21300000004320http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004320Bebyggelse - anläggningNorrköping kn, SANKT JOHANNES KYRKA 1 SANKT JOHANNES KYRKASANKT JOHANNES KYRKAFÖRSAMLING 1995 - SANKT JOHANNES BEFOLKNINGSTAL - 1805: 829, 1900: 2749, 1995: 11374 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. LÄGE OCH OMGIVNING - Norrköping hade under medeltiden två kyrkor, Sankt Olai och Sankt Johannes. Sankt Johannes omnämns först år 1417, senare än Sankt Olai, men har av tradition ansetts vara den äldre. För detta talar också läget i den medel-tida stadens mitt på dess högsta punkt. På den medeltida kyrkplasten uppfördes 1788-89 en ny kyrka, vilken i dag efter genomgripande förändringar fungerar som Norrköpings Hörsal. Den nuvarande Sankt Johannes kyrka stod färdig 1906 i stadsdelen Klingsberg söder om staden. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkans grundmurar utgrävdes 1913. Enligt tolkningen av byggnadshistorien uppfördes kyrkan under äldre medeltid. Korets ursprungliga form är inte känd. De påträffade grundmurarna efter koret, som var något bredare än långhuset, härrörde troligen från en ombyggnad efter stadsbranden 1567. Under 1630-talet tillkom korsarmar i söder (Händelökyrkan) och i norr (Lindökyrkan), vilka samtidigt utgjorde gravkor för medlemmar av ätterna Lilliehöök respektive Oxenstierna. År 1641 uppfördes en sakristia norr om koret. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats, men diagonalt i förhållande till denna för att följa gatusträckningen. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: se NORRKÖPING, HÖRSALEN (SANKT JOHNANNES GAMLA KYRKA). III: Den nuvarande SANKT JOHANNES KYRKA är uppförd i natursten efter ritningar av arkitekten Karl Flodin och stod färdig 1906. Den uppfördes med korsformad plan, ett smalare, tresidigt kor i väster och torn i öster; den norra korsarmen inrymde ursprungligen sakristia och bisättningsrum. I samband med restaurering 1955-56 gjordes vissa omdisponeringar av kyrkans inre: sakristian inrymdes då i korets källarvåning och i den norra korsarmen inrymdes ett gravkapell. Vid restaurering 1970 flyttades sakristian till utrymme under den södra läktaren. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna i blottad natursten livas av avtrappade mursträvor och fialkrönta hörntorn. Långhus och korsarmar täcks av sadeltak, koret av valmat sadeltak. Tornet kröns av trekantsgavlar och spetsig spira. Fönstren och de gavelkrönta portalerna är spetsbågiga. Ingång i öster, via tornet (ursprungligen även i korsarmarna i norr och söder). Kyrkorummet täcks av panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt och tydligt markerade valvribbor. Koret täcks av ett murat ribbvalv. Dekormåleriet från byggnadstiden längs taklisten är utförd av C. J. Forsslund. Korfönstrens glasmålningar är utförda av Bo Beskow 1970. Kyrkan restaurerades 1927, varvid dekormålningar togs bort och korfönstren sattes igen. Gamla kyrkan altartavla från 1848 ersatte den ursprungliga altaruppsatsen och innertaket målades om i mörkare färger. År 1970 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Kurt von Schmalensee. Korfönstren återupptogs, nytt altare och ny altarring tillkom och innertakets färgsättning återställdes. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Den äldre kyrkan, som låg en bit bort inne i staden, såldes till kommunen för 200000 riksdaler 1899. Tanken var att den skulle få en ny funktion och komma allmänheten till del som exempelvis ett museum. Den kom sedan att byggas om och kunde 1913 invigas som Hörsal, vilken funktion den för övrigt ännu har. Den nya kyrkan invigdes den 28/10 1906 av biskop C. W. Charleville. Kyrkan stod vid den tiden en bit utanför stadens centrala delar omgiven av landsbygd. Efter Södra Promenaden i Norrköping fanns det just inte så mycket bebyggelse utan den grusade vägen mot Söderköping tog vid, den som i våra dagar är Hagebygatan. Innan S: t Johannes kyrka fanns ett trädgårdsmästeri, Lilla Fridtuna. På kyrkogården finns ett flertal titlar med Trädgårdsmästare/n. Eventuellt kan de höra samman med Lilla Fridtuna. På kyrkogårdens södra sida gick järnvägen till Kimstad. Järnvägen stod klar samma år som kyrkan. Runt omkring kyrkan fanns tobaksodlingar som levererade till Swartzens Snus, Gröna och Röda Lacket i Norrköping. Tobaksepoken pågick för övrigt i Norrköping från 1890-talet till 1947. Fram till 1949 låg de gamla kyrkstallarna kvar vid kyrkan. Sedan 1950-talet har kyrkogården kommit att ligga inklämd mellan höga hyreshus och trafikleder. Ett äldre församlingshem finns fortfarande bevarat i kyrkogårdens sydvästra hörn. Det används dock inte längre som församlingshem utan som personalutrymme för kyrkogårdspersonalen. Öster om kyrkan, på andra sidan gatan, har ett nytt församlingshem i rött tegel uppförts på 1950-talet. I detta invigdes 1964 en ny kyrksal. En minneslund anlades i slutet av 1970-talet och invigdes 1980. Den ligger i kvarter 1 som tidigare var ett äldre linjegravskvarter. Alla gravvårdarna togs bort och marknivån höjdes något så en kulle bildades. I mitten placerades 1983 ett konstverk av konstnären Evert Fornäs. Den heter Tröst och föreställer två människor som omfamnar varandra. Materialet är marmor från Stjärnorp i Östergötland. 1994 gavs tillstånd till att uppföra en förrådsbyggnad på kyrkogården. Denna kom att ligga i ett bergsparti i kyrkogårdsområdets sydvästligaste del. Byggnaden skulle målas med grå linoljefärg och förses med ett pulpettak. Denna byggnad finns ännu kvar. På 1950-talet utvidgades kyrkogården. En trädkrans av lind härstammar från denna tid. 1995 togs beslut på att frigöra gravplatser från de då 100 respektive 40-åriga lindarna. På flera platser skulle återplantering ske, dock inte de i allén som togs bort på den norra sidan av kyrkan. 1997 utvidgades kyrkogården ytterligare, det som kom att bli kvarter 12. I och med denna utvidgning fick kyrkogården 200 nya urngravar samt 150 kistgravar. Länge hade kyrkogården varit i behov av utökad mark och i stället för att anlägga en ny kyrkogård någon annanstans togs istället beslut om utvidgning. Den nya begravningsplatsen invigdes under tal av kyrkoherde Tomas Sannerud. För att kunna anlägga den nya delen togs halva parkeringen bort intill hyreshusen på den norra sidan samt del av gräsmatta.Län: Östergötland, Kommun: Norrköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004320http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004320http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004320RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23