21300000003846http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003846Bebyggelse - anläggningFalun kn, FALUN 7:21 FALU KRISTINE KYRKAFALU KRISTINE KYRKAFörsamling omkring 1665 utbruten ur (Stora) Kopparberg. Falu stad erhöll sina slutliga privilegier 1641. Kristine kyrka, som påbörjades 1642, var den stadsförsamlingen. Kyrkan kom att uppta den östra sidan av den nya stadsplanens torgbildning. Vid torgets norra sida uppfördes samtidigt ett rådhus. Kristine kyrka skulle framförallt nyttjas av borgare och tjänstemän, medan Stora Kopparbergs kyrka alltjämt skulle fungera som bergsmännens församlingskyrka. Kyrkan, uppfördes 1642 59 och är till sin planform intakt. Det är ovisst vem som svarat för ritningarna. Möjligen var Nikodemus Tessin d. ä. inblandad i ett tidigt skede av byggnadens planläggning. Kyrkans slutgiltiga skepnad torde emellertid ha tagit form under ledning av byggmästaren Hans Förster. Det är en treskeppig hallkyrka med enskeppigt, tresidigt avslutat kor. På korets norra sida finns en sakristia och på den södra ett kapitelrum. Långhusets norra och södra murar ligger i liv med sakristians och kapitelrummets yttermurar, vilket ger en enhetlig om än funktionsdifferentierad planform. Vid långhusets västra gavel finns ett vidbyggt torn. Kristine kyrka är bortsett från mindre ingrepp ett enhetligt och storslaget exempel på den sena vasatidens arkitektur. Exteriören har blottade tegelmurar, med detaljer som fönsteromfattningar och hörnkedjor i finhuggen granit. De stora, rundbågiga fönsteröppningarna fick sin nuvarande form först 1906. Interiören får sin karaktär av de samtida och höga stenvalven. Trycket från gördelbågar och valvstrålar förs ned till konsoler. Interiören är putsad, förutom de kraftiga arkadpelarna, murade av dalasandsten. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. Byggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt svarade murmästare Hans Förster för byggnadsritningarna men han avled 1653, innan kyrkan fullbordats. Två år senare invigdes den och 1658-60 byggdes slutligen tornet, sannolikt enligt byggledaren Jürgen Fischers anvisningar. Tornets murar motsvarar dagens, men den ursprungliga spiran var högre, med stomme av järnstänger och en kopparklädd kupol genombruten av en öppen lanternin. Överst prydde en smäcker, korsprydd spira. För kyrkans utförliga historia se kyrkan samt bifogad PDF-fil.Län: Dalarna, Kommun: Falunhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003846http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003846http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003846RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23