21300000004262http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004262Bebyggelse - anläggningSöderköping kn, RYDS KLOCKARGÅRD 2:1 ÖSTRA RYDS KYRKAÖSTRA RYDS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - ÖSTRA RYD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1334, 1900: 1815, 1995: 1115 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 12 km sydväst om Söderköping på östra delen av en markerad bergshöjd med utsikt över ett trångt, fornlämningsrikt sprickdalslandskap med åkermark alldeles in mot kyrkogården, som är stor och välskött. Den ligger ensam tillsammans med ett gravkapell, kyrkstallar och en f d skola men bara 200 meter öster om Östra Ryds samhälle med affärer, skola och bibliotek. Socknen är rik på fornlämningar. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti, en sakristia i norr och ett torn i väster; kyrkan östgavel stöttas med en kraftig sträva. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Kyrkan torde dock till sin kärna vara medeltida. Förmodligen under medeltidens senare hälft slogs valv i kyrkan, varvid kyrkorummet avdelades i två skepp. Sakristian tillkom troligen på 1500-talet. Stabilitetsproblem ledde under 1600-ta-lets slut till att murstödet byggdes. Kyrkan genomgick genomgripande förändringar 1775-76, då bl.a. de medeltida valven revs. Samtidigt uppfördes västtornet under ledning av Måns Månsson från Linköping. Sannolikt uppfördes då också utbyggnader i trä som fungerade som vapenhus (väster om tornet) respektive torntrappa (norr om tornet), sedermera rivna. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas såväl till sitt yttre som inre av de förändringar som företogs 1775-76. Långhuset täcks av ett brutet tak, valmat i öster. Västtornet avslutas av en svängd huv med åttkantig lanternin. Ingångar i väster genom tornet och direkt till korpartiet i söder. Det vida kyrkorummet täcks av ett mörknat trätunnvalv, som på 1770-talet ersatte de medeltida valven. De ojämna väggarna är vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar; två fönster flankerar altaruppsatsen. Fragment av dekorativa renässanskalk-målningar finns synliga på kyrkans sydvästra vägg. Den enhetliga och välbevarade inredningen, huvudsakligen i blå nyanser, härrör huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Den nuvarande altarringen härrör från omkring 1760, och återinsattes vid Torsten Leon-Nilssons restaurering 1976. Orgeln härrör från 1777. Predikstolen är utförd av Carl Fredrik Beurling. Altartavlan tillkom 1851 och målades av J. A. Engman, ramverket utfördes av spegelmakaren Åberg från Norrköping. Bänkinredningen är sluten med avrundade hörn, även i koret finns mindre bänkkvarter. Gavlarna har breddats och ryggstödens lutning ökats i senare tid. På södra sidan finns s.k. knaggar (hattpinnar) bevarade. Läktarunderbyggnaden tillkom 1976. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Triumfkrucifixet från 1200-talet finns uppsatt i kyrkan och i koret står en dopfunt av sten med senmedeltida ornamentik. Kyrkan har ytterligare en dopfunt, som är tillverkad i mässing 1683 vid Gusums bruk, och som placerats i sydvästra hörnet av kyrkan i ett litet avskilt utrymme. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Kyrkogården har vuxit fram kring den medeltida kyrkoplatsen, på häradsekonomiska kartan 1868-77 syns en tydlig markering för den rektangulära kyrkogården, kyrkogården markeras även med en trädkrans. Utbredningen på kyrkogården från häradsekonomiska kartan tolkas vara att hela kvarter S och halva kvarter N, kvarter N slutade där dagens grusgång löper i västöstlig riktning. Äldre flygfotografier från 1935 och 1954 visar kyrkogården från söder. På dessa kort växer den norra trädkransen ungefär vid grusgången som idag avskiljer kvarter N i två delar. Fotografierna visar även att kyrkogården har haft en stor del grusbelagda gravar och att grusgångar funnits i större utsträckning än idag. På fotografi från 1961 syns att kvarter N omgestaltats och gräsbelagts och rygghäckar planterats. Kyrkogården har en oregelbunden form och består i öster av en nyare del från 1949. Sydöst om kyrkan mellan den nya och gamla kyrkogården ligger ett gravkapell ritat av Claes Eriksson 1935. Kapellet är byggt i souterräng med kylrum i källarvåningen.Län: Östergötland, Kommun: Söderköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004262http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004262http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004262RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23