21300000004364http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004364Bebyggelse - anläggningSävsjö kn, BOATORP 4:1 HJÄLMSERYDS KYRKAHJÄLMSERYDS KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan byggdes 1853 av byggmästare Petterson, Tångede, efter ritning 1949 av Albert Törnquist, ÖIÄ, som gav tornet dess karaktäristiska avslutning med lanternin med kort spira, omgiven av fyra hörnspiror, istället för den för tiden vanliga lanternin utan spira, som föreslagits i en tidigare ritning av Carl Ståhl. Exteriören så gott som oförändrad, medan i interiören korabsiden har omgestaltats och läktarunderbyggnad skett. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med torn i väster och en ovanlig lösning av östpartiet med absidformad altarnisch och halvcirkelformad sakristia med fyra fönster. Byggd i sten, vit spritputs med slätputs i omfattningar, sockel grå. Tak, spiror och lanternin klädda med kopparplåt. EXTERIÖR - Utförd enligt Törnquists ritningar med vissa avsteg. Fasadernas rusticering till fönstrens nederkant utgick, medan ett lunettfönster tillades över västingången. Långhuset och tornkroppens utformning nyklassicistisk, med kraftfullt profilerad takgesims och entablement över västingången. Tornkrönet med de fem spirorna är fritt historicerande, med associationer till sengotiska och tidigbarocka förebilder. INTERIÖR - Absidvalvet mörkblått, prytt med en snidad, förgylld strålsol, överflyttad från den gamla kyrkan, som revs 1853. Absiden utfördes ursprungligen helt enligt Törnquists ritning, med altarkors på altarbordet, belyst av indirekt ljus via målade glasfönster med geometriska mönster komponerade av U Angerstein 1852. Altarkorset utbyttes mot altartavla 1925, i sin tur ersatt av nuvarande triptyk 1952, då även absidfönstren sattes igen och reliefer över sakristiedörrarna uppsattes. Den ursprungliga färgsättningen av interiören gick i grått och vitt med kvader och dekormålning i koret och på pilastrar och listverk, vilken övermålades 1952. Åttkantig predikstol med ljudtak efter ritning av Törnquist 1845, målad i grått med förgyllda lister. Ursprungliga nummertavlor med originella ramar. Fyra mot mitten slutna bänkkvarter med dörrarnas spegelfält prydda av moderna blomstermotiv mot blå botten. Bänkarna i övrigt gråblå, med rygg och säten mörkröda. Orgelfasaden, efter ritning av Törnquist 1879, målad i grått och guld. Läktaren, med odekorerade fält på bröstningen, underbyggd till främre pelarstöden. I vapenhuset är de dubbla trapporna bibehållna. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Nya Hjälmseryds kyrkogård tillkom 1853, samma år som kyrkan byggdes. Tidigare användes den medeltida kyrkan i Gamla Hjelmseryd, belägen cirka en mil norrut, men på 1850-talet ökade behovet av en större kyrka mer centralt belägen i socknen. Vid tillkomsten var endast den södra och den nordöstra delen av kyrkogården utnyttjad. I söder fanns köpegravarna som oftast lades på ställen som var väl exponerade för kyrkobesökarna, t ex nära ingången till kyrkan eller kyrkogården, så att den begravde kunde fortsätta att visa sin makt eller rikedom även efter döden. I nordöst fanns tidigare allmänna linjen. Den bestod av små enkla ensamgravar, grävda tätt intill varandra i kronologisk ordning. Ingen hänsyn togs till familje- eller gårdstillhörighet, vilket innebar att man och hustru oftast inte begravdes tillsammans. På 1940-talet behövdes plats för ytterligare gravar. Efter ritning av Johannes Dahl i Tranås inrättades allmänna gravar i det nordöstra kvarteret och den norra delen av kyrkogården kom till användning för nya familjegravar. 1959 inrättades ett bårhus under mark, strax norr om kyrkogårdens huvudingång. Drygt 10 år senare, 1970, utvidgades kyrkogården åt norr och då svarade Ragnar Ekstedt för ritningarna. I samband med detta byggdes även en redskapsbod i det nordöstra hörnet. Under 1960-talet togs de fl esta av de häckar som ramade in gravkvarteren i söder bort. Denna utveckling mot en enklare och mer lättskött kyrkogård är typisk för andra hälften av 1900-talet. 2003 inrättades en minneslund som ett typiskt tecken på vår tids nya önskemål och förutsättningar.HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan byggdes 1853 av byggmästare Petterson, Tångede, efter ritning 1949 av Albert Törnquist, ÖIÄ, som gav tornet dess karaktäristiska avslutning med lanternin med kort spira, omgiven av fyra hörnspiror, istället för den för tiden vanliga lanternin utan spira, som föreslagits i en tidigare ritning av Carl Ståhl. Exteriören så gott som oförändrad, medan i interiören korabsiden har omgestaltats och läktarunderbyggnad skett. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med torn i väster och en ovanlig lösning av östpartiet med absidformad altarnisch och halvcirkelformad sakristia med fyra fönster. Byggd i sten, vit spritputs med slätputs i omfattningar, sockel grå. Tak, spiror och lanternin klädda med kopparplåt. EXTERIÖR - Utförd enligt Törnquists ritningar med vissa avsteg. Fasadernas rusticering till fönstrens nederkant utgick, medan ett lunettfönster tillades över västingången. Långhuset och tornkroppens utformning nyklassicistisk, med kraftfullt profilerad takgesims och entablement över västingången. Tornkrönet med de fem spirorna är fritt historicerande, med associationer till sengotiska och tidigbarocka förebilder. INTERIÖR - Absidvalvet mörkblått, prytt med en snidad, förgylld strålsol, överflyttad från den gamla kyrkan, som revs 1853. Absiden utfördes ursprungligen helt enligt Törnquists ritning, med altarkors på altarbordet, belyst av indirekt ljus via målade glasfönster med geometriska mönster komponerade av U Angerstein 1852. Altarkorset utbyttes mot altartavla 1925, i sin tur ersatt av nuvarande triptyk 1952, då även absidfönstren sattes igen och reliefer över sakristiedörrarna uppsattes. Den ursprungliga färgsättningen av interiören gick i grått och vitt med kvader och dekormålning i koret och på pilastrar och listverk, vilken övermålades 1952. Åttkantig predikstol med ljudtak efter ritning av Törnquist 1845, målad i grått med förgyllda lister. Ursprungliga nummertavlor med originella ramar. Fyra mot mitten slutna bänkkvarter med dörrarnas spegelfält prydda av moderna blomstermotiv mot blå botten. Bänkarna i övrigt gråblå, med rygg och säten mörkröda. Orgelfasaden, efter ritning av Törnquist 1879, målad i grått och guld. Läktaren, med odekorerade fält på bröstningen, underbyggd till främre pelarstöden. I vapenhuset är de dubbla trapporna bibehållna. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Län: Jönköping, Kommun: Sävsjöhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004364http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004364http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004364RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23