21300000003803http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003803Bebyggelse - anläggningBorlänge kn, TORSÅNGS PRÄSTGÅRD 1:5 M.FL. TORSÅNGS KYRKATORSÅNGS KYRKAMedeltida socken. Torsångs kyrka ligger där sjön Runn genom Lillälven utflyter i Dalälven. Strax nordost om kyrkogårdsmuren - som sannolikt innefattar medeltida partier - står en spånslagen och svarttjärad klockstapel från 1744. Den murade kyrkan är till sin planform helt igenom medeltida. Sannolikt uppfördes den rakslutna salkyrkan under 1300-talets slut eller omkring 1400. På salkyrkans norra sida finns en korsarmliknande tillbyggnad - senare kallad Finnkuren eller Crusebjörnska gravkoret - och en sakristia, bägge i förband med långhusets norra mursträckning. Framför långhusets sydvästra portal har sekundärt fogats ett vapenhus, troligen senare under 1400-talet eller omkring 1500. Medeltidskyrkan återstår även till exteriör och interiör tämligen intakt. Materialet är gråsten, med murkrön och rösten i tegel. Långhusets gavlar har tidstypisk tegelornering - västgaveln även med figurativa inslag - en stående mansfigur med utbredda armar (jfr Stora Tuna). Branta, spånklädda sadeltak över långhus och vapenhus, pulpettak över sakristian. De två perspektivportalerna i väst och sydväst är ursprungliga. Interiören är vitputsad och helt övervälvd. De sekundära stjärnvalven, i långhus, kor och korsarm torde härröra från 1400-talets senare hälft. I muren mellan sakristia och kor finns spår efter en s. k. gapskulle. Under 1800-talet förstorades kyrkans fönsteröppningar. Vid en restaurering 1912, efter förslag av arkitekt Sigurd Curman, erhöll bänkarna från omkring 1680 sin nuvarande bruna färgsättning, med ornament i rött och blått i fyllningarna. Korfönstren erhöll samtidigt glasmålningar efter kartonger av Filip Månsson. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.Torsångs socken och kyrkplats anses vara en av Dalarnas äldsta. Mycket tyder på att nuvarande kyrka har haft en föregångare i form av en träkyrka som troligen tillkom under 1200-talet. Socknen, som då omfattade Kopparberget, omnämns första gången under samma period, 1288. Sannolikt uppfördes långhuset samt även sidokapellet och sakristian under 1400-talet (SvK, AC. B). Valven tillkom under senare del av 1400-talet och vapenhuset omkring 1500. Nuvarande fönsteröppningar är en följd av åtgärder under början av 1800-talet. Under slutet av samma sekel revs gapskullen, och kyrkans dörrar byttes ut. Den stora invändiga förändringen sammanfaller med Sigurd Curmans restaurering 1912. Den ålderdomliga klockstapeln bedöms härstamma från 1500-talet. Klockstapeln uppfördes under 1500-talet och kröntes med spira 1623 (SvK). Den har numera spånbeklädnad, på östra sidan lagd i mönster, men hade ursprungligen troligen brädfodring. Stapeln genomgick grundligare reparationer 1732, 1794 och 1955. Torsångs klockstapel bär två klockor. Storklockan och lillklockan är båda från 1744 men omgjutna senare. Källor och litteratur Aedes sacrae antique a Sigurd Curman restauratae. 1920 Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Ahlund, Thorild, 1963. Något om klockor och klockringning i Torsång. Ahlund, Thorild, 1979. Torsång En kulturhistorisk sammanfattning. Ahlund, Thorild, 1982. Torsångs kyrka. Berthelson, Bertil. 1965. Torsångs kyrka. I Dalarnas hembygdsbok, 1965. Carlbäck, John. 1914. Torsångs nyrestaurerade kyrka. I Julbok för västerås stift1914:9 Garmo, Sune. 2004. Torsångs kyrka. Kyrkobeskrivning Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. Torsångs kyrka. (Boethius, Gerda). Sveriges Kyrkor, 1932. bd I:3-vol 37 Wettergren-Behm, Anna. 1913. Torsångs kyrka i Dalarne. I Konst. Årg. 3, 1913/1914Län: Dalarna, Kommun: Borlängehttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003803http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003803http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003803RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23