21300000004242http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004242Bebyggelse - anläggningSöderköping kn, STENGÅRDEN 2:1 MOGATA KYRKAMOGATA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - MOGATA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 926, 1900: 1306, 1995: 1031 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Börrum utbrutet 1718. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger sju km sydost om Söderköping i ett flackt parti av sprickdalslandskapet omgiven av en modern miljö bestående av ett litet villasamhälle kring ett vägskäl med affär, skola, pastorsexpedition och sockenstuga (f.d. tingshus). Socknen är rik på fornlämningar, bl.a. en kastalruin. Prästgård vid Djursnäs nära Slätbaken. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Vid restaurering 1961-1963 påträffades murar efter den till största delen rivna medeltidskyrkan. Kyrkan uppfördes till sin kärna under äldre medeltid och bestod av rektangulärt långhus och smalare kor (se utgrävningsfoto i Cnattingius 1975). Koret förlängdes i öster sannolikt under senmedeltiden. Ett torn av medeltida datum fanns i väster, tillbyggt i höjd 1704-05. Medeltidskyrkan var välvd och försedd med kalkmålningar. Vid den därpå följande nybyggnaden sparades endast tornet. II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1842-44 efter ritningar av bygg-mästaren Jonas Jonsson från Linköping, intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus som invändigt avdelats i ett rakslutet altarrum och flankerande biutrymmen, däribland sakristia. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med vitputsade fasader, rundvälvda muröppningar och rusticerade socklar, hörnkedjor och portalomfattningar. Långhuset täcks av ett sammanhängande sadeltak med skiffertäckning, som möjligen kan vara ursprunglig. Det kraftiga tornet, vari medeltidskyrkans torn ingår, pryds av ljudöppningar i form av en s.k. serliana, ett palladianskt motiv, samt en hög lanternin. Ingång i väster samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv på en profilerad taklist. Altaret innesluts av en inre halvcirkelformad kolonnad belyst av ett bakomliggande fönster. Denna form av arkitektonisk utsmyckning finns i tre kyrkor i denna del av Östergötland, tidigast använd av Tempelman i Östra Husby på Vikbolandet 1799. Under ledning av Kurt von Schmalensee restaurerades kyrkan 1961-63 varvid bl.a. läktarunderbyggnaden tillkom. Kyrkan restaurerades senast 1997-98 då åtgärderna främst innebar återställande av äldre färgsättning. På altaret står sedan dess det ursprungliga förgyllda korset med törnekrans och svepeduk. Den slutna bänkinredningen förnyades 1842, då även läktaren tillkom. Predikstolen från 1842-44 ritades av C G Blom Carlsson. Orgelns fasad är från 1846, med 1700-talsskulpturer inkomponerade. Verket byggdes om senast 1981. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är ett gotiskt, gotländskt importarbete, som flyttades över från den gamla kyrkan. I kyrkan förvaras också en altaruppsats av Måns Griis, utförd 1690 för den gamla kyrkan. I östra delen av långhuset finns en glasmålning av Bo Beskow från 1997. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Den första kända kyrkan på platsen uppfördes förmodligen under tidig medeltid. Landsvägen Söderköping Stegeborg som nu passerar norr om kyrkan har ursprungligen gått över tingsplatsen, mellan tingshus och kyrka. Vägen har också tidigare varit en del av Eriksgatan. Söder om kyrkan ligger Mogata tingsplats. Enligt Broocman var Hammarkinds tingsplats ursprungligen belägen vid Ljunga i Skönberga socken, senare skall tingen ha flyttat till tingsstugan vid Skönberga kyrka för att sedan flytta till det nybyggda Mogata tingshus på 1700-talet. På häradsekonomiska kartan från 1868-1877 syns kyrkogårdens utbredning tydligt. Kyrkan är belägen på kyrkogårdens västra del som utgörs av en halvcirkel, på kartan markeras även en trädkrans. Rester av denna stenmur finns idag kvar väster om kyrkan och bildar en halvcirkel. Kyrkogården har således genomgått i alla fall en utvidgning sedan 1868- 1877. På ett fotografi från 1942 syns en stenmur väster om den södra ingången. En häck fungerade tidigare som omgärdning kring kyrkogården. Det nuvarande järnstaketet skall enligt uppgift ha tillkommit åren efter 1956. Kyrkogården har utvidgats åt norr under 1900-talets början. När en arkeologisk undersökning genomfördes under 1990-talet kunde man konstatera att kyrkogården utanför den nya kyrkan låg 1-1,5 meter högre än den omgivande marken, vilket beror på att utfyllnadsmaterial, rivningsmaterial från den gamla kyrkan, ligger där. 1986 tillkom en minneslund. Kyrkogården har även tidigare haft träd inne på kyrkogården, något som bland annat syns på fotografier från 1935 och 1956.Län: Östergötland, Kommun: Söderköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004242http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004242http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004242RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23