21300000004295http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004295Bebyggelse - anläggningJönköping kn, SKÄRSTAD 3:31 SKÄRSTADS KYRKASKÄRSTADS KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den relativt stora nyklassicistiska kyrkan, byggd för 800 personer, ligger i sluttningen ovanför samhället. På kyrkogården ståtliga gravmonument bl.a. för ätten Hamilton. Länsbyggmästare Johan Holmberg stod för bygget 1817-19 efter egna ritningar, överarbetade 1817 av Samuel Enander på ÖIÄ. 1805 hade man beslutat bygga till den medeltida kyrkan, men då församlingen växte och kyrkan förföll gick man in för nybygge 1816. Den invigdes 1827 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är till det yttre så gott som oförändrad, i det inre delvis omgestaltad vid renoveringar 1927 och 1972. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med absidialt kor inskrivet i rektangeln, med utrymmen för sakristia i hörnen. Korpartiet i öster, torn i väster. Entréer i väster och mitt på sydsidan. Bårhus tillbyggt 1862 mitt på norra långsidan. Byggt i sten och tegel. Spritputsad med slätputsade omfattningar, avfärgad i vitt, gråputsad sockel. Taktäckning av kopparplåt. Lanternin i trä, vitmålad, med svarta luckor. EXTERIÖR - Byggd efter 1817 års ritning, med smärre avvikelser. Sadeltäckt långhus med sydentrén markerad med rusticerat parti. Förhållandevis lågt torn krönt av sluten lanternin med öppningar och urtavlor åt fyra håll. Glob med kors. INTERIÖR - Det vida kyrkorummet har putsat trätunnvalv, målat ljust gråblått liksom absidvalvet, väggar gulvita. Obehandlat furugolv i långhuset (1940-tal), upphöjt och fernissat i korpartiet. Svagt tonade antikglas i små rutor i alla fönster. Altarpartiet omfattar absiden och motstående halvcirkel utåt kyrkorummet, med ytterligare något förhöjt golv. Modernt ovalt altarbord med stenskiva framför väggmosaik från 1972. Ursprungligen pryddes väggen av målningar föreställande "Tron", "Hoppet" och "Kärleken" samt evangelistsymboler och draperi. På altarbordet stod ett enkelt kors med svepduk, nu i kyrkans museirum. 1899 utbyttes detta mot ett mer påkostat kors, förgyllt med vit svepduk, nu placerat i norra mittfönstret. Altarring med genombruten barriär. Ursprunglig predikstol, målad i gulvitt med förgylld ornamentik. Draperimålning på väggen, trappa mot koret. Slutna bänkar i fyra kvarter, dörrar målade i gulvitt/grått med förgyllda lister. Orgelläktare med orgel från 1826, byggd av Johan Everhardt, i samma färgställning. Från början var den genomgående färgsättningen på alla snickerier pärlfärg med gyllene lister. Läktaren underbyggd med samlingsrum, med grov vitmålad panel mot kyrkorummet. Läktarens kannelerade mittersta kolonner lämnas fria. Från vapenhuset ledde dubbla trappor till läktaren, endast den ena återstår. I övrigt är vapenhuset välbevarat, med skurgolv och ursprunglig panel. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Skärstads kyrkogård har medeltida ursprung då den första kyrkan på platsen uppfördes på 1200-talet. Inga närmare uppgifter finns om denna kyrka förutom att den revs någon gång under 1400-talet då en ny kyrka uppfördes. Det är osäkert exakt när men uppgifter finns om att kyrkan målades 1480. Denna kyrka låg på samma plats som den nuvarande men i rakare öst-västlig utsträckning. Kyrkogården var förmodligen vid den här tiden en rektangulär plan runt själva kyrkobyggnaden. En klockstapel uppfördes i närheten av kyrkan men inga uppgifter finns om när detta skedde. Det är först 1811 som klockstapeln nämns och då i sammanhanget att den var i så dåligt skick att man beslöt att låsa den för att ingen olycka skulle ske. Virket i stapeln användes 1813 till att uppföra en provisorisk klockstapel i väntan på att en ny kyrka skulle byggas samt en materialbod för förvaring av virket till den nya kyrkan. 1817 började så byggnationen av den nya kyrkan efter ritningar av länsbyggmästare Johan Holmberg, överarbetade av Samuel Enander på Överintendentsämbetet. Den uppfördes snett ovanpå den rivna 1400-talskyrkan. Kyrkogården verkar ha haft ungefär samma utformning ända fram till 1925 då den utvidgades mot nordväst och en stödmur i sten byggdes längs den nya utvidgningen. 1964 påkallade platsbristen på kyrkogården återigen en utvidgning, även denna gång åt nordväst, nedanför stödmuren från 1920-talet. Den större delen av nya kyrkogården hade ännu inte tagits i bruk 1971 då den ställdes i ordning efter ritningar av trädgårdsingenjörerna Melker Fredbrant och Ture Holgersson, Jönköping. 2001 fick man tillstånd att handikappanpassa östra ingången på gamla kyrkogården och huvudgången på nya kyrkogården. 