21300000004185http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004185Bebyggelse - anläggningYdre kn, BONA 1:6 SVINHULTS KYRKASVINHULTS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - SVINHULT BEFOLKNINGSTAL - 1805: 845, 1900: 809, 1995: 202 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 25 km sydsydväst Kisa i södra Östergötlands skogsbygd invid ett vägskäl i ett typiskt småbrukarlandskap. Kyrkan är omgiven av en stor, tudelad kyrkogård. Här ligger också en f d skola, nu församlingshem. Vid vägskälet finns några villor samt en del mindre jordbruksfastigheter. Den rivna medeltidskyrkan var belägen ca 175 m norr om den nuvarande. RASERAD KYRKA / RUIN - I: (belägen på annan plats: SVINHULTS KYRKPLATS). Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån äldre måttuppgifter och avbildningar, i första hand Nils Månsson Mandelgrens dokumentation från 1847. Den timrade kyrkan hade sannolikt medeltida ursprung. Av allt att döma hade den uppförts med salformad plan, men dess östliga avslutning är inte säkert känd. I väster fanns ursprungligen ett torn (jfr Vireda och Pelarne, Sm), vilket dock nedmonterades 1693. En stensakristia, troligen av medeltida datum, anslöt på det ursprungliga korpartiets norra sida. Enligt uppgift var innertaket dekorerat med medaljongmålningar av samma typ som kalkmålningarna från 1400-talet i Risinge kyrka. Vid en ombyggnad 1708 förlängdes långhuset och erhöll ett nytt rakslutet korparti. Vid olika tidpunkter, obekant när, har tre mindre vapenhus tillbyggts, ett i väster, ett på långhusets södra sida och ett vid det nya korpartiet. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan ritades av J. Granquist 1868 och uppfördes av byggmästare J. P. Sundqvist 1872-76 och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd polygonal sakristia i öster samt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören visar en blandning av nyklassicistiska och nygotiska drag. Vitputsade fasader med förkroppade hörnpelare och en enkel bågfris längs murkrönen; spetsbågiga fönsteröppningar med späda överstycken. Plåttäckta sadeltak över långhus och sakristia, valmat över sakristians brutna östmur. Västtornet har gavlar i samtliga väderstreck samt kröns av en åttkantig lanternin med spira. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Interiören täcks av ett kölbågigt valv i trä. I östväggen markeras altar-rummet med en kölbågsnisch. Kyrkan restaurerad invändigt 1948 och 1957, utvändigt 1956 och 1983. Bland kyrkan inredning märks altaruppsatsen från 1754, övertagen från den gamla kyrkan. Predikstolen är den ursprungliga och ritades av kyrkans arkitekt. Orgeln tillverkades 1876 av Åkerman & Lund, verket restaurerades 1973. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Några medeltida skulpturer finns i kyrkan i delvis skadat skick. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. På en arealavmätningskarta från 1694 har den gamla kyrkogården samma utsträckning som idag. Enligt Fredrik Leonard Rääfs beskrivning av Ydre härad från 1865 var kyrkogården redan före 1678 till en del stängd med mur, som indelades för underhåll tillsammans med plankstycket. År 1699 gjordes en ny undermurning som täcktes med bräder och huvar. Under 1800-talets mitt ersattes denna mur av en stenmur. Det kan vara den mur som finns idag. När Rääf gör sin beskrivning 1865 var radgravar införda istället för ättehagar. Det innebär att man använde sig av det s k linjegravsystemet, där begravningar skedde på rad (linje) vartefter dödsfallen inträffade istället för att man begravde hemmans- eller byvis. Kyrkogården runt den nuvarande kyrkan anlades sannolikt först 1932 efter ritningar av ingenjör Wilhelm Thisell, som även ritade kyrkogårdsmur, portstolpar och förslag till grindar. Grindarna har i verkligheten inte samma detaljutformning som på förslaget. Kyrkogårdsmurarna ansluter i norr och i öster direkt mot kyrkans fasader. På kyrkogårdens nordöstra del uppfördes 1945 ett bårhus efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Det har en kvadratisk grundform med vitputsade fasader och tegeltäckt topptak krönt av ett kors. I väster finns dubbla portar med rombmönster. I nordöstra hörnet på gamla kyrkogården står en gravsten i röd granit över Samuel Johan Humör som dog 1916 och var kyrkoväktare i Svinhult i 44 år. Fotografen August Christian Hultgren, som själv är begravd på gamla kyrkogården, fotograferade 1914 Humör vid porten till sin kyrka. Öster om kyrkogården står en minnessten över Predikare-Lena. På en metallplatta står texten: På denna kyrkogård vilar stoftet av Helena Sofia Ekblom kallad Predikare- Lena född i S:t Anna socken den 29 april 1784 död i Svinhult socken den 23 juni 1859. För sin tro och förkunnelses skull fick hon utstå överhetens straff. Stenen restes 1980.Län: Östergötland, Kommun: Ydrehttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004185http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004185http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004185RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23