21300000004186http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004186Bebyggelse - anläggningYdre kn, TORPA 2:6 TORPA KYRKATORPA KYRKAFÖRSAMLING 1995 - TORPA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1162, 1900: 1274, 1995: 1037 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Blåvik utbruten ur Ekeby och Torpa 1880. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är naturskönt belägen 10 km sydost om Tranås i södra Östergötlands skogsbygd högt i landskapet med utsikt över bygden och sjön Sommen. På kyrkogården finns gravkapell och en klockstapel. I anslutning till kyrkan ligger f.d. kyrkskolan, nu i kyrkans ägo. Församlingshemmet, en gammal hitflyttad gård, ligger väster om kyrkan. Norr om kyrkplatsen ligger f.d. prästgården. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta kända kyrkan utgjordes av en liggtimrad byggnad, varav konstruktionsdelar återanvänts i den befintliga kyrkans gavelrösten och remstycken. Utifrån det sekundärt använda timret kan långhusets mått uppskattas, men träkyrkans övriga planform är inte säkert känd. På de bevarade timret återstår rester av figurscener, utförda av en till Risingemästaren närstående målare vid 1400-talets mitt. Riven i etapper i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr; korsarmarna i norr och söder samt vapenhuset i väster är uppförda i reveterat trä. Kyrkan uppfördes i etapper sannolikt i början av 1500-talet (dendrokronologiska dateringar); uppförandet av de två mellersta travéerna förefaller ha skett när den gamla träkyrkan delvis ännu stod kvar. Den medeltida salkyrkan byggdes till i norr och söder med korsarmar 1674. Vapenhuset från 1666 har byggts om i etapper 1730 och 1840. Den nuvarande sakristian uppfördes 1913. Den ersatte då en äldre, kryssvälvd sakristia på samma plats, troligtvis av medeltida datum. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Samtliga byggnadskroppar är avfärgade i vitt under branta sadeltak, valmade över korsarmarnas nord- och sydgavel. Ingång i väster via vapenhuset samt på den södra korsarmsgaveln. Kyrkorummets valv i fyra travéer härrör sannolikt från senmedeltiden. Kyrkan genomgick en större restaurering 1891 och fick då bl.a. sina valv- och väggmålningar, utförda av dekorationsmålaren Cederlund. Senare restaureringar med endast smärre förändringar ägde rum 1939 och 1970. I kyrkan finns ett triumfkrucifix från 1300-talet samt två helgonbilder från 1200-talets senare del, föreställande Sankt Stefanus och Sankt Olof. Den tidigare altartavlan från 1600-talet är en samtida kopia efter Bloemert (som i sin tur återgår på ett italienskt original) av Gottfrid Hentschel från Bergen. Predikstolen inköptes 1651 och har byggts om flera gånger. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003; rev.2010.Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. På en lantmäterikarta från 1719 är Torpa kyrka utritad, men inte ett tecken på en kyrkogård. Detsamma gäller för kartan från 1808, där kyrkan ritas ut med torn. På Torpa kyrkogård finns ättehagsstenar för de olika gårdarna i socknen såsom Nääs, Hestra, Tranberga, Brandsnäs, Dahlby, Holma och Farsbo. Kyrkogården var indelad i ättehagar, en för varje hemman. En geometrisk karta ritades över detta 1762. Indelningen behölls till 1804, men redan 1791 bifölls ändring. De trekantiga stenstolparna med inskription står vid gången till kyrkans västportal. I samband med att hemmansindelningen övergavs 1804 beslutade man att både ståndspersoner och fattiga skulle läggas på den s k allmänna linjen. Ingen ståndsindelning skulle göras av kyrkogården. Linjebegravningar var ett gravskick som blev vanligt på 1700-talet och framåt. Det innebar att de avlidna begravdes radvis efter varandra, vartefter dödsfallen inträffade och man hade inga direkta familje- eller gårdsgravar. Så småningom övergick det till att bli ett begravningsskick för dem som inte kunde eller ville köpa sin gravplats. Väster om kyrkan finns ett gravkor uppfört 1776 för familjen Grönhagen. Enligt Widegrens sockenbeskrivning (1817-1828) ska gravkoret underhållas för