21300000004266http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004266Bebyggelse - anläggningNorrköping kn, DAGSBERG 3:4 DAGSBERGS KYRKADAGSBERGS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - DAGSBERG BEFOLKNINGSTAL - 1805: 823, 1900: 732, 1995: 1238 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Krokek utbruten under 1500-talet. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet vid ett vägkors 10 km öster om Norrköping. Från kyrkan har man vid utblick över ett småkuperat landskap ofta med berg i dagen. Kyrkan är väl synlig i landskapet. Fragment av tidig gravvård av s.k. Eskilstunatyp har påträffats vid kyrkan. På kyrkogården finns ett bårhus. Runt kyrkan finns en byliknande bebyggelse innehållande jordbruksfastigheter samt pastorsexpedition och församlingshem jämte f.d. skola och f.d. ålderdomshem. Prästgård vid Stenbro. Riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, torn i väster och vapenhus i söder (nu i bruk som sakristia). Vid utgrävningar 1958-61 framkom under den nuvarande kyrkan spår efter den äldsta stenkyrkan (ATA), sannolikt uppförd under äldre medeltid. Den bestod av ett långhus med smalare, rakslutet kor. Ett sekundärt tillbyggt torn har funnits i väster. Vid en ombyggnad, troligen under 1300-talet, ersattes det ursprungliga koret av ett korparti av långhusets bredd och en korsarm byggdes i norr. Under 1400-talets senare hälft utvidgades långhuset åt norr och korsarmens norra mur inlemmades i det då tillkomna rektangulära kyrkorummets mursträckningar. En då befintlig sakristia fick dock kvarstå i kyrkorummets nordöstra del. Dessutom tillkom ett murat vapenhus med trappgavel på sydsidan, det ännu befintliga, och kyrkorummet valvslogs i två skepp (kalkmålningsfragment från valvribborna tillvaratogs vid restaureringen 1958-61). Under 1770- och 1780-talen ersattes det medeltida tornet med det nuvarande. Sakristians murar mot kyrkorummet revs. Vapenhuset fick istället funktion som sakristia. I samband med dessa genomgripande förändringar nedtogs också de medeltida valven. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har sadeltak, tornet en svängd huv. Långhusväggarna är försedda med stora, rundbågiga fönster. I den nuvarande kyrkan ingår medeltidskyrkans södra vägg med den ursprungliga sydportalen. Huvudingången går nu genom tornets bottenvåning. Vid restaureringen 1958-61 ersattes kyrkorummets flacka trätunnvalv av ett plant kassettak och en orgelläktare från 1890-talet revs. Koret har ett par smalare fönster på ömse sida om altartavlan, som är förskjuten åt norr i förhållande till rummets mittaxel för att bereda plats för en kororgel vid sydöstväggen. Även kyrkbänkarnas längd är asymmetriska för mittgången skall löpa rakt mot altaret, bänkkvarteren är slutna. Foten till en medeltida dopfunt är bevarad. Barockpredikstolen, med de fyra evangelisterna, härrör också från gamla kyrkan. Altartavlan är målad av Per Hörberg och tillkom 1807. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - bakom altartavlan finns en draperimålning utförd i samband med ombyggnaden 1777. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. En geometrisk karta från 1636 visar en rektangulär kyrkogård orienterad i öst-västlig riktning och en kyrka med västtorn. På en storskifteskarta från 1760 är en klockstapel utritad strax nordväst om kyrkans torn. Samma karta visar ingångar i söder och norr, troligen stigluckor, på samma ställe som de nuvarande syd- och nordingångarna. En byggnad är också utsatt omedelbart utanför den norra bogårdsmuren. Denna byggnad används idag som gravkapell, men är sannolikt medeltida och kanske från början använd som tiondebod. I denna bod förvarades kyrkans tionde, dvs. den skatt som sedan lång tid tillbaka ålades bönderna att betala till kyrkan. Byggnader av detta slag har framför allt varit vanliga i delar av Götaland och Svealand. Byggnaden på Dagsbergs kyrkogård är en av få bevarade medeltida tiondebodar i länet. Den kan även ha använts som sockenmagasin. På kartan ligger byggnaden utanför kyrkogården med sydsidan direkt mot norra bogårdsmuren. Även på den häradsekonomiska kartan från 1868-77 förefaller byggnaden ligga utanför kyrkogården. Idag ligger dock gravkapellets norrsida i liv med norra bogårdsmuren (se foto ovan). Kyrkogården har alltså troligen utvidgats åt norr efter häradskartans tillkomst. Enligt C. F. Broocmans östgötabeskrivning från 1760 hade kyrkan ett ansenligen högt Torn . Tornet ansågs emellertid för svagt för att bära klockornas tyngd varför dessa hängde i en trästapel. Broocman nämner också två runstenar innefattade uti Kyrkomuren vid tiden så överklistrade att endast en del av runorna kunde utläsas. Idag står tre delar av två olika runstenar (Brate nr 145 och 146) uppställda utanför respektive på västra kyrkogårdsmuren väster om huvudingången. Den ena runstenen, se bild på nästa sida, består idag av två delar sedan ytterligare en del hittades i långhusets nordvästra hörn vid undersökningarna 1958-61. Den och den andra runstenen som hittats har nummer Dagsberg 5:1 och 5:2 i RAÄ:s fornminnesregister. Den större nedre delen av runsten 5:1 samt det mindre fragmentet, nr 5:2, se bild nedan, tillhörigt en annan runsten är de samma som beskrevs av Broocman. Båda stenarna har av oklar anledning satts i samband med det kända Ingvartåget, Ingvar den vittfarnes katastrofala vikingatåg i österled år 1036-1041. Stenarnas inskriptioner ger knappast något stöd för den tanken inte heller ger de någon information om ursprunglig placering. Vid undersökningen av kyrkan 1958-61 hittades fem fragment, 0,5-0,6 m stora, av tidigkristna ornerade gravmonument (s.k. Eskilstunakistor). Fynden antyder möjligheten att en kristen begravningsplats med tillhörande träkyrka funnits i Dagsberg redan under 1000-talet. Av medeltidens eller renässansens begravningsskick finns idag inga spår på Dagsbergs kyrkogård. Däremot finns det vårdar på kyrkogården från 1587 och fram till nutid. Här finns en vård från 1500-talet, en från 1600-talet och tre från 1700-talet bevarade på kyrkogården. Från 1800-talet återstår sju gravstenar. Gravvården från 1587 har enligt Sune Ljungstedts, (expert på äldre stenhuggeri), teckning från 1989 (t.v.) tillhört veladlet man Peder Olson till Hälletorp, i tio år befallningsman på Stegeborgs slott med tillhörande gårdarna Brånäs och Rönö (Rönö slott). Inskriptionen förtäljer vidare att Peder Olson lät samme slåt mykit bygge och förbätra. Peder Olson har sannolikt varit involverad i Stegeborgs ombyggnad från medeltida borg till renässansslott under Johan den tredjes regeringstid. För övrigt fattade länsstyrelsen 1999 beslut om att ge tillstånd till anläggande av en minneslund. Den kom att ligga intill kyrkans södra sida.Län: Östergötland, Kommun: Norrköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004266http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004266http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004266RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23