21300000004152http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004152Bebyggelse - anläggningÅtvidaberg kn, BJÖRSÄTER 1:6 BJÖRSÄTERS KYRKABJÖRSÄTERS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - BJÖRSÄTER BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1014, 1900: 1425, 1995: 849 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km norr om Åtvidaberg i en tämligen trång sprickdal, högt över bebyggelsen i Björsäters f.d. järnvägssamhälle med både äldre och modern bebyggelse. På kyrkogården finns ett bårhus i form av en jordkällare (byggt 1942). Runt kyrkan återfinns ett modernt församlingshem, skola samt servicehus, f.d. ålderdomshem. Prästgården ligger några hundra meter sydost om kyrkan. Den utgör ett mycket välbevarat inslag i bebyggelsebilden med huvudbyggnad, flyglar och tiondebod. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av trä, senast under 1200-talet (plankor från en inre, bemålad panel har nyligen daterats till 1320-talet med hjälp av dendrokronologi, en tidsbestämning som överensstämmer med den stilmässiga dateringen av målningarna). Kyrkan bestod till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Uppgifterna om kyrkans konstruktion är delvis olika. Biskop A O Rhyzelius uppger 1753 att kyrkan var "af rese- eller ständelwerk", dvs. uppförd i stavteknik. En sakristia i sten var vidbyggd på nordsidan och ett vapenhus i liggtimmer anslöt på sydsidan. Bådadera var yngre än resten av kyrkan. Stensakristians fönster hade årtalet 1401 inristat enligt Broocman. Kyrkorummet var indelat i tre lika höga skepp med ingångar i väster och söder till lång-hus och kor. I det inre fanns panelade väggar (se ovan) och träkryssvalv. Väggarna var utsmyckade med figurativa målningar av konstnärligt mycket hög kvalitet, från omkring 1325. Kyrkan revs 1800, i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill. Den raserade kyrkans bemålade panel återanvändes i tornets träkonstruktion och i långhusets tunnvalv. Flertalet bräder har senare tagits loss och finns nu i Statens historiska museum. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Dagens murade kyrka byggdes 1799-1801 i tegel efter stiftsbyggmästare Casper Seurlings ritningar. Den består av ett enskeppigt långhus, där både kor- och västvägg är rundade. Tornet ansluter i väster och sakristian finns i korets förlängning i öster, båda har kvadratisk grundplan. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade stenkyrkan har utvändigt sadeltak i svart plåt, som är valmat på långhus och kor, invändigt trätunnvalv i långhuset och trähjälmvalv i koret. Kyrkan har kvar sin ursprungliga altarpredikstol, som enda kyrka i Östergötland. Predikstolen är från 1709 och flyttades över från den gamla kyrkan. Den byggdes således om för sin nya placering. Den praktfulla korväggen och taket omedelbart över altaret är dekorerade av Pehr Hörberg 1803 med skenarkitektur, grisailler och figurativa målningar i stort format. G A Engman kompletterade med en altartavla 1849, som infogats under altarpredikstolen. Äldre inventarier som vittnar om den föregående kyrkan är dopfunten daterad till ca 1275-1325. Orgelfasaden tillhör den orgel som anskaffades 1830 som ersättning för den äldre från 1710. Orgelläktaren byggdes 1829. År 1949 förnyades bänkinredningen, men de främsta bänkarnas krön stammar från den ursprungliga. Samma år sattes en ny predikstol upp på norrväggen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. En annan viktig källa är Åke Nisbeths bok från 1963 som behandlar kyrkorna i Grebo, Björsäter och Värna. Nisbeth redovisar bland annat alla arkivhandlingar i kyrkans ägo som rör kyrkogårdens utveckling fram till 1963. Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Inga spår efter äldre förhållanden i form av äldre gravstenar eller dylikt har emellertid bevarats. Om den gamla kyrkan placeras framför den nya på det ställe där den en gång uppges ha stått kommer den att hamna centralt, mitt på den gamla kyrkogården. Man kan därför anta att den gamla kyrkogårdens utsträckning sammanfaller relativt väl med kyrkogården under äldre tider. Den enda lämning från en äldre kyrkogård än kyrkan från 1800 som finns bevarad är en rosa kalkstensgravsten från 1692 som står uppställd vid tornet. Denna är istället i desto bättre skick och fullt läslig i alla detaljer. Stenen är rest över den ärlige .dannemannen Eric Pedersson i Skattvalsinge hwilken saligen i christo dödd then 28 augusti 1692. Hans hustru war i livstiden then ärebara och gudfrucktiga Elin Anundsdotter som saligen i herranom affled åhr 1705. Bägge thaeras barn wore 3 söner Nils Jon och wyrdige Hge Magnus Walrom, samt 3 döttrar Ingrid Christina Anna Ingrid Anna Den är ett fint exempel på den för Östergötland typiska kölbågestenen. På tornvinden förvaras sedan länge ett antal relativt avancerade smidda gravkors med hjul och fanor som motiv. Dessa är från slutet av 1700-talet. Den nuvarande kyrkogården bär alla spår på att ha blivit kraftigt omarrangerad i samband med nybygget av kyrkan år 1800. Sannolikt är det då som järnkorsen flyttats undan. Samtliga portar, grindar med mera som finns ger en tydligt nyklassicistisk prägel åt hela anläggningen. Sannolikt är den nuvarande kyrkogårdsmuren och den ställvis kraftiga utfyllnaden av den gamla kyrkogården tillkommen vid samma tillfälle. Inga gravvårdar från tidigt 1800-tal finns bevarade, men sammantaget finns tiotalet stenar som är äldre än 1900. Huvudsakligen i Gamla Norra kvarteret och i de centrala delarna av Gamla Södra. På ömse sidor om grusgången, direkt innanför södra ingången ligger två tillsynes äldre kalkstenshällar. Båda är extremt svårlästa och därför inte fullständigt uttydda. De kan vara från tidigt 1800 tal av typen att döma. Den ena är lagd över rusthållaren M Larsson i Valsinge 18?? Medan den andra är helt oläslig. Den 27.9.1940 invigdes utvidgningen av Björsäters kyrkogård av biskopen i Linköping Andree. Två nya kvarter liggande tillsammans tillkom. De kallades NG (Nya kvarteret gravar) och NU (Nya Kvarteret urnor). På bilden syns hur det sedan tio år använda nya kvarteret anlagts som en fransk parkanläggning. Kvarteret ritades av arkitekten Johannes Dahl i Tranås. Samtidigt med anläggandet av den nya kyrkogården uppfördes också redskapsboden i dess nordvästra del. Istället för gravkapell iordningställdes en gravkällare, i berget i kyrkogårdens norra del, mellan de gamla och de nya kvarteren. Även i det nya kvarteret finns en hel del grusgravar, särskilt i de två gravraderna längst öster ut. Detta är lite märkligt eftersom den näst östligaste gravraden idag rymmer 7 identiska gravstenar som måste ha varit uppställda på en allmän linje, de står uppställda i åldersordning mellan 1944 och 1948 på platserna 303 -330. På den gamla delen av kyrkogården syns inga större förändringar utom att gravkapellet väster om huvudgrinden försvunnit. De bilder som togs 1954 visar egentligen ingen ny information jämfört med flygbilden från 1950. Flygbilden visar en bredare vy över samhället med den nyuppförda skolan i förgrunden. Medan bilden av kyrkan visar en del av Gamla Södra kvarterets gravar. Vinkeln är dock för flack för att några enskildheter riktigt ska gå att identifiera. 1994 invigdes minneslunden inne i skogspartiet öster om toalett och redskapsboden. När den aktuella gravkartan upprättades 1995 hade en hel del förändringar skett vad gäller de nya kvarteren. Den franska parken var övergiven och den fyrsidiga mittplanen borttagen, liksom allén som lett dit. Istället finns idag 10 raka nordsydliga gravrader med häckar mellan. Urnedelen består av en gräsmatta direkt söder om minneslunden där ett fåtal mindre gravstenar ställts upp. Den senaste förändringen som ägde rum samtidigt med att inventeringen pågick var att stora delar av grusgångarna på båda kyrkogårdsdelarna håller på att planteras igen med gräs.Län: Östergötland, Kommun: Åtvidaberghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004152http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004152http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004152RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23