21300000004261http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004261Bebyggelse - anläggningSöderköping kn, VÄSTRA HUSBY 6:1 VÄSTRA HUSBY KYRKAVÄSTRA HUSBY KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA HUSBY BEFOLKNINGSTAL - 1805: 894, 1900: 1051, 1995: 1324 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Ligger 10 km söder om Norrköping, väl synlig i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet nära Göta kanal. Kyrkan och de kyrkligt anknutna byggnaderna, komministergård, prästgård med pastorsexpedition och ekonomibyggnader ligger lite avsides från övrig bebyggelse - ett gammalt sockencentrum med skola. På kyrkogården finns ett gravkapell. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, vars östra del avdelats till sakristia, väntrum och församlingssal, samt torn i väster. I: Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån arkeologiska undersökningar 1977. Den uppfördes i sten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets förra hälft och bestod ursprungligen av långhus med smalare, rakslutet kor (i samband med undersökningen framkom också stenpackning i långhusets östra del som möjligen kan ha utgjort grunden till en äldre träkyrka). Vid en ombyggnad troligen under den yngre delen av medeltiden förlängdes koret i öster. Under medeltiden, ovisst när, tillbyggdes också ett torn i väster, det nuvarande. Tornet påbyggdes 1761 och fick ny tornavslutning 1816. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. Förmodligen under senmedeltiden byggdes också en sakristia vid korets nordvägg. Ett timrat vapenhus av okänd ålder fanns i söder, vilket ersattes med ett murat 1767. Ett murat gravkor för släkten von Osten genannt Sacken tillkom 1669 vid långhusets nordsida. Riven, förutom långhusets västgavel och tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1816-17 (invigd 1820), intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan byggdes av länsbyggmästaren Johan Holmberg efter ritningar av Olof Tempelman, ÖIÄ, som delvis tycks ha utgått från ritningar upprättade av byggmästaren Sundström från Nyköping. År 1977 brann kyrkan. Den återuppfördes efter ritningar av arkitekten Ture Jangvik med användande av de kvarstående yttermurarna. Ursprungligen hade kyrkan ett inbyggt halvrunt altarrum flankerat av biutrymmen, däribland sakristia. Efter Jangviks förslag avdelades kyrkorummets östra del till sakristia och lokaler för andra typer av församlingsfunktioner. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör i tidstypisk stram nyklassicism är återställd i sitt ursprungliga skick efter branden. Fasaderna är vitputsade. En kraftigt framspringande takgesims för runt kyrkan. Östfasaden artikuleras av pilastrar och nischer samt ett centralt placerat lunettfönster. Kyrkorummet hade redan innan branden genomgripande förändrats. Ursprungligen var altarrummet pilasterprytt och gav plats åt ett ovalt altare, något som är mycket ovanligt. Mellan pilastrarna fanns grisaillemålade platta, utskurna figurer före-ställande de tre teologiska dygderna och på altaret stod ett kors med törnekrans och svepeduk. Kyrkan restaurerades av arkitekt Carl Möller 1902 och erhöll då rika dekorationsmålningar. Samtidigt byttes det runda altaret mot ett rektangulärt och korset fick lämna plats för en kopia av Thorvaldsens Kristus. Fönstrens järnbågar tillkom vid detta tillfälle. År 1939 restaurerades kyrkan under ledning av Johannes Dahl, vilket bl.a. resulterade i att dekorationsmålningarna på väggar och valv togs bort. Interiören är idag helt präglat av restaureringen efter branden och bryter tydligt av mot exteriören, som i stort återställ-des till sitt forna utseende. Det täcks av ett brutet tredingstak, som antyder en icke befintlig treskeppighet. Kyrkans utsmyckning är representativ för det sena 1900-talets kyrkokonst, med mosaiker av Bengt-Olof Kälde på korväggen, altaret och över sidodörrarna intill församlingsdelen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. På en karta över Västra Husbys socken från 1650 redovisas kyrkan men omkringliggande mark har ingen markering, kyrkogårdens utbredning markeras ej. På Häradsekonomiska kartan 1868-1877 redovisas kyrkogårdens utbredning som en oregelbunden rektangel, kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del. Dagens utformning fick alltså inte kyrkogården förrän efter 1877. Ett fotografi från 1938 visar att kyrkogården från nordost, kyrkogården var då mestadels gräsbelagd, häckar växte i kvarterens ytterkanter och enskilda gravar tolkas vara markerade med en gravkulle. Sand/grusgångar syns tydligt på ett flygfotografi från samma år. På ytterligare ett flygfotografi från 1964 syns enskilda gravvårdar vara belagda med grus och häckar i nordsydlig riktning tycks ha tillkommit. Flera fornlämningar vittnar om ortens äldre kultur. Gravfält förekommer på Hällas ägor på en sandås mellan kyrkan och landsvägen samt på Gäverstads ägor. Widegren nämner i sin beskrivning en rät stenkedja i klockarens hage som är ca 300 alnar lång.Län: Östergötland, Kommun: Söderköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004261http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004261http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004261RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23