<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004182</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004182</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Ydre                           kn, RIBBINGSHOV 1:2 NORRA VI KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>NORRA VI KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING 1995 - NORRA VI 

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 865, 1900: 1027, 1995: 237

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydväst om Kisa mycket naturskönt vid södra spetsen av Vifjärden i sjön Sommen. Nere vid sjön finns ett bårhus. Invid kyrkan ligger en f.d. skola, nu  församlingshem och bostäder. Prästgården och f.d. ålderdomshem vid Norrhamra.

RASERAD KYRKA / RUIN - 

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den befintliga stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr, ett mindre tvåvånigt gravkor i söder (Ribbinghofs gravkor) samt västtorn.  I: Vid grävningar utförda av Bengt Cnattingius 1956 under den befintliga kyrkans golv påträffades grundmurar efter den medeltida stenkyrkan. Denna kyrka, vars byggnadstid inte närmare kan preciseras, synes ha utgjorts av en liten, rektangulär salkyrka med rakslutet korparti. Enligt Rääf skulle den ha byggts till någon gång. I den befintliga södra långhusväggen återfinns rester av det medeltida långhusets sydmur. Från den äldre kyrkan härrör också det Ribbinghofska gravkoret, troligen uppfört omkring 1700. II: Den nuvarande kyrkan nyuppfördes 1771-74 av byggmästarna Måns Månsson och Petter Andersson, med återanvändning av delar av föregångarens murar i söder. 

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har en enhetlig gustaviansk prägel och är välbevarad. Renoveringar 1922, 1986 och 1997 har huvudsakligen varit av underhållskaraktär. Långhuset täcks av ett mansardtak, sakristian av ett valmat sadeltak och tornet av en flervånig huv med lanternin. De vitputsade fasaderna uppbryts av rundbågiga fönsteröppningar. Ingång till kyrkorummet sker i väster, genom tornet. Sidoingångar finns mitt på norra respektive södra långhusväggen. Kyrkorummets väggar är vitputsade. Det täcks av ett trätunnvalv som är valmat över korpartiet och vilar på en profilerad taklist. Interiören är mycket välbevarad med ett numera ovanligt arrangemang där de slutna bänkkvarteren är delade i tolv kvarter; därigenom saknas mittgång. Kyrkorummets altaruppsats, bänkinredningen och läktaren hör till den ursprungliga inredningen från 1774. Predikstol och orgel tillkom senare, 1790 respektive 1793. Orgeln av Pehr Schiörlin har modernt verk.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten från den äldre kyrkan härrör från 1600-talet. Den gamla predikstolen från 1668 och altaruppsatsen från 1685 finns i sakristian. Ett par medeltida krucifix har också bevarats. 
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.
Enligt den inventering av bogårdsmurar som utfördes i Linköpings stift år 2004 är större
delen av östra, södra och västra kyrkogårdsmuren från 1700-talets slut. De kan ha
uppförts i samband med den nya kyrkan.
I sockenbeskrivningarna upprättade av P D Widegren och W Tham, 1817/1828
respektive 1854/1855, skriver de om gravkoret på kyrkans södra sida för släkterna von
Schaar och Ridderborg, ägare till Ribbingshof. Det var generalmajor Axel von Schaar
som lät uppföra gravkoret. 1986 lagades gravkorets mur.

Ett förslag till utvidgning av kyrkogården åt norr, ritat av trädgårdskonsulent
Chr. F Mohr, godkändes i maj 1923. Förslaget innebar två områden med allmänna
platser (linjegravar) och köpeplatser i en rad invid kyrkogårdsmuren i väster, norr och
öster. En gravkarta från 1939, som även använts som underlagskarta vid inventeringen,
visar en indelning av norra delen i enskilda gravar, större enskilda gravar (familjegravar
om ett jämnt antal platser) respektive allmänna gravplatser. Allmänna gravplatser finns
även sydväst om kyrkan. Allmänna gravplatser brukar även kallas linjegravar och är ett
system som växte fram under 1700-talet. Under 1800-talet verkar det ha övergått till att
bli ett system enbart för dem som inte kunde eller ville betala en gravplats. Systemet
innebar att begravningar skedde på rad, eller på linje, efter varandra vartefter någon
avled. Det innebar i allmänhet att t ex två makar som avled med några års mellanrum
kunde begravas långt från varandra. Enligt uppgift reserverade man dock i Norra Vi en
plats för efterlevande make eller maka invid den nyanlagda graven. Linjegravssystemet
upphörde i allmänhet på 1960-talet.
Som en komplettering till 1923 års förslag angavs att kastanjeträd skulle planteras runt
den nya kyrkogårdsdelen eftersom sådana fanns runt den gamla. Här står även att det
inte behövs någon inhägnad, då ringmuren utgör sådan både omkring den gamla och
nya kyrkogården. (Innebär detta att man planerat en utvidgning en längre tid och redan
uppfört en mur? Gravkapellet, som idag ligger i anslutning till den norra muren, hade
enligt uppgift uppförts för flera år sedan.)

År 1969 byggdes vattenverk i de gamla kyrkstallarna och 1997 invigdes minneslunden.
Ett stort antal fotografier visar kyrkogården från omkring år 1900 och framåt. På ett foto
från omkring 1900 syns kyrkan med muren. Innanför den syns gamla höga gravstenar
och utanför muren står träd på jämna avstånd från varandra. På ett foto från 1928 ser
man södra kyrkogårdsentrén med järngrindar och grindstolpar, och på ett foto från 1935
syns raka grusgångar, gräs och några grusgravar.
År 1938 fotograferades kyrkogården från söder och man ser gräsmattor och
stödställningar (?), som tyder på nyplanterade buskar eller träd utmed södra mittgången.
På en bild, tyvärr utan årtal, visas gravkapellet med sjön bakom. En krattad grusgång
leder till kapellet och det är gräsmattor på båda sidor om gången. Stora buskar står på
var sida om gravkapellet. En bild från 1965 visar blommande kastanjer vid järnstaketet
väster om kyrkan. Ur samma vinkel är ett foto taget 1982 där träden är avlövade och
man ser de höga (troligen) tujorna.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Östergötland, Kommun: Ydre</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004182</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004182</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004182</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>