21300000004184http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004184Bebyggelse - anläggningYdre kn, SUND 3:1 SUNDS KYRKASUNDS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - SUND BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1066, 1900: 1218, 1995: 1400 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i södra Östergötlands skogsbygd 25 km sydväst om Kisa ganska ensamt i en trång dalgång omgiven av församlingshem (f d tingshus) samt kyrkstallar och en tiodebod. Prästgården, Hjälmseryd, ligger ca 1 km nordväst om kyrkan på en udde i Stora Sundssjön. Miljön runt Sunds kyrka är av riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka. Enligt Broocman hade var kyrkan 40 ¾ alnar lång och 11 ½ alnar bred. Kyrkan har tillbyggts i flera etapper. Den brandskadades 1690. Under koret fanns gravar tillhörande familjen Rääf och under sakristian gravar tillhörande familjen Drake. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1793-94 efter ritningar av Casper Seurling, vilka korrigerades på ÖIÄ, troligen av Olof Tempelman. Den består av ett rektangulärt långhus med ett något indraget halvrunt korparti samt ett torn i väster, flankerat av två smärre rum, varav det södra fungerar som trapphus. Läktarunderbyggnaden med sakristia och "skriftesal" är ursprunglig, från början var skiljeväggen glasad men numera sluten. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den tidstypiska gustavianska kyrkan är förhållandevis välbevarad såväl till exteriör som interiör, även om smärre förändringar skett. Långhusets sadeltak är svagt brutet. 1837 byggdes tornkrönet om. Tornet har idag en fyrkantig lanternin krönt av en kort spira. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Portalerna är framhävda med en arkitektonisk inramning, lunettfönster samt målade änglafigurer och skulpturer utförda av Pehr Hörberg, en ovanlig dekor. Kyrkorummet är täckt av tunnvalv som i korpartiet övergår till ett hjälmvalv, båda av trä. Kyrkan är anmärkningsvärd för sin enhetlighet, till stor del beroende på att Pehr Hörberg ansvarade för hela den konstnärliga gestaltningen, inventarier och dekorativ utsmyckning, utförd kring år 1795. Altaruppställningen med joniska pilastrar inramar en stor altartavla av Hörberg. Korpartiet med predikstolen och altarringen samt läktarbarriären bär flera andra Hörbergmålningar, utförda dels på trä, dels på duk. Orgelfasaden är daterad 1794, medan verket utbyttes senast 1973. År 1912-14 restaurerades kyrkan (arkitekt Axel Brunskog) och den slutna bänkinredningen ersattes med en öppen. År 1951 restaurerades kyrkan ånyo (Kurt von Schmalensee), varvid glasväggen under läktaren ersattes med en hel vägg. 1991 utfördes omfattande konservering av målningarna. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. En bogårdsmur av timmer brandhärjades tillsammans med klocktornet och kyrkboden 1660. Kyrkogårdens gamla indelning i ättehagar, genomgick 1715 ett nytt skifte för hemmanen i linjer, enligt en i kyrkoboken befintlig ritning, vilket iakttogs till 1786 då somliga av de enskilda platserna var så uppfyllda att inga fler lik rymdes. Därefter skedde begravning gemensamt radvis. Kyrkogården utvidgades vid ombyggandet av kyrkan, men det var otillräckligt för den ständigt ökande folkmängden. I Leonard Fredrik Rääfs beskrivning över Ydre härad i Östergötland kan man läsa: På kyrkogården vid korets södra sida finns en gravhäll av kalksten, som i upphöjt arbete visar Rääf av Smålands fulla vapen och där under tre sköldar, till höger Ehrenborg, mellerst Rääf och till vänster Drake af Hagelsrum. Längst ner på en oval läses : Denna grafsten tillika med den å högra sidan utij kyrkiochoret murade grafen hafver jagh Axel Leumhardt Räf åhr 1753 i herrans namn lätett bechosta för mina sal: framledne ke: husfru welborna fru Ana C: Ehrenborg tillika med barn och bröstarfvingar. På södra sidan av kyrkogården finns ett minne av Häradsh. C Åstrand på Ed, död 1814 och hans fru, E. U: Keij, med inhuggna begynnelsebokstäver av deras namn. (Gravplats nr B 45). Öster om koret är en gravplats instängd med trägaller, varpå är målat: K. M:ts Troman Lagman och Häradshövding L. J. Grapengiesser. Född f. 20 apr. 1769. död d. 5 Jan. 1823. ömt sörgd och saknad af en efterlemnad maka och 3 barn. (Trästaketet är numera, 2006, § utbytt mot ett staket i järnsmide.) Utanför kyrkans södra vägg finnes en murad grav, utan överbyggnad eller täcksten, för Kyrkoherde härstädes, Lars Boraeus, död 1792. Kyrkogårdens äldsta del utgörs av området runt kyrkan, enligt tillgänglig gravkarta dagens kvarter A och B (C?). Kvarter D och E lades ut 1865 och kallades då nya kyrkogården, idag är det mellankyrkogården. Det finns ett fåtal gravvårdar från slutet av 1800-talet i kvarter E med den äldsta från 1881, i övrigt är det en stor del vårdar från 1920-talet. Ett flygfoto från 1935 visar övre kyrkogården (A och B) samt mellankyrkogården (D och E). Hela kyrkogården är grustäckt eller, enligt en senare tidningsartikel, sandtäckt och familjegravarna är häckomgärdade. På mellankyrkogården syns tydligt familjegravarna i kvarterens utkanter och linjegravarna i mitten. I november 1944 invigdes en ny kyrkogårdsdel, dagens kvarter F, G, H, K och L. Redan 1939 hade det lagts fram ett förslag till utvidgning av Sunds kyrkogård med restaurering av vissa murpartier, runstenar och andra ornerade stenar som anträffats. En gravkarta från 1943 visar att kvarter A då enbart låg norr och öster om kyrkan, kvarter B omfattade nuvarande A 1-56 och dagens kvarter B kallades kvarter C. En krans köpegravar ledde runt det dåvarande kvarter C med s k allmänna gravar i mitten. Systemet med allmänna gravar, eller linjegravar som det också kallas, innebar att de avlidna begravdes på rad vartefter dödsfallet inträffade och äkta makar kunde därför få vila långt från varandra. Ungefär från mitten av 1800-talet blir det en gravform för dem som inte kunde eller ville köpa sin gravplats. Kvarter D och E var desamma som idag med allmänna gravar i mitten av kvarter D. På nedre kyrkogården, kvarter F, G, H, K och L, var det allmänna gravar mitt i kvarter F och G. Ett flygfoto från 1957 visar de dåvarande tre delarna av kyrkogården och de ser fortfarande ut att vara sandtäckta. Senare samma år gjordes den gamla kyrkogården om, gräsmatta anlades och nyplanteringar gjordes. Liknande arbeten gjordes på mellankyrkogården 1964 och den nedre kyrkogården något senare. Vattenledning drogs från Sundsjön. Länsstyrelsen lämnade tillstånd 1996-01-02 att anlägga minneslund i björkbacken söder om den ursprungliga kyrkogården och väster om den senaste kyrkogårdsutvidgningen. Länsstyrelsen gav också tillstånd till grävning av vatten- och avloppsledning för toalett 1981. Minneslunden anlades 1995. På nya kyrkogården, kvarter M och N, är den tidigaste gravvården idag från 1976.Län: Östergötland, Kommun: Ydrehttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004184http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004184http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004184RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23