<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000003777</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003777</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Östersund                      kn, LUNGRE 1:9 KYRKÅS NYA KYRKA</pres:idLabel><pres:itemLabel>KYRKÅS NYA KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING 1995 - KYRKÅS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 231, 1900: 432, 1995: 321

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, utbruten ur Lit omkr. 1400. Befolkningstal 1805: värdet avser år 1810. År 1805 hade Kyrkås och Häggenås tillsammans 864 inv. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Nya kyrkan ligger i en skarp sluttning i skogsbygd strax öster om Storsjön, omgiven av odlad mark. En dryg kilometer åt sydväst ligger gamla kyrkan i en flack sluttning, omgiven av en liknande mindre uppodling i skogslandskapet, som utgör Prästbordets ägor (se KYRKÅS GAMLA KYRKA). Den gamla och nya kyrkan samt  tiondebodar och bybebyggelse utgör riksintresseområde. 

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade nya kyrkan uppfördes 1839-1845, till större delen under ledning av byggmästaren Ivar Pålsson i Lungre och huvudsakligen efter ritningar, som utarbetats av Anders Åkerlund och omarbetats vid Överintendentsämbetet av Fredrik Wilhelm Scholander. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster samt torn vid östgaveln, vilket inrymmer sakristia i  bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är i stram nyklassicism. Murarna är vitputsade, fönstren stora och rundvälvda. Tornet kröns av en låg, fyrsidig lanterninhuv. Långhuset täcks av flackt, valmat sadeltak. Huvudingång i västgaveln. Kyrkorummet täcks av valmat trätunnvalv med mittspegel. Altartavlan av John Österlund 1919 omges av skenarkitektur och draperier från byggnadstiden, målade på altarväggen av målarmästaren Carl P. Bergstedt, som även utfört draperimålningen bakom predikstolen av Salomon Hägglöf och Erik Larsson, Halåsen, 1843. Den slutna bänkinredningen och orgelläktaren i väster är från byggnadstiden, orgelfasaden från 1899. Kyrkorummet försågs troligen 1901 med dekormålning av målarmästaren Erik Andersson. Denna avlägsnades åter vid en restaurering 1930 efter förslag av arkitekten Kurt von Schmalensee. 

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
På 1830-talet beslöt församlingen att först bygga om sin medeltidskyrka, men man ändrade sig sedan och lät den vid tiden mycket aktive Härnösandsbyggmästaren Anders Åkerlund upprätta förslag på ny kyrkobyggnad i den närliggande byn Lungre, där mark skänkts. 1839 inledde sockenmännen byggnadsarbetet och insåg snart att om man följde de av F W Scholander vid Överintendentsämbetet retuscherade ritningarna skulle kyrkan bli för liten. Man beslöt därför att bredda och förlänga den murade byggnaden samt att förse den med valmat tak mot väster.

Kyrkan som stod färdig 1845 uppvisar både interiört och exteriört ett starkt släktskap med den större moderkyrkan i Lit, uppförd under 1700-talets sista decennium.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Jämtland, Kommun: Östersund</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003777</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003777</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003777</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>