21300000003549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000003549Bebyggelse - anläggningBerg kn, MYSSJÖ PRÄSTBORD 1:2 MYSSJÖ KYRKAMYSSJÖ KYRKAFÖRSAMLING 1995 - MYSSJÖ BEFOLKNINGSTAL - 1805: 656, 1900: 1137, 1995: 553 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ovanför en sluttning ned mot Myrviken i Storsjön mellan odlad mark och skog. Kyrkomiljön ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde. Begravningsplatsen ligger hundra meter söder om kyrkan. Gamla kyrkogården kring kyrkan är utlagd till park utan gravmarkeringar. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Stenkyrkan består av rektangulärt långhus med korparti i öster, polygonal sakristia vid östgaveln, som delvis inrymmer den invändiga korabsiden, torn i väster och arkiv i sydväst. Den medeltida stenkyrkan bestod före ombyggnaden 1875-80 av en rektangulär salkyrka med murad, sentida sakristia i nordost och murat äldre vapenhus i sydväst. Långhuset täcktes utvändigt av ett högt sadeltak, invändigt av ett innertak av trä, dekorerat med moln, änglar m.m. (beskrivning 1832). 1875-78 revs vapenhus och sakristia, kyrkan förlängdes åt öster, ny sakristia uppfördes, takvinkeln sänktes, nya fönster togs upp och de tidigare oputsade murarna vitputsades. 1880 tillbyggdes tornet och en klockstapel från 1755 revs. 1907 uppfördes arkivbyggnaden intill tornets sydvägg. Byggmästare för dessa arbeten var Lars Reinhold Bergström från Östersund. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas helt av 1870- och 80-talets förändringar. Exteriören har en klassicistisk karaktär med släta vitputsade väggar och stora tresidigt avslutade fönster. Långhuset täcks av flackt sadeltak, tornet av en spetsig spira, sakristian av valmtak. Ingång från tornets norra sida. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv av trä. Den invändiga absiden har stickbågig öppning och täcks av polygont hjälmvalv. Innerväggarna är slätputsade och enfärgade. I långhusets västra del finns på syd-, nord- och västväggarna fragment av kalkmålningar, sannolikt från 1500-talet, framtagna 1954-55. Altaruppsatsen är utförd av Johan Edler 1787, skulpturen 1792. Altartavlan visar Korsnedtagningen och är målad av Johan Tirén under 1800-talets senare del. Predikstolen utförd av Johan Edler 1783. Sluten bänkinredning från 1954-55. Orgelläktare i väster med figurativa målningar av Carl Hofverberg 1755. Orgelfasaden är från 1876. Altaruppsatsen är placerad i en polygont avslutad rundvälvd nisch. Predikstolen och altaruppsatsen är utförda av Johan Edler 1782, målad av Berglin 1784, resp. 1793. Läktare i väster med målningar på barriären. Kyrkan restaurerades 1954-55 under ledning av ingenjör Arvid D. Persson, Östersund, huvudsakligen efter förslag av arkitekten Bernhard Schill, varvid en målad klassicistisk arkitekturdekor, sannolikt från 1870-talets ombyggnad, med bl.a. målade pilastrar längs rummets väggar avlägsnades, liksom de öppna, samtida bänkarna med dekorerade gavlar. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. Den äldsta delen av kyrkogården som ligger runt kyrkan omgärdades tidigare av en bogårdsmur med stigportar. Den nuvarande häcken följer med största sannolikhet bogårdsmurens utsträckning. Här är marken gräsbevuxen och där finns endast några enstaka gravvårdar kvar. Begravningsplatsen som används idag har en separat placering söder om kyrkan. Denna kyrkogårds äldsta del är anlagd i slutet av 1800-talet i en rektangulär form, som senare byggts ut i etapper. Den grusade mittgången leder fram till ett gravkapell i trä med lockpanel och tegeltak som är byggt omkring 1920. Här finns på ömse sidor om den grusade mittgången gräsbevuxna allmänningar med ett stort antal gravvårdar, främst i form av resta stenar men även enkla kors av trä och kors i gjutjärn. Runtomkring allmänningarna har häckomgärdade gravplatser placerats. På den yngsta delen av kyrkogården som ligger närmast kyrkan finns en minneslund med ett kors i trä. Kyrkan har medeltida ursprung. Långhusets murar mot norr, väster och söder är medeltida vilket betyder att kyrkans ursprungliga bredd är bevarad. 1875-80 byggdes kyrkan radikalt om och fick sin nuvarande form. Med vägledning av en gammal målning föreställande den medeltida kyrkan och en beskrivning från 1820 kan den medeltida kyrkan beskrivas som en oputsad salskyrka med ett högt sadeltak, påbyggd timrad sakristia mot norr och timrat vapenhus mot söder. Upptäckten av kalkmålningar på innerväggarna som stilistiskt kan dateras till 1400-talets slut eller 1500-talets början antyder tillsammans med salskyrkoformen att kyrkan byggdes under senmedeltiden.Län: Jämtland, Kommun: Berghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000003549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000003549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000003549RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23