ränta av en insatt och under kyrkorådets vård stående summa. Släkten Grönhagen bodde på Brandsnäs och ägde i början av 1800-talet hela Torpön. Gravkorets dörr mot väster är den gamla sakristiedörren. På kyrkogården har funnits ytterligare ett gravkor, uppfört norr om klockstapeln av Peder Fahnehielm. Detta fick dock förfalla och togs bort 1813. Öster om kyrkan finns en gravvård i röd kalksten: Här vilar prosten magister M C Pontin f 1726 d 2 mars 1797 med sin maka M Meurling 1742-1826. Tio tacksamma barn åt älskade föräldrar 1807. Den spånklädda klockstapeln tros ha kommit till under mitten av 1600-talet. Den byggdes om och fick en hög spira 1666. Eventuellt var det detta år som klockstapeln nybyggdes. Den har under tidernas lopp reparerats flera gånger och förändrats. Spiran kläddes 1784 med en kopparhylsa överst. Kopparn togs bort på 1790-talet och järnspiran behölls. På den sitter en väderhane, tupp med flagga och årtalet 1778. Bogårdsmuren utgjordes tidigare av en timrad balk, som på 1800-talet ersattes av den nuvarande av kallmurad sten med stenstolpar och smidesgrindar. År 2000 gav länsstyrelsen tillstånd att flytta stenstolpen vid västra grinden mot norr medan den södra grindstolpen, som var spräckt, skulle stå kvar orörd. Varje grindhalva skulle utökas med två smidessektioner lika de befintliga. Enligt muntliga uppgifter gick vägen tidigare närmare kyrkan i väster. Två grindstolpar står utanför kyrkogårdens nordvästra hörn. De är eventuellt kvar sedan denna tidigare vägsträckning. Vägen till kyrkstallarna gick tidigare norr och öster om kyrkan. 1947 renoverades klockstapeln av Per Hörberg från Hult och 1962 sattes elringning för kyrkklockorna in. 1974 reparerades klockstapel, gravkor och stiglucka. På kyrkogården har det funnits två stigluckor från 1700-talet. Dessa flyttades under 1800-talet till prästgårdens trädgård. Enligt en muntlig uppgift flyttades den ena stigluckan av läkare Appelberg till hans gård Ramfall. 1932 rekonstruerades den norra stigluckan. 1982 renoverades kyrkan och det Grönhagenska gravkoret och 1994 omtjärades och ommålades klockstapeln. Kyrkogården har utvidgats i flera etapper. Muntliga uppgifter nämner den nya norra delen, som användes till barngravar. En utvidgning norr om kyrkan måste ha varit ringa. I öster utvidgades kyrkogården omkring år 1900, fr o m grav nr A 132. Östra delen av kvarter B har tidigare varit linjegravsområde liksom området vid klockstapeln. Omkring 1940 utvidgade man kyrkogården mot söder, troligen söder om den grusgång som går genom kvarter B och C från väster till öster. Den tidigaste begravningen i kvarter D är från 1971. Den nya kyrkogården är ritad av arkitekt Inga Hermelin-Ljungstedt, Stockholm, och invigdes 1989. Troligen tillkom även minneslunden då. Kring 1950 lades många grusgravar igen med gräs. Enligt en tidningsartikel från 1947 hade kyrkorådet behandlat frågan om iordningställande av kyrkogården. De hade i uppdrag att ta ställning till ett förslag framlagt av trädgårdsarkitekt Lind i Linköping. Ett av huvudönskemålen var att begränsa antalet grusplaner, som under senare år ökats på ett för kyrkogårdens skönhet beklagligt sätt. Man ville istället ha väl skötta gräsplaner. Detta skulle givetvis kräva vederbörande gravägares medgivande, och man räknade att det skulle ta fem år att genomföra förändringen. En bild tagen 1943 från söder visar grusgångar och grusgravar, somliga med häckar, och på en vykortsbild tagen 1949 visas från söder stenmuren och innanför denna gravstenarna, dock utan buskar omkring. På en flygbild från 1966 syns raka grusgångar med gräsgravar däremellan och en färgbild från 1970 visar raka grusgångar med gräsgravar innanför och buskar vid nästan alla gravstenar. Ett undantag utgör en grusgrav med liggande sten och två urnor vid huvudändan.Län: Östergötland, Kommun: Ydrehttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004186http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004186http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004186RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23