byggd 1793 som ersättning för den medeltida, på 1600-talet kraftigt om- och tillbyggda kyrkan. Byggmästare Casper Seurling följde en ÖIÄ-ritning från 1783 av Thure Wennberg. Exteriören med sitt välproportionerade huvförsedda torn är välbevarad medan interiören genomgått smärre förändringar. På kyrkogården ett gravkor, uppfört 1778 för släkten Bogeman.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum, långt i förhållande till bredden, med rakslutet kor och sakristia och förrum i öster, torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden. En första ritning ca 1780 visar korsplan, vilken frångicks på grund av dåliga grundförhållanden, eventuellt en förklaring till kyrkans proportioner. Byggd i sten, spritputs med slätputs i hörn- och fönsteromfattningar. Tak och tornhuv plåttäckta.

EXTERIÖR - Den långsträckta salkyrkan med fyra rundbågiga fönster och ett mindre över sydportalen balanseras väl av det kraftiga tornet, prytt av fyrsidigt tornur i rundade kupor. En smäcker lanternin kröner huven. Västingången inramas av rustik, som omsluter även fönstret. Rustik förekommer även runt sydportalen och som hörnkedjor. Östfasaden pryds av runda fönster som ger ljus åt en läktare över sakristian.

INTERIÖR - Gråmålat trävalv med grå taklist, gulvita väggar. Ovanlig lösning med läktare över sakristian bakom altaret, med trappa från förrummet. Altartavlan, "Kristi törnekröning", utfördes 1844 av Kilian Zoll, en fri kopia efter Pehr Hörberg. Den rikt utformade omfattningen ritades samtidigt av Carl Gustaf Blom Carlsson, ÖIÄ. Altarringen i panel med ovala fält och östläktaren i samma utförande är liksom övrig inredning målade i pärlgrått med guldlister, en färgställning som dokumenterats i inventeringen 1828. Den ursprungliga färgsättningen var enligt kontrakt 1795 ljusblått och vitt med förgyllda listverk. Altaret var då endast ett enkelt träbord. Predikstolen är ett förnämligt arbete av Carl Fredrik Beurling i Norrköping, efter ritning av Carl Fredrik Sundvall, ÖIÄ 1795, med fyrkantigt ljudtak och bakstycke bemålat med draperi i brunt och rött. Orgelfasad efter ritning 1862 av A R Pettersson, orgelverk från 1864, byggt av Erik Nordström (tidigare orgel från 1754). Läktaren, likt den östra, är underbyggd till fullt djup. Bänkar med spegelfält marmorerade i grått och blått, i övrigt gulgrå. Klart glas i alla fönster. Fernissat furugolv.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Den äldsta avbildningen av kyrkogården finns på en lantmäterihandling från 1640 där den markeras som ett fyrsidigt område runt kyrkan. Kyrkogården var inhägnad av ett trästaket på en låg stenfot. Troligen fanns även en stiglucka med träöverbyggnad i norra och västra muren. 

Den gamla kyrkan revs 1793 och samtidigt började den nya uppföras, troligen på samma plats. I samband med kyrkorivningen 1793 försvann också de Bogemanska gravplatserna inne i kyrkan. Kvarlevorna överfördes till ett nyuppfört gravkor vid södra kyrkogårdsmuren som troligen stod färdigt innan den gamla kyrkan revs 1793. Kyrkogården utvidgas i samband med kyrkobygget och storskiftet 1795-97 och två soldater fick då i uppdrag att anlägga en stenmur runt hela kyrkogården. Fortfarande under 1800-talets början fanns det dock anledning att 1817 besluta om uppförande av en gärdsgård längs östra och västra delen för att förhindra frispringande kreatur på kyrkogården. Kyrkogården bestod då mest av ett ängsliknande område och oregelbundet placerade gravvårdar av trä, järnkors samt några större hällar. Arbetsinsatsen för uppförande av gärdsgården avlönades med det kreatursfoder som kunde skördas på kyrkogården. 

1869 utvidgades kyrkogården igen, ca 9 meter mot norr &#150; trädraden av fyra almar som idag står innanför norra muren markerar den gamla kyrkogårdsmuren innan utvidgningen. Från samma år är grindstolparna, grindar är senare kopior av de ursprungliga. 

Under slutet av 1800-talet började det bli ont om ledigt utrymme för vidare begravningar. Mellan 1902 och 1905 grävdes de båda norra kvarteren om och 1922 grävdes det sydvästra om, samtidigt som man uppförde kyrkstallarna norr om kyrkan. 

