21300000004304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004304Bebyggelse - anläggningNorrköping kn, FISKEBERGA 1:14 KUDDBY KYRKAKUDDBY KYRKAFÖRSAMLING 1995 - KUDDBY BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1267, 1900: 1204, 1995: 680 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag höjd i öppen jordbruksbygd. I den väl sammanhållna kyrkmiljön ingår f.d. ålderdomshem, byggt 1827 (nu hembygdsmuseum) och f.d. skola (nu matbespisning till modern skola). RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån en uppmätning, strax innan den revs 1827. Den bestod då av ett påfallande långsträck långhus med en rymlig korsarm i söder, två utbyggnader i norr, varav den östligaste då fungerade som sakristia, samt torn i väster. Kyrkans byggnadshistoria är inte känd i detalj. Möjligen härrörde kyrkans västra del från äldre medeltid. Kyrkans långsträckta planform tyder dock på att den ombyggts, troligen redan under medeltiden. Korsarmarnas och tillbyggnadernas ålder är inte kända (västtornet, som var något asymmetriskt placerat på långhusets västgavel, hade invändig murtrappa, vilket kan indikera en medeltida datering). Den medeltida salkyrkan var uppenbarligen helt övervälvd. Några tegelstenar tillhörande valvbågarna har återfunnits och bevaras i den nuvarande kyrkan. Riven, möjligen med undantag för delar av tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1828 efter ritningar av arkitekt Samuel Enander, möjligen med återbruk av delar av föregångarens torn. Kyrkan har ett rektangulärt långhus som invändigt avdelats i ett rakslutet altarrum och flankerande biutrymmen, däribland sakristia. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nyklassicistisk kyrka med fasader putsade i gulvit ton, med sadeltak över långhuset. Västtornet täcks av en flack huv med reslig lanternin. Taktäckningen är genomgående kopparplåt. Ingångar i väster samt mitt på långhusets sydsida. Tunnvalv i långhus samt hjälmvalv över altaret. Koret har en för Östergötland särpräglad utformning. Fyra kolonner i halvcirkel utgör fond bakom altaret och ansluter till sidoställda skärmväggar med dörrar in till de bakomliggande biutrymmena. Arrangemanget kan eventuellt ha tillkommit först 1870. Utgångspunkten för kyrkorummets disponering kan närmast härledas från Östra Husby kyrka. Vid 1800-talets mitt uppfördes en mur bakom kolonnaden som skärmade av ljuset. Den revs och ersattes på 1900-talet av en blåmålad fondvägg, som i sin tur 1988 tagits bort så att östfönstret och därmed ljuset återfått sin betydelse för rummet. Interiören är rikt dekorerad med bl.a. pilastrar och bibelspråkskartuscher. De härrör från en restaurering genomförd 1899-1901 efter ett förslag av Agi Lindegren. Predikstolens och altarets utformning samt dess krucifix tillkom vid samma tillfälle, liksom bänkinredningen. Orgelläktaren och orgeln, utförda av den siste Linköpingsbaserade orgelbyggaren, Sven Nordström, är från 1882. Begränsad läktarunderbyggnad tillkom 1988. Exteriören är välbevarad, interiören har förändrats vid restaureringar på 1870-talet, 1899-1901, 1954 och 1988. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt kyrkan. En geometrisk karta från 1697 visar en oregelbunden kyrkogård med ingång i öster. Till formen är den tämligen lik den nuvarande kyrkogården. Kyrkan är ganska centralt placerad på kyrkogården och ritad utan torn med gavlarna krönta av kors. I en sockenbeskrivning av C F Broocman från 1760 står nämnt att kyrkans klockor år 1741 flyttas från en klockstapel av trä till det då påbyggda och reparerade tornet. Vidare nämner Broocman en gravsten på kyrkogården, märkwerdig theraf at han är thitlagd kyrkoherden Bonde till åminnelse, som warit Kongl. Rådets Edvard Ehrensteens Fader Fader, samt att en runsten som enligt M Göransons Bautil eller Runstensbok år 1670 varit synlig i kyrkans stenfot nu är överklistrad. 1918 skriver Anton Ridderstad att av två runstenar som förr satt i gamla kyrkans vägg, är en borta och en sitter i östra tornluckans fönsterbräda. En runsten med endast en runa som använts som trappsten i det gamla fattighuset nämns också. De två sistnämnda står nu uppställda utanför huvudingången i väster (RAÄ 112). Ingen av de runstenar som Ridderstad nämner tycks vara identisk med den som Broocman beskriver. Om runstenarnas ursprungliga placering kan inget säkert sägas och av medeltida gravvårdar finns ingenting bevarat. De äldsta vårdarna på kyrkogården, sannolikt från 1700-talet, ligger undanlagda norr om gravkapellet. Troligen har de haft sin ursprungliga placering inne i kyrkan. Av fotot att döma är de mycket nötta och åtminstone två är spräckta. Den äldsta gravstenen som står kvar på sin ursprungliga plats är kyrkoherden J.P. Wallensteens vård från 1847. På Wallensteen/Jaegeers gravplats vilar också sedan 1995 Rut Wallensteen-Jaeger som var mycket inflytelserik som hemkonsulent och författade flera böcker. Totalt finns elva 1800-talsvårdar, tre på den övre kyrkogården och åtta på den nedre. På kyrkogården finns flera fina exempel på höga, smala vårdar från 1890-tal-1910-tal, typiska för den tidens statusgravar. Dessa blandas med låga, breda vårdar mer typiska för 1940-50-talet. 1980 reste Björkekinds hembyggdsförening en minnessten över O Hagberg, C J Bergwall och A Odén, grundarna av Vikbolandets mejeribolag 1885-1940. 1981 flyttades sex äldre vårdar från kyrkogården in i kyrkan. Tre placerades i tornkammaren och tre i vapenhuset, däribland prosten Carl Nyréns gravvård från 1789. Carl Nyrén (1726-1789) var kyrkoherde i Kuddby församling från 1770 till sin död 1789. Hans gravvård förvaras i vapenhuset och ett porträtt av honom finns i kyrkans sakristia. Carl Nyrén var före ankomsten till Kuddby medhjälpare till Jonas Alströmer. Senare blev han lärare i grekiska och plantagedirektör över Östergötland. Som sådan hade han stora planer på att införa silkesavel och planterade mullbärsträd bl. a. i Kuddby prästgårds trädgård. Att han även var en flitig författare vittnar 81 band handskrifter i Linköpings stifts- och landsbibliotek om. 2003 gav länsstyrelsen tillstånd till uppförande av förrådsbyggnad på fastigheten Fiskeberga 1:14 norr om kyrkan.Län: Östergötland, Kommun: Norrköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004304RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23