21300000004255http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004255Bebyggelse - anläggningSöderköping kn, SKÄLLVIK 3:1 SKÄLLVIKS KYRKASKÄLLVIKS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - SKÄLLVIK BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1099, 1900: 1234, 1995: 440 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med klockstapel ligger nära Slätbaken vid Stegeborgs slottsruin, skild från bebyggelse på nuvarande Stegeborgs egendom. Invid kyrkan ligger prästgården, numera församlingshem samt en f. d. skola och kyrkstallar. Socknen är rik på fornlämningar. Den byggda miljön kring kyrkan är en del av riksintresset kring Stegeborg. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Den uppfördes under 1300-talets förra hälft som en salkyrka byggd av gråsten med tegelornerade trappgavlar. Åren 1590-93 lät Johan III omgestalta Skällvik invändigt. Inom de gamla murarna avdelades kyrkorummet med hjälp av fyra pelare. Den nuvarande sakristian tillkom sannolikt vid detta tillfälle, medan vapenhuset uppfördes vid 1700-talets mitt. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är slammad i gulvit puts. De medeltida gavelblinderingarna, som delvis stympats, äger släktskap med östgaveln på S:t Laurentii i Norrköping av tysk-baltisk karaktär. Såväl exteriör som interiör har dock sin prägel av 1590-talets förändringar. Kyrkan framstår sedan dess som basilikal korskyrka i exteriören. Över korsmitten rider ett kraftigt centraltorn av trä, krönt av en högrest spira. Erik Lundberg ledde en restaurering 1956, då igenmurade fönster öppnades och takfallen lades om. Yttermurarnas tjocka putslager ersattes med tunn slamning, och torn och tak koppartäcktes. Ingång i söder via vapenhuset. Genom de på 1590-talet inställda murpelarna erhölls ett kvadratiskt mittparti med grunda korsarmar åt söder och norr. I kyrkans fyra hörn inrättades sidokapell. Korsmitten fick kryssvalv och korsarmarna något lägre tunnvalv, medan sidokapellen hade mycket låga tunnvalv. Detta gav interiören centralkyrkoform. Vid Lundbergs restaurering togs fragment av kalkmålningar från 1500-talet fram, delvis ornamentala, men också verser ur Bibeln. På altaret står ett 1400-talsaltarskåp. År 1661 tillkom predikstolen som en gåva från Oscar Enfelt och hans maka Catharina Prytz. Predikstolen målades först 1679. Orgeln gjordes av Wistenius 1762, en av fyra bevarade i landet. Altare, bänkar och läktare är utformade efter Lundbergs ritningar. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkans dopfunten i sandsten från 1607 kommer enligt traditionen från Stegeborgs slottskapell. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram vid den medeltida kyrkan, som spelade en central roll under den tid Stegeborgs fästning och slott var kunglig bostad. Klockstapeln i Skällvik uppfördes 1754. På häradsekonomiska kartan 1868-1877 syns en tydlig markering för kyrkogårdens omgärdning. Den rektangulära markeringen ligger i nordöstlig/sydvästlig riktning. Kyrkan är placerad i kyrkogårdens norra del. Redan vid restaureringen av kyrkan under 1956 diskuterades frågan om utvidgning. De planer som då framfördes av professor Erik Lundberg överensstämmer i stort med det förslag som hushållningssällskapet i Linköping utarbetade och som genomfördes av Söderköpings lastbilscentral 1967/1968. På inrådan från Riksantikvarieämbetet höjdes den gamla bogårdsmuren i väster för att förtydliga den äldre respektive den yngre delen av kyrkogården. Efter studier av fotografier kan följande sägas om kyrkogårdens historik: under 1930-talet var stora delar av kyrkogården sand/grusbelagd och gravarna var omgärdade av låga häckar (buxbom). Kyrkogården hade också en stor mängd träkors och gravvårdar i trä. Kyrkogården har tidigare även omgärdats av en granhäck vilket ett fotografi från 1942 visar, på samma fotografi syns även en ung trädkrans. Granhäcken finns inte på 1960-talet. Under 1960-talet står en stor mängd gravstenar lutade mot kyrkans nordvästra fasad. 1971, i samband med att klockstapeln renoveras, renoveras även grindstolparna som tidigare varit klädda med spån och grindarna målas. 1991 anläggs minneslunden i den nya delen av kyrkogården. Minneslunden smyckas av ett ankare som omgärdas av stenar som skänkts från församlingsbor. 2002 flyttas den medeltida Herrborumsgravhällen in i kyrkorummet, efter att ha flyttats ut under renoveringen av kyrkan 1956, gravstenen låg senast vid klockstapeln.Län: Östergötland, Kommun: Söderköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004255http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004255http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004255RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23