<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004400</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004400</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Norrtälje                      kn, KYRKBYN 3:1 FASTERNA KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>FASTERNA KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>År 1797 sammanslogs de två medeltida socknarna Fasta och Esterna till Fasterna socken. Fasta kyrka raserades och ligger sedan dess i ruiner. I Esterna, vars kyrka blev den nuvarande Fasterna sockenkyrka, kvarstår medeltida murar i västra korsarmen. Kyrkan rymmer även ett underjordiskt gravvalv från 1600-talet för ätten Oxenstierna på Mörby slott som reste sig i närheten vid sjön Skedviken en dryg mil väster om Rimbo i Roslagen. Ritningar till ny kyrka uppvisades 1796 av akademibyggmästaren Johan Neosander i Uppsala. Hans förslag bearbetades av arkitekten Olof Tempelman. Den nyklassiska kyrkan i invigdes 1806 och har sedan dess inte förändrats nämnvärt. Kyrkan är till största del uppförd i tegel och har formen av ett stort, likarmat kors med ett kupoltorn i tegel och trä över korsmitten. Adolf Fredriks kyrka i Stockholm anses ha stått som förebild. består av en stor korskyrka med ett kupoltorn i tegel och trä över korsmitten. Korsarmarna har valmade sadeltak klädda med plåt medan tornhuven är kopparklädd. Sakristian är förlagd till östra korsarmens östparti och avskiljs från koret med en tegelvägg. Alla korsarmar utom den östra har portaler. Korsarmarna täcks av vitputsade trätunnvalv och korsmitten av ett slags kryssvalv även detta av trä. Väggarna är vitputsade och höga bågformiga fönster släpper in rikligt med ljus. Bänkinredningen, predikstolen och läktarna i norra, södra och västra korsarmarna är samtida  med kyrkan. Den magnifika altaruppsatsen skänktes 1844. Dess oljemålning är ett verk från 1843 av Fredrik Westin. Det skulpterade och förgyllda ramverket är utfört av Theodor Lundh. En renovering 1938 innebar bl. a. att en del av sittplatserna gjordes bekvämare.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999
Kyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad som pågick 1797  1806 och vars närmaste svenska förebild torde vara Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Ombyggnaden var så genomgripande att bara återstår grunden i de östra och västra korsarmarna och delvis murar av den medeltida kyrkan. Den medeltida kyrkans gråstensmurar utgör väggar i västra korsarmen och en liten del av murar från en tillbyggnad av medeltidskyrkan på 1600 återstår öster om korsmitten.

Ritningar till kyrkan gjordes först av akademibyggmästaren i Uppsala, Neosander. Ritningarna godkändes inte av Överintendentämbetet och omarbetades senare av Olof Tempelman.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Stockholm, Kommun: Norrtälje</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004400</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004400</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004400</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>