21300000004210http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004210Bebyggelse - anläggningVadstena kn, KÄLLSTAD 14:1 KÄLLSTAD KYRKOGÅRDKÄLLSTADS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - KÄLLSTAD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 298, 1900: 293, 1995: 55 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca 10 km söder om Vadstena högt och fritt på slätten norr om sjön Tåkern. Invid kyrkan ligger en f.d. skola, nu församlingshem. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, orienterat med altaret i söder, samt ett torn i väster. I: Källstad är en av Östergötlands få romanska östtornskyrkor. Den uppfördes sannolikt under 1100-talet med långhus och smalare absidkor; på långhusets östra del red det alltjämt bevarade tornet. Östtornet har tunnvalv i bottenvåningen och förbindelsen med det andra våningsplanet sker med murtrappa i norr. På den andra våningen finner vi ett exklusivt utformat kapell, likaså tunnvälvt och med absid och glugg i öster. Absiden är inramad och överbyggd av en baldakin. Enligt en uppmätning av Ludvig Hawerman 1864 hade koret i senare tid fått korsarmliknande, rymliga tillbyggen i norr och söder, ovisst när. En sakristia fanns på långhusets norra sida och ett vapenhus framför den ursprungliga kolonnportalen i söder. Den medeltida kalkstensfunten finns bevarad. Kyrkan revs, förutom tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes intill föregångarens kvarstående torn enligt ritningar, utförda av arkitekt Ludwig Hawerman, gillade 1865. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör domineras av det kraftiga tornet, försett med ett brant sadeltak och gavlar med rundbågsfriser. Hela kyrkan är vitputsad och sparsmakat dekorerad med hörnlisener och rundbågsfriser. Långhuset täcks av ett sadeltak. Fönsteröppningarna och tornets ljudöppningar är rundbågiga. Ingång till kyrkorummet sker från långhusets norra gavel. Det ljust målade kyrkorummet täcks invändigt av ett tunnvalv vilande på en profilerad taklist. Den åttkantiga predikstolen med baldakin är från 1800-talets slut, liksom den öppna bänkinredningen. Altartavlan är målad av Ludvig Frid (1800-tal). Vid Erik Lundbergs restaurering 1938 igenmurades de två stora altarfönstren på var sida om altartavlan. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Delar av en äldre altaruppsats tillverkad av Olov Wiström 1711 finns bevarad. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Enligt den inventering av bogårdsmurar som har genomförts i Linköpings stift var kyrkogården fram till slutet av 1800-talet omgärdad med en högre mur än den nuvarande. Träden växte på kyrkogården utmed den västra muren. Nuvarande kyrkogårdsmur består av rester av den äldre muren. Några uppgifter om en eventuell utvidgning av kyrkogården har inte hittats. En teckning av kyrkan och kyrkogården före kyrkans ombyggnad på 1860-talet visar enbart enstaka kors på kyrkogården och ytterligare en gravvård. Det går inte att säga hur trogen avbildningen är. Ett fotografi, från 1935, visar ett grusområde runt själva kyrkan och i övrigt grusgravar omgivna av gräs. Det ser ut som grusytor med gångar av gräs. I en tidningsartikel från 1952 kan man läsa att man inventerat både kyrka och kyrkogård. I den gamla och ganska förfallna kyrkogårdsmuren fanns en del gravstenar inlagda. Dessa skall tas fram och man ska försöka datera dem och placera dem på ett värdigare sätt. Det är troligen då som stenarna ställdes utmed den nordöstra kyrkogårdsmuren, där de står idag. Ett flygfotografi från samma år visar en hög trädkrans runt kyrkogården. Källstad kyrka har en medeltida dopfunt i kalksten. Enligt anteckningar av två fornforskare, Per Arvid Säve 1861 och Carl Fredrik Nordenskjöld 1875, fanns den då på kyrkogården. I en sockenbeskrivning från 1917 står den dock beskriven som dopfunt i kyrkan. Det var inte helt ovanligt att de medeltida dopfuntarna stod eller låg på kyrkogården, efter det att de ersatts av nya dopfuntar, framför allt på 1600-talet.Län: Östergötland, Kommun: Vadstenahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004210http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004210http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004210RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23