21300000004271http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004271Bebyggelse - anläggningNorrköping kn, JONSBERG 4:2 JONSBERGS KYRKAJONSBERGS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - JONSBERG BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1132, 1900: 1492, 1995: 667 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling utbruten ur Häradshammar under 1500-talet, annexförsamling omkring 1720. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 30 km öster om Norrköping vid Bråvikens mynning invid godset med samma namn. På kyrkogården finns klockstapel (1692) och bårhus. En f.d. skola är nu församlingshem. Trakten är rik på fornlämningar. Det äldsta kapellet var förmodligen beläget där Jonsbergs herrgård nu ligger. Den nuvarande kyrkplatsen togs med säkerhet i anspråk 1609. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett träkapell, av okänd ålder, fanns i Jonsberg i slutet av 1500-talet. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på annan plats. II: På den nuvarande kyrkans plats uppfördes ett träkapell 1609, om dess utseende är litet känt. Det var uppfört av timmer och hade sakristia samt takryttare. Kyrkorummet var dekorerat med målningar av okänd utformning och ålder. Rivet i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1726 på 45 dagar av tolv sockenmän under ledning av byggmästaren Christoffer Andersson från Norrköping. Byggnaden, som är liggtimrad, har en tidstypisk senbarock korsformig centralplan med rakslutet korparti i öster, sakristia i vinkeln mellan den norra och östra korsarmen samt vapenhus i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans yttertak är valmade, medan kyrkorummet täcks av tredingstak. Både kyrkans exteriör och interiör har förändrats vid återkommande tillfällen. Interiören målades 1741-42 av L. Hagander med dekorativa draperier i blått och gult runt fönstren. Haganders oljemålning föreställande Treenigheten uppsattes i korsmitten som takplafond. Han målade även Kristus och apostlarna på läktarbarriären. Kyrkan restaurerades 1904 under Carl Bergstens ledning, som gav rummet jugendbetonade inslag i form av väggmålningar och ny inramning av altartavlan. I samband med en senare restaurering år 1959 brandskadades kyrkan, varvid bl.a. Haganders målningar och mycket av inredningen förstördes tillika med Bergstens tillägg. Arkitekt Kurt von Schmalensee tog då tillfället att återställa kyrkan i så långt möjligt ursprungligt skick. Fönstren gjordes stickbågiga och exteriören försågs med rödfärgad träpanel och koppartak. Haganders draperimålningar rekonstruerades runt fönstren. Altarprydnaden är sedan 1959 års restaurering ihopsatt av delar från 1647-års altaruppsats. Predikstolen skänktes till kyrkan 1756. Den skadades vid branden, men kunde återställas i ursprungligt skick. Den sitter i nordöstra korsarmshörnet och är sannolikt gjord av bildhuggaren Niclas Österbom. Den ursprungliga orgeln och orgelläktaren brann upp, förutom enstaka dekorativa detaljer från den förra som kunde tas tillvara. Bänkinredningen är sluten. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den nuvarande altaruppsatsen tjänstgjorde då kapellet var nyuppfört. År 1799 övertog man ett senmedeltida Antwerpenskåp från Häradshammars kyrka, vilket sedermera såldes till Statens historiska museum 1894. Den ersattes med en altartavla målad av prosten G. Lundqvist i Sankta Anna, förstörd vid 1959 års brand. Dopfunten är från sekelskiftet 1900 och utförd i kolmårdsmarmor. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Klockstapeln är mycket ålderdomlig och lär vara uppförd redan 1692. En ägomätningskarta från 1696 redovisar att det fanns två kyrkogårdar. En i kyrkans direkta närhet SSV om kyrkan och en som ligger längre ifrån kyrkan i NÖ, den platsen redovisas inte på häradskartan, men ligger norr om dagens ekonomibebyggelse norr om kyrkan. Anhöriga till dem som begravdes där skulle göra dagsverken på Jonsbergs säteri. Systemet fungerade inte och begravningsrätten upphörde stegvis. Senare har den f d begravningsplatsen varit bl a hage, trädgårdsland och vedförråd. Widegren skriver i sin östgötabeskrivning att den ena av de två kyrkogårdarna har återgått till Jonsbergs säteri ägo och används nu som humlegård, vilket i stort överensstämmer med uppgifterna ovan. Invid denna kyrkogård finns en ekonomibyggnad som i kallas kapellet. En benämning som dock har mycket oklart ursprung. Förmodligen var den ovan nämnda kyrkogården avsedd för torpare och enkelt folk. Enligt en uppgift hade gårdarna i Jonsbergs socken gravrätt på kyrkogården i Häradshammar fram till slutet av 1700-talet. Jonsberg var annex till Häradshammar. Den gravrätten kan eventuellt ha gällt för gårdsägarna och deras familjer. Dessa båda uppgifter om dagsverkskyrkogården och gravrätt i Häradshammar gör att det är osäkert hur själva huvudkyrkogården vid Jonsbergs kyrka har fungerat. Kyrkogården vid kyrkan har utvidgats två gånger bland annat 1947 och omkring 1949 sattes den östra muren. År 2002 anlades en minneslund i anslutning till gravkapellet. I söder, invid kyrkogårdens äldre omfattning, har det legat ett äldre skolhus samt sockenstuga. Ett äldre fotografi från 1945 taget från väster visar grusgravar omgärdade av låga häckar. Ett flygfotografi från 1954 visar kyrkogårdens utbredning (se nedan). Det visar tydligt kyrkogårdens struktur med större familjegravar och mindre s k linjegravar i de delar av kvarter A och C där det även idag finns några linjegravvårdar kvar. De flesta gravarna är grusade och omgärdas troligen av häck eller stenram. Den södra delen av kvarter C är utlagd, men har ännu inte tagits i anspråk mer än längst i söder.Län: Östergötland, Kommun: Norrköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004271http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004271http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004271RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23