21300000004352http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004352Bebyggelse - anläggningNorrköping kn, Å-ÅKERBY 1:2 Å KYRKAÅ KYRKAFÖRSAMLING 1995 - Å BEFOLKNINGSTAL - 1805: 486, 1900: 565, 1995: 202 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är vackert belägen på en markerad höjd i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet ute på Vikbolandet. På kyrkogården finns ett bårhus. I anslutning ligger f d skolan, nu församlingshem, samt f.d. kommunalhus och prästgård. Å gamla kyrka blev ruin 1878. Den ligger undandragen från den nuvarande bygden nere vid Slätbaken, ca 1,5 km söder om den nuvarande kyrkan. RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (Å KYRKORUIN). Den medeltida kyrkan, nu bevarad som ruin, består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti samt sakristia i norr; en tillbyggnad har även funnits i väster, antingen ett vapenhus eller ett torn. I: De äldsta murpartierna i den befintliga ruinen härrör sannolikt från äldre medeltid. Kyrkan har då bestått av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Riven, förutom delar av långhusets och korets nordmurar, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Ruinens nuvarande planform tillkom sannolikt under medeltidens senare hälft, med återbruk av föregångarens murar i norr. Tillbyggnadernas ålder är inte kända. Det medeltida kyrkorummet har varit välvt i tre travéer, enligt Säves reseberättelse från 1861 (ATA) med stjärnvalv. Kyrkan övergavs för att slutligen förfalla i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1845-46 av byggmästare Jonas Jonsson, som även utfört ritningarna, bearbetade av J.W. Gerss vid ÖIÄ. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd halvrund sakristia i öster samt torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med fasaderna putsade i en gulvit ton och med sadeltak, halvkupol över sakristian och huv med dubbel lanternin på tornet och ljudöppningar utformade som serliana. Lunettfönster över sidoportalerna, som markeras även med rusticerade mittrisaliter. Välbevarat kyrkorum med trätunnvalv. Östväggens fönster samt nordportalen har igensatts 1939, då även en målning bakom altaret övermålats med en fond i blått, i övrigt i stort sett oförändrad interiör. Från den gamla kyrkan har den senmedeltida altaruppsatsen bevarats, liksom den romanska dopfunten. På altaret ett medeltida krucifix. Den genombrutna altaruppsatsen och kordörrarnas omfattning ritade av J.W Gerss vid ÖIÄ. Predikstol och korstolar från byggnadstiden, liksom den slutna bänkinredningen (sätena ombyggda 1939). Orgelfasaden ritad 1846 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Ovanlig, ursprunglig lösning med spiraltrappor till läktaren. Vid restaurering 1939 (Kurt von Schmalensee) anordnades bl.a. dopplats framför den igensatta nordportalen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Kyrkogården har en oregelbunden utsträckning och omges av en stödmur samt trädkrans. Ingångar finns i väster och söder med grindar i järnsmide. De är troligen från kyrkans tillkomsttid och dekorerade bl. a. med bågmönster. I anslutning till muren i nordväst och delvis på muren finns ett gravkapell som enligt en inskription ovanför dörren byggdes 1950. Fasaderna är spritpustade med slätputsade omfattningar och hörn, allt avfärgat i vitt. Topptaket är täckt med svartmålad skivtäckt plåt med jämna hakfalsar. Ett svartmålat träkors kröner taket. Gravkapellet saknar fönster. I söder finns en raksluten dubbeldörr med välvda lister runt dörrspeglarna, som troligen utgörs av träskivor. Dörren är grönmålad. I den gråmålade och slätputsade souterrängvåningen finns en ingång från norr med en pardörr klädd med skivor i rutmönster. 1917 sammanslogs Å med Kuddby och Tåby till ett pastorat med kyrkoherde i Kuddby och komminister i Tåby. Kyrkogården invigdes samtidigt med den nya kyrkan midsommardagen 1847 av biskop J. J. Hedrén. Marken till den nya kyrkan och kyrkogården uppläts av kyrkoherdebostället. På kyrkogården står tre runstenar som flyttats hit från den gamla kyrkogården. Två av runstenarna har enligt C. F. Broocmans östgötabeskrivning från 1760 tidigare legat i gamla kyrkans dörrtröskel och under klockstapeln. En tredje har enligt Anton Ridderstad legat i trappan till skolhuset strax söder om kyrkogården. Inskriptionerna på de två förstnämnda lyder enligt Broocman som följer; I kyrkans dörr (nederst): FRUSTIN:RITI:STIN:DINA:IFTR:SIGMUT:U_ _ _TRI:ANNA:BURD (ungefär: Frösten reste denna sten efter Sigmund). Under klockstapeln (överst till höger): SIN:UK:DURBURN:UK:SATAR:DR:RITU:STIN:DINA:IFTIR:DURKL:BRDR:SIN: SUN_ _ _GI (ungefär: sin och Torbjörn och Satar de reste denna sten efter Torkel sin broder) Runstensfragmenten från skolhuset (överst till vänster) bär inskriptionen: SA:IFTIR:SAIBIURN:FADUR:SIN (ungefär: sa efter Säbjörn sin fader) Kyrkogården, särskilt den norra delen, präglas idag av en kraftig omläggning i mitten av 1900-talet. Tidigare fanns en uppdelning med allmänna linjegravar och små vårdar på södra sidan av kyrkan och större grusgravar på norra sidan. Idag är större delen av de allmänna gravarna borttagna och bara någon enstaka återstår.Län: Östergötland, Kommun: Norrköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004352http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004352http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004352RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23