21300000004169http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004169Bebyggelse - anläggningÅtvidaberg kn, BORKHULT 3:1 YXNERUMS KYRKAYXNERUMS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - YXNERUM BEFOLKNINGSTAL - 1805: 591, 1900: 1020, 1995: 191 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km nordost om Åtvidaberg naturskönt i en utpräglad dal- och skogsbygd i sluttningsläge ner mot västra änden av sjön Yxnern. Socknen har få fornlämningar. Kring kyrkan finns en del byggnader såsom f.d. pastorsexpedition, församlingshem, f.d. skola och en fristående klockstapel på berget ovan kyrkan, men också modern bebyggelse, bl. a en konferensgård. Klockstapeln är byggd 1744 av Peter Mattsson från Barkhult. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, i öster avdelat i ett rakslutet korparti med bakomliggande sakristia och förråd, samt torn i väster, med ett kapell inrett i den övre tornkammaren. I: Den till största delen rivna medeltidskyrkans utformning är inte säkert känd. Murar från denna kan möjligen ingå i den nuvaran-de byggnaden. I väster skall ha funnits ett vapenhus. Riven, möjligen med undantag för smärre murpartier i norr och söder, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1798-1802 av byggmästare J. E. Berg efter ritningar av arkitekten Per Wilhelm Palmroth. Tornet uppfördes 1926-28 efter ritningar av Karl Martin Westerberg och är till skillnad från resten av kyrkan byggt av tegel. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör i stram nyantik, med fasaderna vitputsade och långsidorna artikulerade med sidorisaliter och nischer över en kraftfull gördelgesims. Östväggens korfönster är insatt i en försänkt nisch. Kyrkan har sadeltak och flackt tunnvalv av trä över kyrkorummet. Ingång sker genom tornet, som är sammanbyggt med långhuset med en passage. Tornet är väl anpassat till långhuset, med ett flackt tornkrön och lanternin. Interiören är förändrad vid flera tillfällen. Den första restaureringen ägde rum 1885 då den nuvarande bänkinred-ningen tillkom. Åren 1926-28 restaurerades kyrkan igen av Karl Martin Wester-berg, som förutom att bygga till ett torn, ändra-de kyrkorummets färgsättning till den nuvarande, med starkt terracottafärgade väggar och grågrön taklist. Han byggde även om den ursprungliga altarpredikstolen och flyttade predikstolen med ny sockel till norra väggen. År 1965 utförde Ture Jangvik vissa reparationer och förändringar, bl.a. blev ett arkivut-rym-me skrudrum. Den sista restaureringen ägde rum 1995 och var av underhållskaraktär. Vid någon av 1900-talets restaureringar har en lillkyrka inretts i tornets första våning. Dagens altarprydnad består av ett medeltida triumfkrucifix och som sidofigurer två apostlar från ett 1400-talsaltarskåp. Orgeln gjordes ursprungligen av C M Ringström 1826, den bygg-des om och fick sitt nuvarande utseende 1850. Predikstolen härstammar från den gamla kyrkan. Den öppna bänkinredningen är från 1885. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkans dopfunt är romansk. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Historik från Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2003 återfinns i historik för byggnad.Yxnerums kyrka historik Enligt legenden skulle en man vid namn Kättil1 ha hållit gudstjänst under en stor gran i Yxnerum. När han dog ska den första kyrkan ha byggts på samma plats av hans efterkommande. Enligt andra vaga uppgifter ska det först ha funnits en träkyrka från 1200-tal och en stenkyrka byggd på 1600-talet. Enligt en arkivuppgift (i gamla handlingar heter det) citerad i Einar Friebergs sockenbeskrivning i Östergötlands bebyggelse (Frieberg 1948) ska stenkyrkan ha funnits redan 1558 Ålder gies icke tilförlitelig, Men i wapenhuset finnes fuller åretalet 1558, på flera ställen i väggen skurit, hvilket twifwels utan på samma år blifwit uppsatt, och redan i Påfwedömets tid, fast kyrkan kunnat för flere 100:de år tillbaka blifwit uppsatt. Uppgiften borde kunna uttydas så att kyrkan 1558 fått ett vapenhus av trä anslutet till en medeltida kyrka. Enligt Bengt Cnattingius (Cnattingius 1935) känner man till existensen av en medeltida stenkyrka på platsen, han menar också att delar av denna kyrka ännu till dels ingår i koret och delar av långhuset. Broocman (den ende av författarna som kan tänkas ha sett den äldre kyrkan) meddelar att på hans tid hade kyrkan har ett litet torn i vilket lilla kyrkklockan var upphängd men där den större inte rymts. Denna var istället upphängd i en egen klockstapel. Kyrkan har medeltida inventarier bevarade, bland dessa en monstrans, ett rökelsekar och några medeltida skulpturer. Bland skulpturerna märks en madonna från 1200-talet, ett krucifix från 1300- talet samt några figurer från 1400-talet, uttagna ur ett altarskåp. Detta behöver inte betyda att föremålen tillverkats för en samtida kyrka i Yxnerum, eftersom uttjänta inventarier ofta såldes eller flyttades från större bättre bemedlade församlingar till mindre församlingar som Yxnerum. Den gamla kyrkan ombyggdes ett flertal gånger under 16- och 1700talen. Men hur den sett ut är alltså inte känt. Den nuvarande kyrkan byggdes efter ritningar från 1896 och stod färdig1802. Den var då tornlös och istället restes ett klocktorn mitt på gårdsplanen tillhörande den dåvarande prästgården. Denna ligger på en hög bergknalle nordväst om kyrkan. (bild till vänster). Tornet har valmat tjärpapptak försett med en spira och väggar i liggande panel. Färgen är flagnad men har varit ljust grå/vit. Fodren till fönsterluckorna och snickeridetaljerna är vita. Fönsterluckorna och dörrarna är dovt rödfärgade. Det nuvarande kyrktornet byggdes sedan 1926 med hjälp av överblivet byggnadsmaterial från Borkhults bruk och kyrkklockorna flyttades dit. För kostnaden svarade tre ogifta bröder Andersson från Långserum, vilka lämnade tornet i arv efter sig. Kyrkogårdens historik Det kan antas att kyrkogården i likhet med vad som är fallet i de flesta andra socknar sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Ingenting av den medeltida kyrkogården har bevarats vare sig i form av gravstenar eller runstensfragment. Inte heller från tidig efterreformatorisk tid finns någonting bevarat i form av kalkstenshällar eller äldre gravstenar. Varken Broocman (1768) eller Widegren (1829) har några uppgifter om kyrkogården. Sannolikt fick den gamla kyrkogården sitt nuvarande utseende i samband med nybyggnationen av kyrkan vid sekelskiftet 171800. I samband med detta bör utfyllnaden och utjämnandet av marken ha gjorts. De äldsta gravstenarna på plats är från mitten av 1800-talet (grav GA 275, Anna Högberg, död 1852). Ytterligare en gravsten finns från samma sekel (grav GA 272, L A Edström, död 1897). Med dessa två undantag är annars endast 1900talets gravskick representerat på kyrkogården. Inga större föreändringar har skett sedan dess mer än anläggandet av Theorellska gravmonumentet i samband med huvudmannen Axel Theorells död 1941. Dessutom kan konstateras att ett stort antal grusgångar och grusade gravar försvunnit. 1983 uppfördes kyrkstugan i anslutning till nya kyrkogården.Län: Östergötland, Kommun: Åtvidaberghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004169http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004169http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004169RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23