2004 fanns planer på en parkering norr om nya delen och som planering inför denna utverkades ett tillstånd att ta upp en öppning i en häck och bredda en gång i anslutning till denna.HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den relativt stora nyklassicistiska kyrkan, byggd för 800 personer, ligger i sluttningen ovanför samhället. På kyrkogården ståtliga gravmonument bl.a. för ätten Hamilton. Länsbyggmästare Johan Holmberg stod för bygget 1817-19 efter egna ritningar, överarbetade 1817 av Samuel Enander på ÖIÄ. 1805 hade man beslutat bygga till den medeltida kyrkan, men då församlingen växte och kyrkan förföll gick man in för nybygge 1816. Den invigdes 1827 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är till det yttre så gott som oförändrad, i det inre delvis omgestaltad vid renoveringar 1927 och 1972. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med absidialt kor inskrivet i rektangeln, med utrymmen för sakristia i hörnen. Korpartiet i öster, torn i väster. Entréer i väster och mitt på sydsidan. Bårhus tillbyggt 1862 mitt på norra långsidan. Byggt i sten och tegel. Spritputsad med slätputsade omfattningar, avfärgad i vitt, gråputsad sockel. Taktäckning av kopparplåt. Lanternin i trä, vitmålad, med svarta luckor. EXTERIÖR - Byggd efter 1817 års ritning, med smärre avvikelser. Sadeltäckt långhus med sydentrén markerad med rusticerat parti. Förhållandevis lågt torn krönt av sluten lanternin med öppningar och urtavlor åt fyra håll. Glob med kors. INTERIÖR - Det vida kyrkorummet har putsat trätunnvalv, målat ljust gråblått liksom absidvalvet, väggar gulvita. Obehandlat furugolv i långhuset (1940-tal), upphöjt och fernissat i korpartiet. Svagt tonade antikglas i små rutor i alla fönster. Altarpartiet omfattar absiden och motstående halvcirkel utåt kyrkorummet, med ytterligare något förhöjt golv. Modernt ovalt altarbord med stenskiva framför väggmosaik från 1972. Ursprungligen pryddes väggen av målningar föreställande "Tron", "Hoppet" och "Kärleken" samt evangelistsymboler och draperi. På altarbordet stod ett enkelt kors med svepduk, nu i kyrkans museirum. 1899 utbyttes detta mot ett mer påkostat kors, förgyllt med vit svepduk, nu placerat i norra mittfönstret. Altarring med genombruten barriär. Ursprunglig predikstol, målad i gulvitt med förgylld ornamentik. Draperimålning på väggen, trappa mot koret. Slutna bänkar i fyra kvarter, dörrar målade i gulvitt/grått med förgyllda lister. Orgelläktare med orgel från 1826, byggd av Johan Everhardt, i samma färgställning. Från början var den genomgående färgsättningen på alla snickerier pärlfärg med gyllene lister. Läktaren underbyggd med samlingsrum, med grov vitmålad panel mot kyrkorummet. Läktarens kannelerade mittersta kolonner lämnas fria. Från vapenhuset ledde dubbla trappor till läktaren, endast den ena återstår. I övrigt är vapenhuset välbevarat, med skurgolv och ursprunglig panel. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993Skärstads kyrkogård har medeltida ursprung då den första kyrkan på platsen uppfördes på 1200-talet. Inga närmare uppgifter finns om denna kyrka förutom att den revs någon gång under 1400-talet då en ny kyrka uppfördes. Det är osäkert exakt när men uppgifter finns om att kyrkan målades 1480. Denna kyrka låg på samma plats som den nuvarande men i rakare öst-västlig utsträckning. Kyrkogården var förmodligen vid den här tiden en rektangulär plan runt själva kyrkobyggnaden. En klockstapel uppfördes i närheten av kyrkan men inga uppgifter finns om när detta skedde. Det är först 1811 som klockstapeln nämns och då i sammanhanget att den var i så dåligt skick att man beslöt att låsa den för att ingen olycka skulle ske. Virket i stapeln användes 1813 till att uppföra en provisorisk klockstapel i väntan på att en ny kyrka skulle byggas samt en materialbod för förvaring av virket till den nya kyrkan. 1817 började så byggnationen av den nya kyrkan efter ritningar av länsbyggmästare Johan Holmberg, överarbetade av Samuel Enander på Överintendentsämbetet. Den uppfördes snett ovanpå den rivna 1400-talskyrkan. Kyrkogården verkar ha haft ungefär samma utformning ända fram till 1925 då den utvidgades mot nordväst och en stödmur i sten byggdes längs den nya utvidgningen. 1964 påkallade platsbristen på kyrkogården återigen en utvidgning, även denna gång åt nordväst, nedanför stödmuren från 1920-talet. Den större delen av nya kyrkogården hade ännu inte tagits i bruk 1971 då den ställdes i ordning efter ritningar av trädgårdsingenjörerna Melker Fredbrant och Ture Holgersson, Jönköping. 2001 fick man tillstånd att handikappanpassa östra ingången på gamla kyrkogården och huvudgången på nya kyrkogården. 2004 fanns planer på en parkering norr om nya delen och som planering inför denna utverkades ett tillstånd att ta upp en öppning i en häck och bredda en gång i anslutning till denna.Län: Jönköping, Kommun: Jönköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004295http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004295http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004295RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23