21300000004243http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004243Bebyggelse - anläggningSöderköping kn, SANKT ANNA KYRKA 1:1 SANKT ANNA KYRKASANKT ANNA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - SANKT ANNA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1566, 1900: 1987, 1995: 772 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Nya kyrkan ligger naturskönt, lite undanskymd i en sidodal, ca 200 m söder om den gamla kyrkan. Tomten skänktes av greve Göran Gyllenstierna på Torönsborg. På den nya kyrkogården finns flera gravkapell och kyrkan är i övrigt omgiven av pastorsexpedition, kyrkstallar, skola, servicehus och församlingshem. Prästgården vid Korsnäs. De båda kyrkorna ligger 2 mil sydost om Söderköping. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: SANKT ANNA KYRKA uppfördes i sten och tegel 1819-22 (invigd 1824) efter ritningar som levererats av ÖIÄ och godkänts redan 1778, troligen baserade på förslag av Casper Seurling. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt korutsprång och lågt torn i väster. På sydöstra sidan ligger familjen Gyllenstierna till Torönsborgs patronatskor, kallad grevekyrkan. En sakristia har tidigare funnits i norr, vilken dock revs i samband med Kurt von Schmalensees restaurering 1960. Sakristian är nu inrättad under läktaren. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i vitputsad fältsten. De klassicistiska fasaderna artikuleras av pilastrar och rustikpartier kring portalerna. Långhuset täcks av ett sadeltak täckt med skiffer, koret och sakristian av varsin halvkupol klädd med plåt, och tornet kröns av en huv med kopparplåt. Invändigt har kyrkan trätunnvalv i långhuset och hjälmvalv av trä i koret. Korets ursprungliga trägolv, schackrutigt målat i svart och vitt, har bevarats innanför altarringen. Åren 1913-17 företogs en restaurering under ledning av arkitekten Gustav Linden, då bl.a. bänkinredningen tillkom. Vid Kurt von Schmalensees restaurering 1960 tillkom läktarunderbyggnaden. Den senaste renoveringen 1996 innebar huvudsakligen underhållsåtgärder. Inredningen är i huvudsak samtida med byggnaden. Altartavlan målades av Pehr Hörberg 1805 med motiv efter Rubens, omfattningen har kvar sin ursprungliga färgsättning i grått och guld. Skenarkitektur på korväggen utgör en fortsättning av altaruppställningen. Altarringen målades av Bengt Frökenberg 1820-24 med scener ur Nya Testamentet i grisaille efter Pehr Hörbergs altarring i St Lars i Linköping. Vid samma tid tillkom även predikstolen och läktaren. Orgelfasaden utfördes 1832; orgelverket förnyades 1967. Bakom predikstolen finns draperimåleri bevarat, vilket synes mer ovanligt i Östergötland. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En märklig altartriptyk från 1590 överfördes från gamla kyrkan och hänger på södra väggen. Från gamla kyrkan härrör också en kopia av ett stiftarporträtt föreställande Sten Sture d.y. och Kristina Gyllenstierna. Originalet tillhör ett altarskåp skänkt 1516 till Västerås domkyrka. Dopfunten gjordes av T. Lundgren 1965. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Sankt Anna nya kyrka föregicks av ett kapell som ligger vid Kappelviken en knapp kilometer norr om Sankt Anna nya kyrka. Under tidig medeltid hade platsen betydelse som ledungshamn, det vill säga hamn för krigsväsendet till sjöss. I ringmuren som omgärdar kyrkan skall det tidigare ha ingått två byggnader, muren var också försedd med järnringar så att båtar kunde förtöjas vid platsen. Ursprungligen var kapellet ett annex till Skällviks kyrka, vilket medförde att det inte var tillåtet att anordna några förrättningar som till exempel begravningar här annat än när prästen från Skällvik var på besök. 1521 blev Sankt Anna en egen församling. När Gustaf Vasa vistades på Stegeborgs slott och fick skärkarlarna till hjälp mot Nils Dacke, gav han dem i belöning tillstånd att döpa, viga och begrava de sina vid Sankt Anna kapellkyrka. Under pesten år 1710-1711 anordnades särskilda begravningsplatser på Nedre Gränsö och Torönsborgs ägor. De pestdöda fick inte enligt kungamakten begravas på kyrkogården för smittans skull. Det finns idag inte några synliga gravar eller gravstenar på den gamla kyrkogården. På kyrkans södra sida finns en öppen klockstapel uppförd på 1960-talet. Under 1990-talet anordnades en minneslund söder om kyrkan. Redan under 1700-talet väcktes frågan om en ny kyrkobyggnad. 1819 började den nya kyrkan att byggas på höjden mellan Kappelviken och Blindsvik, där mark skänktes av Torönsborgs ägare. (Sankt Anna är en herrgårdssocken. Tre herrgårdar ligger inom eller delvis inom socknens gränser. Att tre stora herrgårdar ligger inom socknens gränser avspeglas även på kyrkogården, genom olika gravplatser. Av de tre herresätena är Herrborum det äldsta. När den heliga Birgittas dotter Ingegerd blev nunna i Vadstena 1375, överlämnade hon bland annat sin del av Herrborum till klostret. Ägare till det gamla godset har under tiderna varit medlemmar av ätterna Banér , Gyllenstierna och Mörner. Sammanflätad med Herrborums historia är Torönsborg, de båda godsen har ägts av samma familjer. Ängelholms herresäte hörde under 1500-talet till Stegeborg. I början av 1600-talet kom det i Erik Göransson Ulfsparres ägo. År 1719 kom godset till ätten Spens ägo.) Redan första söndagen i advent 1821 stod kyrkan klar för gudstjänst, men först 1823 blev den invigd av biskop Wallenberg. Vid detta tillfälle predikade prosten Brunnius, som varit den drivande kraften vid kyrkobygget. Brunnius dog 1828 och ligger begravd på kyrkogårdens norra sida, där ingen annan ville jordfästas. Kyrkogården bestod från början av så oländig och stenig mark att det tog hela sex år att få den färdig och till en kostnad nästan lika stor som hela kyrkobygget. Den ursprungliga kyrkogården låg söder om kyrkan. 1987 utvidgas kyrkogården åt norr, även en ny parkeringsplats anlades. Ytterligare utvidgningar norr om kyrkogården som invigdes 2000 av Biskop Martin Lind har genomförts. Kyrkogården omges av en stenmur med huvudingång i väster. På kyrkogården finns tre gravkor med liknande utseende, byggnaderna är låga med vita spritputsade fasader, slätputsade omfattningar och sadeltak täckta med falsad plåt. Ett fotografi från 1935, över kyrkogården i söder visar gravvårdar i glesa rader på gräsbevuxen mark, varav några ser ut att vara i trä med en enkel utformning krönta av ett kors.Län: Östergötland, Kommun: Söderköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004243http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004243http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004243RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23