<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004198</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004198</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Valdemarsvik                   kn, GRIFTEGÅRDEN 1  M.FL. VALDEMARSVIKS GRAVKAPELL</pres:idLabel><pres:itemLabel>VALDEMARSVIKS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING - VALDEMARSVIK 

BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: -, 1995: 3273 

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Ringarum 1919. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan byggdes för invånarna i Valdemarsviks köping, som tillhörde Ringarums församling. Egen församling 1919. 

RASERAD KYRKA / RUIN - 

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANTVECKLING - Den murade kyrkan uppfördes 1875-77 av byggmästare E Schütz och bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och en femsidig sakristia i öster. Ett sidoställt torn tillbyggdes i söder 1905-06 av Karl Flodin. Vid Ture Jangviks restaurering 1975-77 borttogs skiljeväggen mellan långhus och sakristia och altaret flyttades österut. En ny sakristia tillbyggdes på långhusets sydsida. 

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan, som är uppförd i en historiserande blandstil, har vitputsade fasader dekorerade med lisener och rundbågefriser. Långhus, kor och sakristia täcks av plåtklädda valmtak. Långhustaket vilar på en kraftig, profilerad taklist. Tornet kröns av en spira försedd med sidogavlar med urtavlor. Fönsteröppningar och ljudöppningar är rundbågiga. Ingång sker från väster, sidoingång finns på den norra sidan. Kyrkorummet har spegelvalv i trä. väggarna är vitputsade. Altaret är placerat i en svagt spetsbågeformad nisch. År 1917 restaurerades kyrkan av Axel Lindegren varvid nuvarande altaruppsats med altartavla målad av David Wallin och nuvarande predikstol tillkom. De tidigare altartavlorna målade av F H Liljeqvist 1877 flyttades, men hänger kvar i kyrkan. Kyrkan har en öppen bänkinredning. 

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Kyrkogårdens historik
Valdemarsviks befolkning hade tidigare sin begravningsplats på kyrkogårdarna i
Ringarum och Gusum. Egen församling blev man först 1919. På municipalstämman i
oktober 1906 beslutade man att köpa in mark vid Epidemisjukhuset (Tegelhagsstugan)
för att anlägga en begravningsplats i själva Valdemarsvik. Efter någon tid köptes det
blivande griftegårdsområdet in men det dröjde till 1917 innan det togs i bruk. Vid
invigningen framfördes ett särskilt tack till kamrer Hugo Nygren som hade skänkt
20 000 kr till den nya griftegården och dess kapell. Han fick själv sin gravplats på
kyrkogårdens norra del (J 1). Kyrkogården och dess mycket speciella kapell ritades av
arkitekt Sigurd Lewerentz (1885-1975), som var något av en auktoritet på kyrkogårdar.
Året innan, 1916, hade han vunnit tävlingen om Malmö Östra begravningsplats och
tillsammans med Gunnar Asplund utformade han Skogskyrkogården söder om
Stockholm. Han ritade även en del kyrkor. Kapellet ligger högt på kyrkogårdens södra
del och vid utformningen av kapellet och området intill hade Lewerentz tankar om hur
själva begravningsakten skulle gå till. Enligt uppgift uppfördes flera likbodar framför
kapellet, i stort sett som delar av kyrkogårdsmuren. I dag finns en bod kvar öster om
kapellet. Byggnaderna uppfördes i gråsten med tak täckt av torv. Gravkapellets
utformning härrörde från ett förslag till kapell på Skogskyrkogården i Stockholm som
Lewerentz och Asplund utarbetat. Det kapellet uppfördes dock aldrig.

Ett antal tidningsartiklar i länsmuseets topografiska arkiv beskriver några förändringar
på kyrkogården under senare delen av 1900-talet. Under åren omkring 1960 omändrades
de äldre kvarteren av griftegården och en mängd ligusterhäckar togs bort och ersattes
med rosor eller fristående buskar. En tidningsartikel från 1960 beskriver det förestående
arbetet på följande sätt: Området omfattar c:a 1.600 kvm. och kommer att höjas från
nuvarande nivå med cirka en halv meter. Mot Skyttevägen kommer att byggas en låg
mur av kalksten. Samtliga häckar, som nu finns, skall tagas bort och i stället planteras
prydnadsbuskar i likhet med på de båda övriga omlagda gravplatsområdena och
kalkstensgångar utlägges. Detta blir den tredje etappen i omläggningen av
griftegården, som efter de hittills utförda arbetena fått en mera praktisk och estetisk
utformning,. Arbetet gällde övre östra delen nedom gravkapellet.

År 1970 invigdes en utvidgning av kyrkogården mot öster. Redan 1917 hade det
bestämts att detta område skulle reserveras för framtiden. Trädgårdskonsulent Eric Lind
planerade den nya delen och Skånska Cementgjuteriet var entreprenör. Redan från
början planerades en asfaltering av gångarna och en mur mot den gamla delen.
Minneslunden anlades 1981 som den första i Valdemarsviks kommun. Samma år
planerade man att asfaltera några av de större grusgångarna samt sätta upp grindar för
att förhindra mopedåkning på kyrkogården. I några etapper, med början 2002, har
gravkapellet och likboden restaurerats.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Östergötland, Kommun: Valdemarsvik</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004198</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004198</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004198</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>