1926 kom ett första förslag på utvidgning av kyrkogården mot söder, utfört av arkitekt Johannes Dahl. För att kunna utvidga kyrkogården mot söder fick man spränga och göra en terrass vid den södra kyrkogårdsmuren. Den nya kyrkogårdsdelen stod klar 1933. Den hade då planlagts för att större gravvårdar med grusbäddar skulle bilda en ram runt kyrkogården, med de allmänna och mindre gravvårdarna i tre kvarter innanför. Idag har grusytorna på såväl den nya som den äldre delen av kyrkogården försvunnit till förmån för mer lättskötta gräsytor, både vad gäller gångar och enskilda grusgravar. 1994 invigdes en minneslund på nya delen av kyrkogården &#150; i form av en vattenbegjuten sten med plantering och sittplats runt omkring.Linderås socken, Tranås kommun, Vedbo och Ydre kontrakt, Linderås pastorat, Linköpings
stift, Jönköpings län.
Folkmängd i socknen:
1910: 1723
1930: 1644
1940: 1521
1955: 1294
2003: 749
Linderås socken ligger i Jönköpings läns norra del, i Tranås kommun, och gränsar i norr till
Östergötland. Äldsta skriftliga belägg för namnet Linderås är från 1310, men orten har troligen haft en
kyrka sedan åtminstone 1200-talets början då dopfunten förmodas ha tillkommit. Den gamla kyrkan
dömdes ut som otjänlig och revs innan den nuvarande kyrkan uppfördes 1793. Linderås kyrka är en
långsträckt kyrka i sengustavianskt yttre stildräkt med västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan har
genomgått få förändringar i jämförelse med andra kyrkobyggnader från samma tid, varför den idag
intar en särställning bland länets kyrkor från 1700-talets slut. Kyrkan omges av kyrkogården med
huvudsaklig utsträckning söderut, terrasserad i två plan med en nyare del från 1933 söder om den äldre
kyrkogården. Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur, som till sina äldsta delar troligen är från
1795 när kyrkan stod färdig. 1869 utvidgades kyrkogården åt norr och 1933 åt söder. Karaktäristiska
inslag på kyrkogården är det Bogemanska gravkoret, ett stort antal äldre träd, samt den tydliga
uppdelningen av den äldre kyrkogården från den yngre genom en nivåskillnad. De äldre och mer
påkostade gravarna ligger samlade i två områden; dels direkt söder om kyrkan och dels vid norra
ingången. I övrigt präglas kyrkogården av enkelhet, gravvårdar placerade i linjer med eller utan
rygghäckar, samt gräsbeväxta kvarter.

Linderås kyrka
Linderås kyrka uppfördes 1793-95 och ersatte då en äldre
kyrka på samma plats. Den äldre kyrkan hade medeltida
ursprung, troligen från åtminstone 1200-talets början då
dopfunten tillverkats. Den medeltida kyrkan var 27,5 m
lång och 6,7 m bred och uppförd av sten. Kyrkan hade
troligen ett torn i väster. Två korsarmar mot norr och
söder byggdes till av trä 1666 och följande år, och 1670
uppfördes en sakristia på norra sidan. Någon dokumentation
av gamla kyrkan gjordes aldrig innan rivningen,
och några arkeologiska utgrävningar har ej heller
gjorts, varför den medeltida kyrkans exakta läge inte är
säkert fastställt. Den nya kyrkan är uppförd i en
sengustaviansk stil med västtorn med lanterninkrönt
tornhuv, ingångar i väst, söder och en egen korläktaringång
från öster. Kyrkan invigdes 1795 men interiören
stod inte färdig förrän under 1800-talets första decennium
då golv, läktarbarriär och kyrkbänkar gjorts färdiga.
Altartavlan är målad av Kilian Zoll 1844 och orgel är
byggd av Erik Nordström 1864. Kyrkan har genomgått få
förändringar i relation till andra kyrkor från samma tid,
varför den intar en särställning bland länets kyrkobyggnader
från 1700-talets slut.

Kyrkogårdens historik
Den äldsta avbildningen av kyrkogården finns på en lantmäterihandling från 1640 där den markeras
som ett fyrsidigt område runt kyrkan. Kyrkogården var inhägnad av ett trästaket på en låg stenfot.
Troligen fanns även en stiglucka med träöverbyggnad i norra och västra muren. Den gamla kyrkan
revs 1793 och samtidigt började den nya uppföras, troligen på samma plats. I samband med kyrkorivningen 1793 försvann också de Bogemanska gravplatserna inne i kyrkan. Kvarlevorna överfördes
till ett nyuppfört gravkor vid södra kyrkogårdsmuren som troligen stod färdigt innan den gamla kyrkan
revs 1793. Kyrkogården utvidgas i samband med kyrkobygget och storskiftet 1795-97 och två soldater
fick då i uppdrag att anlägga en stenmur runt hela kyrkogården. Fortfarande under 1800-talets början
fanns det dock anledning att 1817 besluta om uppförande av en gärdsgård längs östra och västra delen
för att förhindra frispringande kreatur på kyrkogården. Kyrkogården bestod då mest av ett ängsliknande
område och oregelbundet placerade gravvårdar av trä, järnkors samt några större hällar. Arbetsinsatsen
för uppförande av gärdsgården avlönades med det kreatursfoder som kunde skördas på
kyrkogården. 1869 utvidgades kyrkogården igen, ca 9 meter mot norr  trädraden av fyra almar som
idag står innanför norra muren markerar den gamla kyrkogårdsmuren innan utvidgningen. Från samma
år är grindstolparna, grindar är senare kopior av de ursprungliga.
Under slutet av 1800-talet började det bli ont om ledigt utrymme för vidare begravningar.
Mellan 1902 och 1905 grävdes de båda norra kvarteren om och 1922 grävdes det sydvästra om,
samtidigt som man uppförde kyrkstallarna norr om kyrkan. 1926 kom ett första förslag på utvidgning
av kyrkogården mot söder, utfört av arkitekt Johannes Dahl. För att kunna utvidga kyrkogården mot
söder fick man spränga och göra en terrass vid den södra kyrkogårdsmuren. Den nya kyrkogårdsdelen
stod klar 1933. Den hade då planlagts för att större gravvårdar med grusbäddar skulle bilda en ram
runt kyrkogården, med de allmänna och mindre gravvårdarna i tre kvarter innanför. Idag har grusytorna
på såväl den nya som den äldre delen av kyrkogården försvunnit till förmån för mer lättskötta
gräsytor, både vad gäller gångar och enskilda grusgravar. 1994 invigdes en minneslund på nya delen
av kyrkogården  i form av en vattenbegjuten sten med plantering och sittplats runt omkring</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Jönköping, Kommun: Tranås</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004423</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004423</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004423</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>