<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004257</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004257</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Söderköping                    kn, SKÖNBERGA PRÄSTGÅRD 3:1 SKÖNBERGA KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>SKÖNBERGA KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING 1995 - SKÖNBERGA          
         
BEFOLKNINGSTAL - 1805:	 1211, 1900: 1173, 1995: 1978

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett sprickdalslandskap med god utblick. Miljön, som klassats som riksintresse, har med tiden blivit semiurban och består av prästgårdar, kaplansgård, klockstapel, kyrkstallar, församlingshem och daghem alldeles i utkanten av Söderköping. Riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - 

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkans mursträckningar är något skevt utlagda och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare rakslutet kor i öster, en sakristia i norr och på motsvararande sida i söder en korsarm. Enligt traditionen är kyrkan upp-förd 1171 under Kols episkopat. Den romanska kyrkan, med långhus och smalare kor, är alltjämt bevarad, men "inbäddad" i senare förändringar. Under medeltidens senare hälft förlängdes långhus och kor med var sin travé, samt sakristia och korsarm tillbyggdes. Korets östra travé tjänstgjorde en tid från 1500-talet som gravkor för drottning Gunilla Bielkes föräldrar, riksrådet Johan Axelsson Bielke och hans maka.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är vitputsade och pryds av gavelblinderingar från 1400-talet i väster och söder. Byggnadskropparna har skilda, tegeltäckta sadeltak. Murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, som i flertalet fall torde härröra från 1800-talet. Ingångar nu i väster samt på den södra korsarmsgaveln. I sydportalen finns en medeltida dörr bevarad, rikt dekorerad med järnsmide. Den romanska kyrkans interiör hade ursprungligen en öppen takstol av en för landskapet ovanlig form samt rika, östkyrkligt inspirerade, kalkmålningar, av vilka fragment finns synliga på triumfbågsmuren på kyrkvinden. Sina närmaste stilistiska släktingar har målningarna på Gotland, som tillhörde Linköpings stift. Kyrkorummet välvdes under 1400-talet. Under 1800-talet deponerades nästan alla äldre inventarier i museum för att ersättas av nya. Ingreppen därefter har varit av mer vårdande och teknisk karaktär, bl.a. konserverades de romanska målningarna 1932 och 1956. År 1984 inbyggdes ett flertal biutrymmen i kyrkans västra delar. I kyrkan finns ett flertal medeltida skulpturer i bevarade, triumfkrucifixet som tjänstgör som altarprydnad är dock en kopia efter det 1300-talsoriginal som nu finns i Statens historiska museum, Stockholm. Predikstolen uppsattes 1723 och var en gåva Christina Swart, som även begravdes i kyrkan. Orgeln med fasad gjordes 1852 av den östgötske orgelbyggaren Sven Nordström.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - På norra långhusväggen finns en målad runinskrift bevarad, dold bakom öppningsbar panel.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Kyrkogårdens historik
Kyrkogården breder ut sig i söder och har under senare tid fått en utvidgning åt sydöst.
Den omges av en gräsbevuxen gråstensmur i väster och norr samt en häck i söder.
Murens kärna är från medeltiden. Huvudingången som ligger i väster har en svart
smidesgrind från 1800-talet. De kvadratiska, vitputsade grindstolparna med
pyramidformad plåtavtäckning ritades av byggnadsingenjör Planander i samband med
en exteriör renovering av kyrkan 1969. Det finns ytterligare en ingång i väster samt en i
norr. Sydväst om kyrkan finns en klockstapel av okänd ålder, dock omnämnd 1765. Den
har en faluröd panelinklädnad, den kraftiga spiran är spånklädd och ljudluckorna är
svarta träluckor. På klockstapelns södra sida finns det en källare som ursprungligen
användes som likbod. Öster om kyrkan finns det en låg byggnad med grå panelklädda
fasader byggd 1972 som personalutrymme.

Fotografiet ovan till vänster visar kyrkans nordöstra sida, kvarter B-C. Graven invid
kyrkan, nr B 127-130, är den enda som påminner om hur det ser ut idag, förutom att den
förr omgärdades av en låg häck. Gravvården ute på gräsmattan är troligtvis nr B 88-89,
som uppfördes 1939. Eventuellt kan den vara äldre än så. 1939 är det årtal som står på.
Förutom dessa gravar är sig inget likt från hur det ser ut idag. På det högra fotografiet
syns de rygghäckar som idag finns utmed den norra sidan. Höga träd finns på den äldre
bilden, i det nordöstra hörnet.

Ett fotografi från 1984 visar kyrkan med kyrkogård från sydost. De drygt tjugo år som
gått sedan dess har inte ändrat kyrkogårdens utseende nämnvärt. Den största skillnaden
är att den nu borttagna akasian står centralt i bilden. Rygghäckarna har samma dragning
då som nu. Det går dock inte med säkerhet att fastslå om de var av samma busk- och
trädslag.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Östergötland, Kommun: Söderköping</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004257</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004257</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004257</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>