21300000004228http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004228Bebyggelse - anläggningVadstena kn, VÄVERSUNDA 27:1 VÄVERSUNDA KYRKAVÄVERSUNDA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VÄVERSUNDA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 266, 1900: 384, 1995: 159 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger lågt i terrängen, alldeles invid sjön Tåkerns västra strand 11 km norr om Mjölby. På kyrkplatsen har påträffats fragment av tidiga gravvårdar av s.k. Eskilstunatyp, vilket tyder på att en kyrka funnits här under 1000-talet. Av Väversunda stora by återstår bara två äldre fastigheter på den gamla bytomten, varav den ena är prästgården, Jöns Jacob Berzelius födelsegård. På litet avstånd ligger den moderna församlingsgården. Miljön kring Väversunda ingår som en del i riksintresseområdet runt Tåkern. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidkor, en sakristia på korets nordsida samt ett vapenhus på långhusets sydsida; i väster finns ett torn av långhusets bredd, vars nedre del är av sten och dess övre del av trä. Enligt dendrokronologiska dateringar har kyrkan uppförts under 1160-talet. Sannolikt under senmedeltiden tillbyggdes sakristian. Vapenhuset tillkom 1640-49. År 1771 uppfördes tornet i väster under ledning av byggmästare Bengt Björkman. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade under spåntäckta takfall. Västtornet, vars påbyggnad av trä är panelklädd och vitmålad, kröns av en kort spira. Ingång i söder via vapenhuset. Kyrkorummet har förändrats i etapper. Takstolarna var ursprungligen synliga nedifrån, men doldes ganska snart av ett plant innertak, som i sin tur avlöstes av de nuvarande senmedeltida valven. Till de intressanta romanska detaljerna hör takstolarna, de ornerade remstyckena samt fragment av ursprungliga kalkmålningar på kyrkvinden. Även i absiden finns en romansk framställning av Majestas Domini, vilken dock starkt förvanskats genom en senare imålning. Korets tunnvalv har en rik, huvudsaklingen vegetativ barockmålning, daterad genom inskrift till 1658. Av de medeltida inventarierna finns den romanska dopfunten kvar och en kopia av kyrkans 1100-talskrucifix av Volto Santotyp. Norra korväggen har en medeltida sakramentsnisch med bevarat järngaller. Predikstolen är från 1947. I övrigt finns en utställning med rester av takutsmyckningen och tidigkristna gravmonument i vapenhuset; där har också sydportalens romanska dörr fått sin plats. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. I den inventering som utfördes av bogårdsmurar (kyrkogårdsmurar) i Linköpings Stift 2002- 2003 bedöms det som troligt att de äldre mursträckorna som innehåller mycket naturkluven granit och inslag av kalksten är från 1700-talet. År 1936 var det aktuellt att utvidga kyrkogården mot väster. Arkitekt Johannes Dahl upprättade förslag med ritning, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag. Förslaget innebar att den gamla västra muren skulle rivas och att materialet från den gamla muren skulle användas till den nya muren. Ny sten skulle utgöras av samma sorts kalksten i råhällar som den gamla. Man räknade med ca 100 nya gravplatser i form av familjegravar. Medicinalstyrelsen ansåg att det föreslagna området var lämpligt under förutsättning att det dränerades till ett djup av mins 2.20 meter. I sitt yttrande ansåg Riksantikvarien att det ur många synpunkter var lyckligast om nuvarande mur och kyrkogårdsområde inte förändrades på något sätt, men ville inte motsätta sig en rivning av muren. Muren var inte bevarad i sin medeltida form och en utvidgning med behållande av muren skulle knappast ge ett lyckligt resultat. Skillnader i den äldre och yngre kyrkogårdsmuren syns tydligt idag och härrör troligen från 1930-talets utvidgning. Ett odaterat fotografi taget från öster visar en stor gräsyta öster om kyrkan med enstaka mindre gravvårdar. Längre mot väster kan man se några häckomgärdade gravar. På gravkartan, som är ritad någon gång efter 1930-talets utvidgning, kan man se att det funnits s k allmänna gravar (kostnadsfria enkelgravar) öster om kyrkan. Beteckningen Allmänna gravar har strukits på gravkartan.Län: Östergötland, Kommun: Vadstenahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004228http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004228http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004228RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23